Inom projektet Lärare som ledare anordnas under våren 2015 två workshops. Den första workshopen handlade om Bedömning och elevledda IUP-samtal. Det var 44 engagerade lärare från Grundskoleförvaltningen på plats för att delta i workshopen som leddes av Therése Ellingsen-Byttner från Holmaskolan och Caroline Hansson från Pilbäcksskolan.

Kollegialt lärande, en framgångsfaktor

Enligt Hattie (2008) är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för bättre resultat hos elever att lärare tillsammans med kollegor analyserar och utvärderar sin undervisning. Kollegialt lärande är ett samlingsbegrepp för olika former av kompetensutveckling  där kollegor tillsammans reflekterar, diskuterar, formulerar problem och ger varandra feedback.

Vår erfarenhet av framgångsrik fortbildning är att den behöver vara tydligt kopplad till våra uppdrag som lärare för att vi dels ska vilja och våga prova på att omsätta de nya kunskaperna i praktiken men också för att helheten i vårt uppdrag inte ska gå förlorad i att vi delar upp uppdraget i olika delmål. Scherp (2013) skriver angående måluppfyllelse att när utvärderingar av kontroll av måluppfyllelse kan bidra till att synliggöra problem men bidrar inte direkt till att man hittar några goda lösningar. Scherp skriver också att en lösning för att öka måluppfyllelsen är inte att upptäcka skolornas problem i sig utan att faktiskt ta sig an problemen och finna goda lösningar.

När vi planerade fortbildning så tänkte vi utifrån Hattie och Scherp. Workshop där man skulle få möjlighet att tillsammans, med såväl kända som okända lärarkollegor inom Grundskoleförvaltningen, reflektera, diskutera och arbeta praktiskt var något vi fastnade för. Sedan ville vi ha ett innehåll som var tydligt kopplat till våra uppdrag som lärare och i denna första workshop blev det tema bedömning.

Therese Ellingsen-Byttner, Holmaskolan, inledde workshopen med att föreläsa om såväl summativ som formativ bedömning. Deltagarna fick praktiska verktyg för hur det går att arbeta med formativ bedömning. Efter denna föreläsning var det dags för deltagarna att skapa egna matriser och det blev många intressanta samtal kring borden!

I andra delen av workshopen föreläste Caroline Hansson, Pilbäcksskolan, om hur hon har arbetat med elevledda IUP-samtal. Caroline berättade om hur hon förbereder eleverna, hur eleverna förbereder sina samtal och vad vinsterna med att eleverna håller sina IUP-samtal själva är. Det var väldigt intressant att ta del av de utvärderingar som Caroline hade gjort tillsammans med sina elever.

Tack Therese och Caroline för en intressant eftermiddag!

Bilagor från workshopen:

Formativt och Summativt Therese

Matris till PP Therese

elevledda utvsamtal Caroline

Text: Linda Sikström och Daniel Prsa

Foto: Linda Sikström

Lärarens ledarskap är avgörande för studieron i Stockholms skolor. Det visar en kartläggning av arbetsklimatet i klassrummen i Stockholm.

Tidningen Lära Stockholm ges ut av utbildningsförvaltningen i Stockholm. Tidningen ska förutom att ge inspiration i arbetet också lyfta fram goda exempel från skolorna i Stockholm samt presentera nyheter och forskning inom pedagogik.

I senaste numret av Lära presenteras en undersökning kring arbetsklimatet i klassrummen där rektorer, lärare och elever i Stockholm har deltagit.

Läs hela artikeln i LÄRA Stockholm #2 2015

Text: Linda Sikström och Daniel Prsa

Foto: Daniel Prsa

Självkänsla är en betydelsefull ingrediens för att kunna utvecklas. Antingen det handlar om en sjuåring som vill bli en duktig läsare eller en högskolelärare som vill bli bättre på att undervisa.

Hur man stärker självkänslan var något som ständigt återkom hos talarna vid Teach-/BibMeet på Malmö högskola Orkanen. Och att det finns många vägar att gå fick vi sannerligen bevis på under eftermiddagen. Vi serverades en varierad kompott av intressanta och inspirerande tips av de 11 talare som anmält sig.

Det var cirka 30 skol-, lärar- och högskolebibliotekarier som samlats för att under lättsamma och avslappnade former ta del av varandra erfarenheter. Jessica Zaar från Malmö högskola och Barbro Hallberg, Pedagogisk inspiration Malmö, hälsade välkomna och gladdes åt att ett samarbete där olika kompetenser blandas, kunnat komma till stånd.

Ett TeachMeet är ett organiserat, men informellt möte där deltagarna kort delger varandra något som kan vara värt att sprida vidare, berättade Barbro.

Och sedan var det  bara att köra igång med talarna.

Läshundar och poesi

Först ut var Jörgen Persson, lärarbibliotekarie på Mellanhedsskolan. Han provar just nu ett något annorlunda grepp för att hjälpa elever som fastnat i sin läsning. Idén med läshundar kommer från USA, men börjar sprida sig i Europa. Det handlar om att använda hundar som ett stöd för eleven. Djur har en lugnande inverkan på många barn och att läsa högt för hunden upplevs av barnet som kravlöst.

Jörgen ville gärna testa och tog kontakt med Helene Ehriander, vid Linnéuniversitetet, som fått åtta miljoner i stöd för att driva ett projekt med läshundar. Helene hade dock inte tid att hjälpa Jörgen, varvid att han istället vände sig till Karin Bengtsson, naturpedagog vid Pedagogisk inspiration Malmö. Tillsammans med Matilda Ström från Hundhuset har de precis påbörjat ett försök med läshundar i en 2:a på Mellanhedsskolan. I parken utanför skolan tränar barnen på att möta en hund, att ge och ta instruktioner och behålla sitt lugn

Alla skolämnen är involverade. Till exempel pratar man om hur hunden använder sina sinnen och jämför med människan. En av Jörgens uppgifter har varit att bokprata om hundar och språkutveckling kommer att vara en central del i arbetet. Genom berättandet stärker barnen sitt språk och lär sig nya begrepp. Glädjen att få vara tillsammans med djur går inte att ta miste på och det underlättar naturligtvis inlärningen.

Flera olika hundar används för att inte det ska bli för tröttande för djuren. Den stora stjärnan är Bosse, berättar Jörgen och sätter upp en bild på en charmig blandrashund. Bosse är skolad att användas både i vården och för barn med funktionshinder och figurerar minsann både i press och på sociala medier. Bosse is the star!

 Linnea Eriksson är bibliotekarie på Malmö latinskola men också poet. Där arbetar hon med skrivarverkstad i en gymnasiesärklass. Eleverna har fått arbeta både med andras dikter och att producera egna.

Linnea Eriksson berättar om diktskrivande med gymnasiesärelever

Första lektionen inleder Linnea med att läsa poesi av Sapfo och eleverna ska sedan rita vad de tänker på. Linnea ger tydliga instruktioner hur man kan tänka när man skriver om bilder. Nästa gång de möts är det dags att prova att skriva själv. Uppgiften är att med hjälp av tilltalande ord skapa nya konstellationer och sätta samman dem till en dikt.

Skapandet sker till stor del i grupp. Eleverna får till exempel spåna om vad poesi är och analysera kända poeters dikter. Gemensamma dikter skapas med hjälp av en tärning som bestämmer hur många ord per rad som får användas. Linnea har även läst upp en av sina egna dikter. Dikten klipptes isär och eleverna fick omskapa den ungefär som man gör med kylskåpspoesi.

Linneas dikt gjorde stort intryck på eleverna och medverkade säkerligen till att deras egna dikter blev så bra. De flesta läste upp sina dikter inför kamraterna och det märktes att de var stolta över det de åstadkommit. En flicka som sällan vågar säga något, framförde till och med sin dikt framför klassen och det är väl ett gott bevis på hur eget skapande kan vara utvecklande. Linnea, med sitt lugn och sin naturlighet, imponerade även på oss och det är roligt att höra att skolor vågar ta vara på de resurser som finns på skolan.

Självkänsla för gammal och ung

Ewa Stenberg, bibliotekarie på Malmö högskola

Att uppmuntra och peppa elever till bättre självkänsla är något av en ledstjärna för Monique Ghoce, på Värner Rydénskolan. Monique har nyligen flyttat från Stockholm för att ta över som skolbibliotekarie och hon räds inte ansvaret. Skolan har varit mycket omskriven på sista tiden, då det förekommit konflikter och bråk bland eleverna.

– Jag vill visa att det finns många duktiga elever på skolan, för det kommer inte fram. Biblioteket är en naturlig plats att göra det på. Jag håller just nu på att lära känna barnen och det gör jag genom att inte hållet biblioteket öppet för alla, utan släppa in några elever i taget. Jag har ett gäng som är väldigt skrivsugna och planen är att vi ska göra en webbtidning. Podradio är redan på gång och barnen ska agera programledare, reportrar och producenter. Jag vill att de ska ha något konkret att visa upp. Det blir ett sätt att tvätta bort stämpeln Värner Rydénunge som de här barnen bär med sig. Då tror jag att lärandet kommer igång av sig själv.

Det är inte bara barn som  kan tappa sugen. Det händer även vuxna. Ewa Stenberg från Malmö högskola berättade om en form av kollegialt lärande som används på högskolan för att förbättra den egna undervisningen. Metoden kallas Reflekterande undervisning och utgår från ett formulär som man fyller i efter varje undervisningstillfälle. Där noteras till exempel hur tekniken fungerat, hur gruppdynamiken varit, vad som fungerat bra och vad man vill ändra till nästa gång.

Med formuläret till hands träffar läraren sedan en coach och en observatör. Coachens uppgift är att ställa öppna frågor och att på olika sätt hjälpa den coachade att reflektera över hur undervisningen funkat. Observatören ska vara tyst och lyssna noggrant för att kunna beskriva vad som händer. Efter tio minuter bryts samtalet med den coachade. Coachen och observatören har en kort överläggning där observatören kan tillföra vad hen noterat. Samtalet leder förhoppningsvis fram till att den coachade kan komma till klarhet med vilka förbättringar som eventuellt behöver genomföras.

Fyra röster från Teach-/BibMeet som belyser ett tema utifrån väldigt olika utgångspunkter. Men det finns mer att hämta. Läs vad några av de andra talarna bidrog med i nästa blogginlägg, som kommer inom kort.

Vill du se och höra alla talare kan du göra det här:

Den 25 mars sammanstrålade några grund-, gymnasie- och högskolebibliotekarier för att utbyta erfarenheter i ett Teach-/BibMeet. Malmö högskola och Pedagogisk inspiration Malmö ville på detta sätt uppmuntra det kollegiala lärandet men också dra av nytta av den breda kompetens som finns hos personalen inom de olika skolformerna.

Lärande uppstår ju i möten sägs det och detta TeachMeet blev verkligen en plats för möten. Inte bara formella möten, utan spontana möten och oväntade möten. Inte minst under det mingel som ju hör till ett TeachMeet hittade många av deltagarna varandra.

– Våra skolor har ställts inför utmaningar som liknar varandra. Vi har något att lära och kan stötta varandra i arbetet, kunde det låta.

-Kan vi komma på studiebesök till er skola?

-Kan du komma till oss och berätta om ditt projekt?

Det här var effekter som vi bara vågat drömma om när vi satte oss ner för att planera samarbetet mellan Högskolan och Pedagogisk inspiration! Så nu tvekar vi inte att fortsätta att utveckla det samarbetet.

Flera talare berörde också möten av olika slag. Jörgen Persson, Mellanhedsskolan berättade om läshundar. Här är det mötet mellan djur och människa, men också skolans möte med samhället utanför, som  visar hur viktigt det kan vara för lust och utveckling.

Även Monique Ghoce från Värner Rydénskolan speglade hur möten kan förändra vår syn på något som vi kanske har förutfattade meningar om. Tillsammans med barnen planerar hon podradiosändningar för att visa omvärlden en annan sida av hur den omtalade skolan fungerar.

Studiebesök från gymnasiet

Pernilla Fröjdh från Malmö högskola beskrev ett projekt mellan Högskolan och  Pauli gymnasium. Gymnasiets treor besöker varje höst Malmö högskola för att både känna på lokalerna och få information. Fokus brukar ligga på introduktion i informationssökning och källkritik. Det brukar bli ett bra tillfälle att koppla gymnasiearbetet till fortsatta studier, vilket inte alltid eleverna ser.

I Malmö högskolas utvecklingsmål står det att de ska vara en viktig aktör i samhällsutveckling och försöka bredda rekryteringen till högskolan. För många elever blir studiebesöket en språngbräda, som avdramatiserar och minskar gapet mellan skolformerna. På Högskolan är förhoppningen att eleverna ska tycka att mötet med högskolevärlden känns spännande och relevant och väcker intresse för framtida studier. På gymnasiet tror man besöket kan bidra till att snedrekryteringen minskar, då elever som inte ens vågat tänka tanken, nu får självförtroende nog  att söka. Något de kanske inte visste är att på Högskolan finns mycket hjälp att få för den som har någon form av funktionsnedsättning eller inte är så studievan.

Bulltips

Kollegialt lärande har kommit i ropet de senaste åren och fört med sig både gott och ont. Förmodligen mest gott, för de flesta ställer sig positiva till denna form av utvecklande möten. Men ibland kanske det upplevs som pressande och bara ännu ett arbetsmoment som ska hinnas med.

Har man som uppgift att fortbilda kollegor men möter motstånd, hur får man till meningsfulla möten då?

Det har Berit Wijk och Annie Gäre Hejll från St Petri skola svar på! Med mycket humor berättar de hur de lyckats förena nytta med nöje genom att kombinera fika, trevlig samvaro och lite   fortbildning. Berit och Annie ingår i IKT-gruppen som ska utbilda skolans personal i IKT och digitala resurser. Tidigare har de prövat workshops och pedagogiska caféer, obligatoriska såväl som frivilliga, men inte lyckats samla särskilt många deltagare. Ändå möts de ständigt av frågor och upplever ofta att personalen är frustrerad över att inte riktigt behärskar tekniken. Den geniala lösningen blev då att smyga in kort information på skolans fredagsfika. Med hjälp av en projektor rullar presentationer i bakgrunden varje fredag samtidigt som personalen mumsar bullar.Och  Annie och Berit kallar mycket fyndigt sina små evenemang för bulltips. Och visst når de större delen av personalen på detta sätt, för ingen missar gratis fika!

Informationen läggs efteråt ut på en blogg eller site så att den som vill kan studera den närmare. De lärare som har ytterligare frågor kan också titta in i biblioteket för att få mer information.

Vilken variation på ämnena vi fick under vårt TeachMeet denna eftermiddag. Trots att vi representerade skolor med allt från förskoleklass till högskolestudenter är vi övertygade om att det går att dra nytta av alla tips som gavs. Mycket går att tillämpa och praktisera på eget vis oavsett var man arbetar. Så fram för mer kollegialt utbyte!

Läs förra inlägget om TeachMeet.

Vill du se och höra alla talare så finns filmen här:

Ett fungerande skolbibliotek är en förutsättning för en likvärdig skola, anser vår utbildningsminister. Och liksom vår före detta utbildningsminister menar Gustav Fridolin att skolbiblioteket ska vara bemannat med kompetent personal. Allt fler kommuner tar fasta på detta och satsar för att få en likvärdig kvalitet på sina skolbibliotek.

Västerås stad har tagit fram tydliga mål och riktlinjer för skolbiblioteksverksamheten. Anne Ljungdahl, skolbiblioteksutvecklare i Västerås stad, berättar att en kartläggning visade stora brister på framförallt grundskolebiblioteken. Skolbiblioteket ansågs inte tillhöra kärnverksamheten, bemanningen var bristfällig och det saknades planer för verksamheten. För att komma tillrätta med detta har det arbetats fram en skolbiblioteksplan som ger tydlig vägledning till rektorerna.

Södertälje kommun har som första mål att säkra en miniminivå för skolbiblioteken. Likt Västerås fann de vid en kartläggning att flera grundskolebibliotek var bristfälliga. För dessa har det tagits fram handlingsplaner. Ett långsiktigt mål är att alla kommunens skolbibliotek ska arbeta på ett sätt som stärker elevernas språk.

Linköping har satsat på att bemanna sina skolbibliotek med kompetenta bibliotekarier. För att få de bäst lämpade bibliotekarierna har kommunen startat ett traineeprogram. Av 45 nyutexaminerade bibliotekarier valdes fyra ut för att under tio veckor gå bredvid en erfaren och kunnig skolbibliotekarie. Tre av dessa är nu anställda i kommunen. Satsningen har fallit väl ut och ska upprepas till hösten.

Växjö kommun fick 2014 utmärkelsen Årets bibliotek för sin unika satsning på skolbibliotek. Motiveringen löd: “I en tid med sjunkande läskunnighet och ökade krav på digital kompetens är Växjös långsiktiga satsning på skolbibliotek ett föredöme för andra kommuner i landet.” Ewa-Lotta Carlsson, rektor på Centrumskolan i Växjö, kan inte tänka sig en skola utan ett väl fungerande skolbibliotek. Läs mer här.

Skolbibliotekscentralen (SBC) i Lund har bland annat tagit fram riktlinjer för arbetet med informationssökning på skolbiblioteken. Dessa gäller för hela kommunen och konkretiseras samt förankras i skolornas lokala handlingsplaner för IKT och bibliotek. Tillsammans med skolbibliotekarier, lärare, skolledare och bibliotekarier på folkbiblioteken, arbetar SBC för att stärka och utveckla verksamheten vid de ca 40 grundskolebiblioteken i Lund. I februari 2015 antogs ett verksamhetsuppdrag för SBC och i samband med det utökades bemanningen på SBC med en heltidstjänst, vilket signalerar betydelsen av en central samordning.

Foto: colourbox.com

Skolans hjärta och måluppfyllelse

Ofta beskrivs skolbiblioteket i vackra ordalag som “skolans hjärta” men skolbibliotekets uppdrag är mer specifikt än så. Det handlar om elevers utveckling och måluppfyllelse. Om att barn och ungdomar ska utveckla sitt språk och bli medie- och informationskunniga. Det handlar om läslust och om att få tillgång till relevant information. Om att få hjälp med att göra urval i en ofantlig informationsmängd. För elever med läshinder kan skolbiblioteket spela en avgörande roll. Inläst och lättläst litteratur och hjälp med kompensatoriska hjälpmedel är oumbärligt för många elever. Skolbibliotekarien är en given samarbetspartner till pedagoger och skolledare. Med sin specialkompetens inom områdena läsfrämjande arbete och medie- och informationskunnighet kompletterar skolbibliotekarien andra yrkeskategorier i skolan.

Stor skillnad mellan skolbiblioteken i Malmö stad

Anders Jakobsson, professor vid Malmö högskola, har analyserat svenska elevers PISA-prov och kommit fram till att elevernas sjunkande resultat framförallt beror på att skolan har blivit mindre likvärdig. Det är stor skillnad mellan olika skolor och skillnaden mellan svag- och högpresterade elever har ökat dramatiskt under 2000-talet. Grundskoleförvaltningens Lägesbedömning 2014* visar att det är stor spridning när det handlar om öppettider, bemanning och bemanningskompetens på Malmös skolbibliotek. Skolbiblioteken kan beskrivas som allt från obemannade bokrum till bibliotek som fått DIK:s utmärkelse för Skolbibliotek i världsklass. En påbörjad kartläggning av skolbiblioteken i Malmö som görs av bibliotekarierna på Pedagogisk inspiration visar samma sak. Ett exempel är att medieanslaget per elev inom samma område varierar mellan 0 och 170 kr. Slutsatsen vi måste dra utifrån denna information är att vi behöver göra insatser för att få en jämnare kvalitet på skolbiblioteken. Om vi vill ha en likvärdig skola i Malmö stad.

© Elin Lucassi

*Lägesbedömingen är en rapport som beskriver och analyserar kvaliteten vid Malmös förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor och fritidshem utifrån vad som framkommit skolornas och grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete 2014. Rapporten ska ligga som grund för grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bland annat utgöra underlag för nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan.

Språk- och ämnesutvecklande undervisning på Pedagogisk Inspiration Malmö

Lärstrategier – strategiområden

Del 3 – skrivutveckling

Under nästan två års tid har vi på Pedagogisk inspiration Malmö (före detta FoU Malmö-utbildning) arbetat med att sprida lärstrategier bland Malmös pedagoger. Genom detta arbete hoppas vi kunna bidra till en större samsyn kring och kunskap om vad språk- och ämnesutvecklande undervisning är och därmed verka för en mer likvärdig utbildning för alla Malmös elever. Anledningen till att vi valt att arbeta med strategier är att de syftar till HUR någonting görs snarare än vad som görs och att de är lika användbara för alla lärare i alla åldrar och ämnen. De kan alltså utgöra en röd tråd i undervisningen inom en hel skola eller, på sikt, inom hela Malmö stad.

I en serie inlägg berättar jag om de olika strategiområden vi arbetar med och kopplar dem till den litteratur vi lutar oss mot. Denna litteratur finns på många av Malmös grundskolor och kan med fördel användas i studiecirklar och som stöd vid andra typer av diskussioner kring språk- och ämnesutvecklande undervisning och lärstrategier. Detta inlägg handlar om strategiområdet ”skrivutveckling” där vi valt att fokusera på genrepedagogiken som redskap för att stötta elevernas skrivande.

I strategiområdet ”skrivutveckling” utgår vi från Pauline Gibbons böcker “Stärk språket, stärk lärandet” och “Lyft språket, lyft tänkandet”, Skolverkets skrift ”Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet” samt Britt Johansson och Anniqa Sandell Rings bok ”Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken”.

Det genrepedagogiska arbetet bygger på att läraren undervisar explicit om olika texttypers syfte, struktur och språkliga drag, detta för att underlätta för eleverna att såväl skriva som läsa texter i olika genrer som är vanligt förekommande i skolans olika ämnen. Inom genrepedagogiken betonar man texters sociala syfte där läsaren påverkas på något sätt genom det språk man använt (läsaren kan till exempel roas, informeras eller instrueras). Därför är det viktigt att vi undervisar i hur olika texter är uppbyggda utifrån det syfte de har.  De texttyper som är vanligast förekommande i skolan är: återgivande, narrativ/berättande, beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande.

För att kunna samtala om och tänka kring språk behöver elever och lärare tillsammans utveckla ett metaspråk – ett språk för att prata om språk. Genom att ha kunskap om olika texters syfte, struktur och språkliga drag blir det lättare att samtala om text och ge adekvat respons på texter vilket krävs i ett formativt lärande.

Genrepedagogiken vilar på tre ”ben”:

En teori om lärande – Vygotskys sociokulturella perspektiv som betonar lärande genom samarbete med andra, arbete i närmaste utvecklingszonen och stöttning. Läs gärna mer om hur vi arbetar med det här: Lärstrategier på Pedagogisk Inspiration, del 1.

En teori om språk – Hallidays systemisk-funktionella grammatik som fokuserar på språk och kontext, språket som verktyg för kommunikationen och grammatik som betydelseskapare.

En pedagogisk modell – Rothery och Martins cykel för undervisning och lärande (cirkelmodellen) som sätter fokus på specifika skolgenrer, ämne och språk, explicit och stegvis undervisning om språkliga mönster och ett gemensamt metaspråk.

När vi arbetar med cirkelmodellen kopplar vi de olika strategiområdena till de olika faserna i cirkeln.

Om man fördjupar sig lite i de olika ”benen” kan man se att genrepedagogiken handlar mer om att skapa en helhetsbild av språk- och ämnesutvecklande undervisning än att vara en metod enbart för skrivandet. Genrepedagogiken kan binda samman alla de strategiområden som vi lyft fram och skapar en helhet i den språk- och ämnesutvecklande undervisningen.

Du känner doften av våt mylla när ditt ansikte pressas ner mot den leriga marken. Du får allt svårare att andas. Din kropp är förlamad av panik, men du kan inte skrika. Ångesten fladdrar i bröstet likt en fångad fågel i sin bur. Du känner hur dina lungor töms på luft när du långsamt kvävs…

I boken Näthat Blues skildrar författaren Agnes Hammer ett aktuellt och viktigt ämne: nätmobbning. På ett fåtal sidor lyckas författaren lyfta ett aktuellt och viktigt ämne och hon gör det med stor innerlighet och skicklighet. Hammer gestaltar hur mobbning bryter ner och kväver en ung människa fullständigt.

Språk- och ämnesutvecklande undervisning på Pedagogisk inspiration Malmö

Lärstrategier – strategiområden

Del 4 – förståelse och begreppsutveckling

 Under nästan två års tid har vi på Pedagogisk inspiration Malmö (före detta FoU Malmö-utbildning) arbetat med att sprida lärstrategier bland Malmös pedagoger. Genom detta arbete hoppas vi kunna bidra till en större samsyn kring och kunskap om vad språk- och ämnesutvecklande undervisning är och därmed verka för en mer likvärdig utbildning för alla Malmös elever. Anledningen till att vi valt att arbeta med strategier är att de syftar till HUR någonting görs snarare än vad som görs och att de är lika användbara för alla lärare i alla åldrar och ämnen. De kan alltså utgöra en röd tråd i undervisningen inom en hel skola eller, på sikt, inom hela Malmö stad.

I en serie inlägg berättar jag om de olika strategiområden vi arbetar med och kopplar dem till den litteratur vi lutar oss mot. Denna litteratur finns på många av Malmös grundskolor och kan med fördel användas i studiecirklar och som stöd vid andra typer av diskussioner kring språk- och ämnesutvecklande undervisning och lärstrategier. En del av litteraturen kan man också låna på Pedagogisk Inspiration. I strategiområdet ”förståelse och begreppsutveckling” utgår vi från Maaike Hajer & Theun Meestringas bok ”Språkinriktad undervisning – en handbok”, Pauline Gibbons böcker “Stärk språket, stärk lärandet” och “Lyft språket, lyft tänkandet”och Skolverkets skrift ”Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet”.

I strategiområdet ”förståelse och begreppsutveckling” lyfter vi fram olika sätt att arbeta med texter för att eleverna bättre ska förstå innehållet och på ett mer effektivt sätt utveckla sitt ordförråd. Detta område är på många sätt länkat till strategiområdet läsutveckling men här lägger vi mer fokus på hur man synliggör textens kärna och vad vi ska använda texten till. En viktig del i arbetet är att arbeta med visualiseringar av texten. Vi upplever att man under lång tid arbetat med att koppla ihop text med bilder för att skapa gemensamma referensramar och förförståelse. Vi vill bidra till en utveckling av detta arbete genom att introducera andra typer av visuellt stöd som man kanske inte arbetat lika mycket med. Kartor, tabeller, modeller, diagram och grafiska översikter är exempel på sådant stöd. Vi har arbetat särskilt med Venn-diagram som är ett mycket bra redskap i arbetet med att jämföra olika saker och i förlängningen också analysera, dra slutsatser, värdera, reflektera och se samband.

Att placera textens huvudbudskap i en grafisk översikt för orsaker – verkan – konsekvenser är också mycket användbart i många olika ämnestexter. När eleverna får ett visuellt stöd som grund och struktur för textläsningen blir det lättare att förstå innehållet i texten och arbeta vidare utifrån det.

Inom detta strategiområde arbetar vi också  med vad man använder texter till. Syftet med undervisningen är ju inte att samla på sig ämneskunskaper utan att använda ämneskunskaper som grund för att till exempel diskutera, reflektera, värdera, analysera, se samband och orsak-verkan, dra slutsatser och generalisera, organisera, kategorisera och strukturera. I detta arbete blir det ämnesspecifika språket en nödvändig resurs och eleverna kan uppleva det mer meningsfullt att lära sig nya begrepp när de verkligen har användning för dem. För att eleverna ska få bästa tänkbara möjligheter att lära sig det ämnesspecifika språket krävs det att man hela tiden rör sig mellan vardagsspråk och ämnesspecifikt språk och mellan konkreta och abstrakta moment.

Nu är det klart att även Bäckagårdsskolan får utmärkelsen ”Skolbibliotek i världsklass” 2015! I Malmö stad är det Bäckagårdsskolan, Möllevångsskolan och Pauliskolan/Komvux Malmö Pauli som har fått denna eminenta kvalitetsstämpel i år.

Utmärkelsen ges till bibliotek som är en tydlig del av skolans pedagogiska vision och där samverkan finns mellan skolbibliotekspersonal, skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande. Verksamheten ska präglas av ett arbete som stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga och digitala kompetens.

På Bäckagårdsskolans mediatek arbetar skolbibliotekarien Maria Schedvin. Mediateket har en mycket väl fungerande verksamhet som är uppbyggd utifrån innehållet i Lgr 11.

Vi lyfter på hatten för ett mycket väl utfört arbete!

http://pedagog.malmo.se/2014/03/17/lgr11-i-skolbiblioteket/

http://pedagog.malmo.se/filmer/?tubepress_page=3&tubepress_video=cZ02aU2s65Yage=3&tubepress_video=cZ02aU2s65Y

http://mediateketsblogg.blogspot.se/

Det går inte att förneka att ingen av de många klimatkonferenser, som ledande politiker deltagit på, leder till förändring. Att världens forskare i stort sett är överens om att vi måste göra något åt detta problem nu borde få någon att reagera. OCH det är kanske där problemet ligger – NÅGON annan ska reagera. I USA har 14-åringen Xiuhtezcatl Martinez tröttnat på att det inte händer något. Han har tillsammans med människor runt omkring honom skapat organisationen Earth Guardians.

Det är inspirerande att se hur den generation som kommer att ta över vår planet för att förvalta den till nästa generation, redan nu ser behovet av att kliva fram och säga ”nu kan vi inte vänta längre!” De är också noga med att säga att det inte är Jorden som behöver räddas, utan det är vi människor som är hotade, vilket vi har lyft fram tidigare i filmkrönikan. Genom att se filmen kan alla hitta inspiration och förhoppningsvis hitta egna vägar för att göra något, som kan hjälpa oss själva.

Ett boksamtal mellan Ylva Mårtens, programledare för Barnens romanpris i P1, och elever från bland annat Möllevångsskolan var en av höjdpunkterna på årets LitteraLund. Ungdomarnas förmåga att uttrycka sig och reflektera över innehållet i Jandy Nelsons Jag ger dig solen var mycket imponerande.

Flera av inslagen på årets LitteraLund handlade om hur viktigt det är att vi samtalar om det vi läser. “I samtalet om böcker så händer det saker” uttryckte sig författaren Katarina Kieri så klokt. Ett exempel på detta var boksamtalet mellan Ylva Mårtens och fem tonårigar, tre av dem hemmahörande på Möllevångsskolan. Inledningsvis fick alla beskriva boken med två ord. Ingen fick upprepa ett ord som någon sagt tidigare. Utifrån ett urval av dessa ord fick deltagarna beskriva sin upplevelse av läsningen. Ungdomarna briljerade med kloka reflektioner och välformulerat språk. Med frågor som “Vad tänker ni om bokens titel?”, “Finns det någon karaktär ni känner igen er i?” och “Vad skulle ni vilja ställa för frågor till författaren?” ledde Mårtens samtalet framåt.

Boksamtal fördjupar förståelsen

Katarina Kuick som är författare och översättare visade med konferensdeltagarna som samtalspartners hur ett boksamtal med utgångspunkt i Aidan Chambers frågor kan gå till. Författaren Aidan Chambers har fått stort genomslag med sina inspirerande böcker om boksamtal. Utifrån enkla frågeställningar som “gillar”, “gillar inte” och genom att leta efter återkommande inslag i text och bild, fördjupade vi tillsammans vår läsning av Anna-Clara Tidholms Hanna huset hunden. Det var spännande att se hur frågor och samtal breddade vår förståelse av bokens innehåll.

Prisad författare från England deltog

Foto: Barbro Hallberg

Litteraturpedagogen Karna Nyström förde ett samtal med två ungdomar och en lärare från Simrishamn kring David Almonds ungdomsbok Svarta vingar. David Almond som är från nordvästra England var själv på plats på LitteraLund för att berätta om sitt författarskap. Med böcker som Han hette Skelling och Svarta Vingar har David Almond fått flera fina utmärkelser. Återkommande teman i Almonds författarskap är föräldralösa barn och någon form av våld. I Svarta vingar får vi följa några ungdomar under deras sommarlov. Berättelsen byggs upp kring ett övergivet spädbarn som hittas av två av ungdomarna. Almond berättade om hur han ser berättelser som en väg att civilisera oss människor. Genom berättelsen får vi något att bearbeta och vi finner strategier för hur vi kan agera. Karna Nyström har gjort en läshandledning till Svarta vingar som kan vara ett stöd för lärare som vill arbeta med boken.

Om LitteraLund

LitteraLund är Sveriges största festival för barn- och ungdomslitteratur och ett regelbundet inslag i Lunds kommuns kulturverksamhet. Årets festival var den tionde i ordningen och konferensdagarnas program var fyllt av kända namn och intressant innehåll. Nästa LitteraLund infaller våren 2017.

Veckans animerade kortfilm börjar med en räv som jagas av Jordens farligaste rovdjur. Det dröjer inte många sekunder innan räven är död och därefter följer vi med denna räv på en efter-döden-resa som kommer att skapa en känslomässig reaktion hos alla med puls. Eftersom slutet är sorgligt är det bra att titta på filmen innan man visar den i ett klassrum och är eleverna lite yngre kanske det finns en del att förklara i bildspråket. Det kan säkert väckas en del frågor i en klass som ser filmen och de går säkert att arbeta vidare med i ett större sammanhang. Se filmen och bli berörd. Den fungerar även som en ingång i filmspråkets värld med sin symboliska framtoning. Helt klart en film som sätter spår.

Just som vi satt där och fick föreläsning på föreläsning om utveckling och förbättring av skolarbetet damp OECD-rapporten ner som en tegelsten i spettkakan…

Inte så många har väl hunnit läsa rapporten ännu och det är väl inte troligt att alla kommer att göra det heller, men av rubrikerna i media att döma handlar kritiken inte så mycket om bristande lärarkvalitéer som om brister i skolans organisation, lärarutbildningar och lärares status. Om du vill gå till källan och läsa rapporten hittar du den här. (Glöm inte att du kan använda tillägget Google Översätt om du vill skumma på svenska först, som jag brukar göra.)

Men desto viktigare känns det då att sprida det ljus och den kunskap som spreds i Göteborg den 4-5 maj i Folkets Hus där 228 specialpedagoger, speciallärare, kuratorer, lärare, rektorer, verksamhetschefer m.fl. samlats. Här kommer en liten sammanfattning av de två första föreläsningarna.

Lars Gustafsson, f.d. rektor började med att beklaga att han inte var Lars H Gustafsson och berätta att hans son föreslagit att han kunde kalla sig Lars Nollan Gustafsson eftersom hans mellanbokstav var O. Men nej, någon nolla är han verkligen inte, denne Lars som på ett högst kompetent sätt tog oss med på en rundvandring i EHT arbetet. Att skapa en WOW-känsla i sitt EHT är en förutsättning att lyckas, menade han. Lika väl som vi har de elever vi har så har vi de kollegor vi har och alla växer av samma saker: strukturerat utvecklingsarbete, goda samtal, klara mål och synliga resultat. Han pratade om “barn i behov av särskilt duktiga pedagoger” och gav oss inblickar i hur det i vissa fall kan bli för ett barn med alltför många insatser och vuxna som inte samverkar. Här är en bild från hans presentation:

Just samverkan var ett ord Lars återkom till flera gånger och han menade att vi inte ska gå och vänta på att andra ska göra det utan att vi ska ta tag i det själva och att det är avgörande för insatsernas framgång att man är tydlig från början med vad som ska göras och vem som ska göra det. Läs mer om Lars Gustafssons företag och tankar här.

Under fliken Material hittar du checklistor och annat material som kan vara till hjälp i arbetet med att utveckla EHT till ett WOW-EHT.

Efter Lars var det Eva-Kristina Salamehs tur att sprida ljus över frågan om flerspråkighet och språkstörning. Det finns ett tidigare blogginlägg här om henne (sök på namnet i sökrutan) och du kan även se hennes föreläsning på UR, så här kommer en favorit i repris i kortversionen:

• Barn bör börja prata vid 1-2 års ålder och inte senare oavsett hur många språk det har/hör
• Det går inte långsammare för barn att lära sig två språk än ett
• Majoriteten av jordens barn är flerspråkiga, enspråkiga barn har blivit norm för att de bor i Västeuropa och Nordamerika
• Våra lexikon (ordförråd) slutar aldrig att utvecklas
• Barn måste testas på alla sina språk (använd modersmålslärare/tolk/förälder)
• Man kan inte ha en språkstörning på ett språk men inte på ett annat
• Bra att känna till pragmatiska regler på barnets olika språk
• Kodväxling (att blanda språk) är ett tecken på god språklig förmåga
• Skilj på ämnestillägnan och språktillägnan och hjälp barnet att inte missa ämnestillägnan p.g.a. språkbrister
• Flerspråkighet påverkar arbetsminnet positivt
• Flerspråkiga får Alzheimers 5 år senare än enspråkiga

Bild från Eva-Kristinas föreläsning.

Hjälp barnen att utveckla sina sematiska begrepp. Bra för alla!

Bild från Felix föreläsning

Eleven blev full av beundran och började genast utföra uppgifterna. Level 1 motsvarade måndag, level 2 tisdag o.s.v. och när veckan var slut hade hen klarat spelet! Inga real-life-belöningar utdelades utan vinsten var bara en gratulation längst ner på spelschemat. ”Grattis, du har klarat spelet!” Kostnad: 0 kr. Vinst: ett barns hjärta!

Felix hade många roliga exempel på hur vi som pedagoger kan utnyttja spelvärldens strategier för att fånga och utveckla våra ”spelare”. Han menade att skillnaden mellan världarna kanske inte är så stor.

Bild från Felix föreläsning

Felix har tillsammans med en klass byggt en hel Minecraftby där alla bor. Alla har fått inreda sina hus och i samband med det öva sina geometriska kunskaper. När klassen har läst om en epok har man ofta byggt något i byn som återspeglar detta och levandegör stoffet. En kyrka mitt i byn, med läraren som latintalande präst blev resultatet av studier om medeltiden.

Bild från Felix föreläsning

UR om Minecraft

Skolverket om Minecraft

Felix blogg

Minecraftedu

Ibland finns det inget bättre än att se en kort och enkel (på ytan) animation som är både lekfull och lärorik. Denna veckas lilla filmtips är inte ens två minuter, men det går säkert att arbeta med innehållet i minst en timme. Filmen fokuserar på snabba klipp som jämför Paris och New York City med varandra. Både stora symboler för städerna andra småfakta kommer fram. Det kan ju t ex vara kul att efterforska vem Amelie och Carrie är? Två välkända profiler för respektive stad, eller?

Filmen kan användas både i geografi- och språkundervisningen och varför inte tillsammans. Det kan vara ett kul sätt att lära sig mer om två ikoniska metropoler som är hyllade både i sång och film. Finns möjligheten och intresset så har ju faktiskt Woody Allen gjort film om båda städerna, vilka är mycket sevärda och fyllda med diskussionsunderlag.

Nu har NT-tåget tuffat vidare till två nya skolor i Malmö Stad…Bulltoftaskolan och Dammfriskolan. Vi säger tack till Segevångsskolan och Lorensborgskolan som var de första i Malmö som fick stöd av Malmös centrala NT-utvecklare.

På Bulltoftaskolan handlar just nu mycket av NO-undervisningen i årskurserna 4 och 6 om kraft och rörelse på olika sätt. Eleverna arbetar mycket med hur man genomför systematiska undersökningar. Arbetet har till stor del tagit utgångspunkt i elevernas egna kunskaper om kraft och rörelse. Alla elever har ju redan upplevelser av friktion, jämvikt, tröghet, acceleration m.m genom att de rör sig i olika miljöer t ex när de använder cyklar och leker på lekplatsen. Genom att utnyttja detta så blir deras kunskaper och upplevelser en tillgång och resurs i NO-undervisningen. Får eleverna möjlighet att undersöka, resonera, samtala kring dessa begrepp och situationer som erbjuds så ges de en möjlighet att koppla ihop fysikens begrepp och fenomen med sina egna vardagsupplevelser.

Några av begreppen som vi arbetat med är friktion och tröghet.

Det första som hände var att vi tittade på likheter och olikheter. Därefter gick vi ut på skolgården och på lekplatsen i Beijers Park och provade våra hypoteser. Väl inne i klassrummet organiserades iakttagelserna, hittade på regler samt jämförde reglerna med varandra, var det likadana, skiljde de sig från varandra eller kompletterade de varandra… Vad stolta de var när de hade skapat egna fysikaliska regler utifrån sina upplevelser!

Karin Kjellberg, en av författarna till lärmaterialet DATE, om tillgänglighet och likabehandling för åk 4-9, presenterade denna fantastiska gratisresurs för skolorna att ta pulsen på sin verksamhet.

Bild från Karin Kjellbergs presentation

  Materialet DATE är framtaget av Specialpedagogiska Skolmyndigheten, SPSM och finns på DATEs webbplats att fritt använda för värdering och utbildning. Här finns även direkta lektionsförslag och filmer att använda om man vill arbeta förebyggande istället för att släcka bränder.

Bild från Karin Kjellbergs presentation

Hur ofta ställer vi oss själva frågor som handlar om normer? Eller måste de komma från Skolinspektion, Diskrimineringsombudsmannen eller liknande…?

 SPSM har utbildningar, modeller, stöd och goda exempel på sin webbplats.

Barn med diagnosen ADHD finns på alla skolor idag och nästan alltid får de här barnen stämpeln av bråkstakar som oroar och stör. Men hur blir det att vända på det och se det från andra hållet? Att fråga sig vad som är positivt och bra med ADHD. Det vill boken Coolt med ADHD, av Malin Roca Ahlgren och Susanne Israelsson Stenberg göra.

Alice som är 11 år har svårt att sitta still och får ofta tillsägelser av fröken. Hon blir lätt störd av andra och förstår att hon upplever världen på ett annorlunda sätt. Men hon ser också att det finns fördelar med hennes ADHD. Hon är en kreativ person, som gillar att sjunga, är duktig på att måla och rita och snappar upp engelska blixtsnabbt. Det är faktiskt coolt med ADHD!

Den här boken bör alla läsa, tycker Görel. Det är lätt för barn med ADHD att känna igen sig, men viktig läsning även för föräldrar, lärare och fritidspersonal. Det är en bok som lyfter ADHD upp i ljuset och ser styrkorna med ett funktionshinder.

Läs mer om hur det är att ha ADHD: http://www.vetenskaphalsa.se/man-borde-fa-lov-att-ha-lite-problem/

Den 29 september är det dags för vår förvaltningsövergripande studiedag, som arrangeras av Pedagogisk Inspiration Malmö. Hela dagen kommer att gå i det kollegiala lärandets tecken med många av vår gemensamma kompetens som föreläsare och workshopsledare. Vi har blivit överväldigande glada över det intresse och engagemang för att verkligen dela med sig som visat sig i planeringsprocessen.

Vid sidan av våra lokala skatter, kommer det även föreläsare utifrån. Den som bor längst bort är Bonnie Stewart. Hon hör hemma i Kanada till vardags, men föreläser regelbundet runt om i Europa. Från Skottland kommer Ewan McIntosh, även han en erfaren föreläsare. Utöver de här internationella gästerna kommer det föreläsare både från andra kommuner och organisationer runt om i Sverige.

Studiedagen kommer att ockupera Malmö latinskola och Pauliskolan i centrala Malmö med 26 samtida föreläsningar/workshops. Totalt har vi 103 aktiviteter på de här två skolorna, varav nästan 70 är unika. Några av föreläsningarna och workshoparna ges både på för- och eftermiddag eftersom de pedagoger som deltar under dagen väljer antingen två pass före lunch, eller två pass efter lunch. Utöver detta kommer det finnas några få aktiviteter att välja på som tar deltagarna antingen på en inspirationsresa för att se hur Gröna skolgårdar bidrar till pedagogisk mångfald, Torup som uteklassrum, eller till Torups mattestig.

När höstterminen börjar kommer anmälningssidan att öppna och på samma sätt som biljettsläpp till rockikoner på Ullevi, är det först till kvarn som gäller. Vi har lite hårdare restriktioner, vilket betyder att var och en bara får boka en plats och att de arbetar inom Grundskoleförvaltningen eller Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen. Mer information om detta kommer när programmet publiceras innan sommarlovet och när det blir dags att anmäla sig i augusti.

För att hålla sig uppdaterad om vad som händer och är på gång i samband med denna studiedag är det möjligt att utnyttja RSS-funktionen som är kopplad till temabloggen. Du kan även använda och följa vår hashtag #pml15 på sociala medier. Vi ses i september!

För att utveckla pedagogrollen är det betydelsefullt att fortbilda och kompetensutveckla sig. Det finns gott om utbildningar, kurser, föreläsningar, workshops och seminarium att delta och förkovras i, både på lokal och på nationell nivå. Allt för att stärka och utveckla meningsfull, kvalitativ och begripbar undervisning, ökad likvärdighet och måluppfyllelse.

På en skola kan dock inte alla pedagoger gå på allt. Pedagoger som fortbildar och kompetensutvecklar sig behöver dela med sig och låta det kollegiala lärandet bli en bas så att nyförvärvad och fördjupad kunskap inte stannar hos den enskilde pedagogen. ”Genom kollegialt lärande kan personalen strukturera sitt utvecklingsarbete och använda kunskaperna i det dagliga arbetet”, står det i Skolverkets allmänna råd om Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet.

Åsa Schiller, förskollärare på Österportskolan.

För att kollegialt lärande ska fungera praktiskt på en skola behöver en skolledning avsätta tid och plats för en sådan delakultur. Personal och skolledning behöver också tillsammans arbeta aktivt för att utveckla strategier för hur det kollegiala lärandet ska följas upp. Skolverket skriver i sina allmänna råd att ”en rektor ska ta tillvara på olika yrkeskompetenser och erfarenheter samt att personalen får möjlighet att diskutera och analysera hur lärmiljöer eller lärprocesser påverkar måluppfyllelse”.

Våren 2014 skrev Pedagog Malmö om Åsa Schiller, förskollärare i förskoleklass på Österportsskolan, och hur hon arbetar med att skapa matematisk förståelse utifrån Bishops sex matematiska aktiviteter. Åsa gick då Matematiklyftet tillsammans med kollegorna Jannike Persson och Nina Wadmark. Ganska nyligen fick de dela med sig av sina erfarenheter och insikter till kollegor och skoledning. Något som möjliggjordes genom att ledning just avsatt tid och tagit vara på yrkeskompetens och erfarenheter.

Att få ta del av en kollegas undervisning och i sin tur få dela med sig av sin egen är konkret fortbildning. Ett utbyte som ger tillgång till konkreta exempel där pedagoger testar teorier och metoder i interaktion med elever som finns i närmiljön. Avsatt tid för det kollegiala lärandet ger pedagoger möjlighet att bolla tankar och idéer i med varandra i förhållande till uppdraget. Genom en delakultur kan man göra jämförelser samt leta likheter och skillnader i varandras undervisning.

I förskoleklass styrs inte verksamheten av kunskapskrav men som Åsa och hennes kollegor poängterar är det av vikt att arbeta medvetet med matematik så väl som språkutveckling för att lägga grunden för elevers kommande skolår. Likaså betonar de pedagogernas betydelse för att skapa miljöer där det finns tid och utrymme för att utmana och stödja det tidiga lärandet.

Utifrån Bishops aktiviteter mäta och räkna, visar Åsa en film där elever i samspel med, och i diskussion med henne, söker sig fram huruvida man kan mäta tid. I filmen får eleverna ställa hypoteser kring hur lång en minut är och hur mycket de tror att det man hinner göra under den tiden. Hypotesen prövar de fysiskt genom att låta kroppen vara still under tiden som de tror är en minut. Därefter gör de detsamma medan Åsa klockar dem. För att ytterligare stärka upplevelse av hur lång en minut är, får eleverna just den tiden för att uträtta saker.

– Jag hann bara hämta min frukt, konstaterar en av eleverna förvånat

Att lyssna på Åsa och hennes kollegor blir en viktig påminnelse om hur kollegialt lärande kan öka förståelse för varandras arbete och utvecklas till ett lärande samarbete.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Colourbox