Sandbackaskolan i Kungälv är ingen märkvärdig skola, men den är unik! Den är unik eftersom den är en av få skolor i landet där pojkar och flickor har lika höga studieresultat. Elevernas resultat ligger dessutom över riksgenomsnittet. Och då undrar vi ju såklart vad det är som de gör så rätt i Kungälv.

Sandbackaskolan är en grundskola: F-klass– årskurs 6, fritidshem och öppen fritidsverksamhet samt de kommunövergripande verksamheterna särskola 1-6 och förberedelsegrupp 1-6. Skolan inrättades för drygt fem år sedan och är en sammanslagning av Vikinga- och Nordmannaskolan. Båda skolorna låg i flerspråkiga områden med ett relativt stort antal elever med särskilda behov. Utgångspunkten för Sandbackaskolan blev således en skola med dubbelt så många elever med behov av stöd.

Det här är den första bild rektor Maria Lindström visar när hon berättar om hur skolan lyckats höja elevernas studieresultat, genom kollegialt lärande och språkutvecklande arbetssätt.

Det första rektorerna Ann-Christin Karlsson och Maria Lindström valde att satsa på var skolbiblioteket. Det skulle ligga centralt i skolan och självklart skulle det vara bemannat. Biblioteket skulle vara viktigt, betydelsefyllt och det skulle spela roll för elevens lärande. Och det har spelat roll hävdar Maria bestämt. Skolbiblioteket har gjort stor skillnad för såväl elever som personal på skolan. Det som låg till grund för satsningen var likvärdigheten.

– Alla barn ska har det som alla barn har rätt till. Samma arena ska gälla för alla barn, oavsett var de kommer ifrån, poängterar Maria.

På Sandbackaskolan betonar man vikten av det kollegiala lärandet och lärarna deltar regelbundet i så kallade learning studies. Lärarna i learning studies forskar på så sätt själva, genom att gemensamt planera och utvärdera sin undervisning och dra nytta av den kollektiva kunskap som finns där. Men det är inte bara lärarna som lär av varandra, även eleverna lär av varandra och drar nytta av varandras erfarenheter och kompetenser. Det kollegiala lärandet genomsyrar hela kulturen och arbetssätten på skolan.

Det finns två tydliga svar på varför man lyckats så bra på Sandbackaskolan. Det ena är en biblioteksverksamhet som är en tydlig och integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet. Ett skolbibliotek som är bemannat med kompetent personal. Det andra svaret, som naturligtvis hänger samman med satsningen på skolbibliotek, är att man arbetat med språkutveckling i alla ämnen. På skolan kallar de metoden “Läslyktan”, vilket är en metod som Sandbackaskolan har jobbat fram tillsammans med kommunens språk-, läs- och skrivutvecklare Maud Nilzén. Genom olika tillvägagångssätt får eleverna verktyg att koppla läsandet till egna tankar och få inspiration, något som i förlängningen ökar både läs- och skrivförmågan. Alla lärare arbetar med läs- och skrivstrategier. De jobbar ämnesövergripande, språkutvecklande, sociokulturellt och enligt cirkelmodellen.

Skolbiblioteket tillsammans med läslyktan är alltså det som har bidragit till att göra Sandbackaskolan så unik!

Här kan du läsa mer om läslyktan.

Läs mer om Sandbackaskolan.

Hur börjar man en diskussion kring kroppsideal och ett normkritiskt förhållningssätt? Det är klart att målgruppen spelar roll, men veckans kortfilm från The Animation Workshop kan vara en bra start om man arbetar med yngre elever.

Den sena piraten får ta sista papegojan i affären, och eftersom den är lite luggsliten försöker han göra den snyggare utifrån den etablerade normen (läs alla andra papegojor i affären). Väl värt att notera är samtidigt hur piraterna framställs. Utifrån det kan man jämföra hur pirater ser ut i andra filmer och i litteraturen. Det går säkert att använda allt från Lennart Hellsings Sjörövarbok till HBOs Black Sails.

Som alltid i en bra kortfilm är det en rolig knorr på slutet och Parrot Away gör säkert ingen besviken. Se den och glöm inte bort att prata om vad som är vackert på riktigt.

Nyligen hade vi genuspedagoger i Malmö stad ett möte med Islands enda kommunala genuspedagog, Audur Magnis Audardottir.  Audur kontaktade oss efter att hon varit på en av våra programpunkter på Nordiskt forum – New Action on Women´s Rights – som gick av stapeln här i Malmö i början av juni 2014. Lite lustigt kanske med tanke på att det under åttiotalet var pedagoger och skolledare från Sverige som åkte till Island för att ta del av deras arbete med kompensatorisk genuspedagogik, nu kommer de alltså till oss, kul!

Kommunalt stöttad genuspedagogik

På Island finns flera privata förskolor som arbetar med mer kompensatorisk genuspedagogik, som är en riktning mer färgad av konstruktivistiska tankegångar där en tänker sig att barn i könsblandade grupper gör mer stereotypt kön och där lösningen då kan vara att dela barn i (endast) två grupper efter biologiskt (?) kön för att kompensationsträna. Dessa förskolor fungerade alltså delvis som inspiration även för svensk förskolepedagogik under framförallt åttio- och nittiotalen. Nu, när pendeln i det genuspedagogiska fältet svängt mot poststrukturalistiska teorier, är det vi som får svara på frågor om hur en kan arbeta normkritiskt, normmedvetet och intersektionellt. Men, i Reykjavik finns alltså numera en kommunalt inrättad tjänst för att driva arbetet med genus- och jämställhetsfrågor i linje med styrdokument och med större fokus på just normer.

Stöd i styrdokument

Audur berättade för oss att hon är ensam om sitt uppdrag i Reykjavik, vilket innebär att hon ska stötta 65 förskolor och 43 grundskolor i deras normkritiska arbete. Även på Island är genus och jämställdhet inskrivet i förskolans och skolans styrdokument men där, precis som här, finns inga riktlinjer eller kursplaner som anger hur en ska arbeta. Detta, tycker vi, gör att det finns ett behov av erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan olika genussatsningar. Precis som med annan pedagogik och didaktik behövs en medvetenhet kring aktuell forskning och en kritisk blick på den egna verksamheten. Vad kan vi göra annorlunda? Varför gör vi som vi gör? Hur ser framtidens genusforskning och genuspedagogik ut?

Anna Sundman Marknäs & Åsa Bäckström

Språk- och ämnesutvecklande undervisning på Pedagogisk Inspiration Malmö.

Lärstrategier – strategiområden

Del 2 – Strategier för läsinlärning och läsutveckling

Under nästan två års tid har vi på Pedagogisk Inspiration Malmö (före detta FoU Malmö-utbildning) arbetat med att sprida lärstrategier bland Malmös pedagoger. Genom detta arbete hoppas vi kunna bidra till en större samsyn kring och kunskap om vad språk- och ämnesutvecklande undervisning är och därmed verka för en mer likvärdig utbildning för alla Malmös elever. Anledningen till att vi valt att arbeta med lärstrategier är att de syftar till HUR någonting görs snarare än vad som görs och att de är lika användbara för alla lärare i alla åldrar och ämnen. De kan alltså utgöra en röd tråd i undervisningen inom en hel skola eller, på sikt, inom hela Malmö.

I detta inlägg kommer jag att berätta hur vi arbetar med strategier för läsinlärning och läsutveckling och koppla till den litteratur vi lutar oss mot. Litteraturen vi använder finns på många skolor i Malmö och kan också lånas genom Pedagogisk inspiration, läs gärna mer på http://pedagog.malmo.se/2015/02/03/litteratur-for-kollegialt-larande-kring-sprak-och-amnesutveckling/. Genom att anordna studiecirklar utifrån litteraturen kan man skapa förutsättningar för att diskutera, prova och fatta beslut om gemensamma strategier för en språk- och ämnesutvecklande undervisning.

Läsinlärning

På Pedagogisk Inspiration arbetar vi med att stötta och utveckla arbetet med ‘Att Skriva sig till Läsning’ (ASL) på skolor i Malmö. ASL är en strategi för barn och ungas skriv- och läslärande där datorn används som skrivverktyg. Det inkluderar även ett explicit språkutvecklande arbete i ett sociokulturellt sammanhang samt ett formativt förhållningssätt. Arne Trageton, norsk forskare och pedagog står bakom arbetssättet. Mer om detta arbete kan ni läsa på Pedagog Malmö, temablogg ASL http://pedagog.malmo.se/theme_blog/att-skriva-sig-till-lasning/och på bloggen http://asl-tips.blogspot.se/

Läsutveckling

Lika viktigt som att ha strategier för arbetet med elevernas läsinlärning är det att ha strategier för den fortsatta läsutvecklingen. Samhället ställer höga krav på läs- och skrivförmåga och på att kunna tolka och förstå texter av olika slag, men vilka metoder har vi för att stötta eleverna i deras läsutveckling? Hur lär vi eleverna att läsa och förstå ämnestexter genom hela sin skolgång? Tar vi  ibland för givet att alla kan läsa alla typer av texter i alla ämnen och hur fungerar det? Det är viktigt att vi ställer oss denna typ av frågor för att synliggöra om någonting behöver förändras i undervisningen så att alla elever får bästa tänkbara förutsättningar för att läsa och förstå texter i alla ämnen.

Strategier för läsutveckling handlar om att synliggöra för både pedagoger och elever hur vi gör när vi läser. Fokus i såväl det kollegiala lärandet som i undervisningen blir alltså att skapa medvetenhet kring vilka strategier skickliga läsare använder och ge alla elever möjlighet att utveckla dessa strategier. Strategierna bör användas såväl före som under och efter läsningen.

Som en röd tråd genom allt arbete med läsutveckling betonas vikten av väl fungerande, strukturerade samtal om text. I dessa samtal är eleverna aktiva i att ställa frågor, reflektera och diskutera och läraren agerar förebild, tänker högt och stöttar eleverna i deras arbete. Liksom i alla former av interaktion och stöttning ska arbetet leda till att eleverna bli mer och mer självständiga efter hand. Läs gärna mer om interaktion och stöttning på http://pedagog.malmo.se/2015/02/03/larstrategier-pa-pedagogisk-inspiration/

Genom att  utgå från elevernas förförståelse kring det man ska läsa om, skapar man goda förutsättningar för givande samtal där alla kan delta. För flerspråkiga barn är det särskilt viktigt att man säkerställer att man har gemensamma referensramar att utgå ifrån. Genom att låta eleverna diskutera sina inre bilder och göra kopplingar till sina kunskaper och erfarenheter kan man skapa dessa gemensamma referensramar och på så sätt även en större förståelse för det man läser.

Lässtrategier

Arbetet med lässtrategier utgår från elevernas förkunskaper, fokuserar på samtalet/dialogen och bygger på en explicit undervisning där läraren förklarar och modellerar kognitiva strategier. Fyra huvudstrategier är centrala; att förutspå handlingen, att ställa egna frågor om texten, att klargöra otydligheter och att sammanfatta texten. Mer om dessa strategier kan man läsa i Barbro Westlunds bok Att undervisa i läsförståelse. Vi arbetar också med att ”packa upp text”, att organisera text i olika former av översikter och att arbeta med jämförelser. Detta är lässtrategier som man kan läsa mer om i Maaike Hajer& Theun Meestringas bok Språkinriktad undervisning.

På våra kurser och i våra praktiknära insatser arbetar vi med att tillsammans prova olika lässtrategier för att sedan prova dem i elevgrupperna. Fler lässtrategier finns beskrivna i litteraturen ovan.

Linda Asplund
Samordnare Språk- läs- och skrivutveckling på Pedagogisk Inspiration Malmö

Del1: Lärstrategier på Pedagogisk Inspiration Malmö – interaktion och stöttning

Högre måluppfyllelse för eleverna i No och teknik – hur kommer vi dit?

På Kryddgårdsskolan är utvecklingen av NO och teknikundervisningen i full gång. Bakom det ligger en målmedveten skolledning med en tydlig målsättning för vad de vill med verksamheten och vad som behöver utvecklas för att komma dit. På skolan finns också Vasil Kovacev som är NT-utvecklare på skolan. Hans engagemang och drivkraft är en viktig faktor bakom att utvecklingen verkligen tagit fart.

Vid en inventering av kompetensen på skolan så kom det fram att det finns gott om NO-lärare, men inte så många som är behöriga i ämnet teknik. På skolan finns det alltså ett behov att tillgodose för att kunna utveckla teknikundervisningen. Detta behovet och det att Skolverket erbjöd sin nationella Naturvetenskaps- och tekniksatsning http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nt, föll i varandra som en hand i handsken. Utöver det finns en lärarkår som är delaktiga och motiverade till hur de ska arbeta för att nå skolans mål. Pedagogerna är positiva till att utveckla sin egen och sina kollegors undervisning.

Att få igång en utveckling kräver många olika insatser från olika håll och det har Kryddgårdsskolan initierat när det gäller teknikundervisningen.

• Lärarna har under vårterminen ämneskonferenser 5-6 gånger. I ämnesgruppen No/Tk deltar 5 lärare. Inför varje träff har någon eller några av lärarna filmat en sekvens som belyser något från den egna verksamheten. Det kan vara ett undervisningsmoment, ett dilemma eller något annat som man vill presentera och diskutera tillsammans med kollegorna. Det är ett sätt att belysa något för att sedan kunna få en djupare diskussion.
• Lärarna samundervisar. Det innebär att det alltid finns två lärare i klassrummet under tekniklektionerna i årskurs 1,3 och 4. (Mer om vinsterna kring detta i kommande blogginlägg.)
• Förra våren köpte skolan in en kurs på två halvdagar från MAH i teknik. 20 lärare från skolan deltog i den.
• En lärare på skolan går lärarlyftet åk 1-3 i teknik och två lärare går lärarlyftet 7-9 i teknik.

Arbetet fortsätter och nästa läsår ska det kollegiala lärandet utvecklas ännu mer  i NO/Tk med kollegial handledning av Vasil. Jag ser fram emot att följa fortsättningen!

Bilder:
www.colourbox.com
Skolverkets NT-satsning

Barbro Hallberg, ny skolbibliotekarie på Pedagogisk inspiration Malmö brinner för läsning och litteratur. Hon ser skolbibliotekarier som en självklar del av skolans verksamhet och menar att ett skolbibliotek kan vara avgörande för hur elever utvecklar sin läsning.

– Man kan inte ha en skola utan ett bemannat skolbibliotek, säger hon bestämt.

Som skolbibliotekarie på Pedagogisk inspiration kommer Barbro att arbeta med skolbiblioteksutvecklingsfrågor. Hon kommer att arbeta utåt gentemot skolorna och tanken är att hon ska vara ett vara ett stöd till skolornas verksamhet.  Ett uppdrag som hon ser fram emot som både spännande och utvecklande.

– Tanken är att jag ska inspirera till utveckling. Jag hoppas att det kommer att utmynna i många möten och tankar. Jag tror inte att alla skolbibliotek ska se likadana ut. Varje skola ska utifrån sina behov forma och utveckla sitt bibliotek. Min roll blir att lyssna in och stötta dem i det arbetet och mot de mål som de vill utveckla.

Ett stöd i förändring och uppbyggnad

Barbro är utbildad bibliotekarie och grundskollärare i SV/SO. Hon har också erfarenhet av att arbeta som IKT-pedagog centralt i Kristianstad, ett uppdrag som innebar att hon handledde pedagoger hur de kunde använda datorn som pedagogiskt verktyg. De senaste åren har hon arbetat som skolbibliotekarie på en F-9-skola i Kristianstad samt på skolbibliotekscentralen.

– Med den erfarenheten som jag har tror jag mig kunna vara ett gott stöd för skolbibliotek både i förändring och i uppbyggnad, säger Barbro.

För Barbro är det viktigt att skolbiblioteket är en del av skolans verksamhet.

– Det går inte att vara en isolerad ö. Måldokumentet för skolbiblioteket bör vara läroplanen och den ska man arbeta utifrån, säger hon.

Skolbibliotekarien i skolan

Barbro menar att det är viktigt att ta tillvara på skolbibliotekariens kompetens i skolan. Skolbibliotekarien ska samarbeta med pedagoger och ledning, knyta verksamheten till undervisningens innehåll samt hitta kontaktytor för ett samarbete. Allt i syfte för att arbeta med elevernas måluppfyllelse.

Enligt henne står skolbiblioteket på två ben, läsning och MIK (mediainformationskunnighet).  Barbro trycker på vikten av att aktivt arbeta för att utveckla elevers läsning.

– En god läsutveckling är identitetsutvecklande, man växer som människa när man kan identifiera sig med karaktärer i en bok. Läsning handlar om att läsa med flyt för att kunna tillgodose sig innehåll som behövs för kunskapsinhämtning. Det handlar också om förståelse för det lästa.

Positivt förhållningssätt till läsning

Barbro säger dock att hon har respekt för människor som inte läser. Att fråga om någon tycker om att läsa tycker hon är onödigt. Istället ser hon ett positivt förhållningssätt till litteratur som grundstomme för att utveckla läsintresse samt som god stöttning i att hitta rätt litteratur.

Barbro förtydligar också att det handlar om olika delar av läsning. ”Lustläsning” är en sak, ”måsteläsningen” en annan. Hon poängterar hur centralt det är att vara ärlig med läsningens syfte för att skapa förståelse.

– När det kommer till ”måsteläsningen” behöver man inte tycka det är roligt men veta att det är viktigt.

Bokprat och boksamtal

Barbro ser både bokprat och boksamtal som praktiska aktiviteter för att väcka läslust och bidra till läsförståelse.

– Bokprat kan inspirera till läsning bara genom att presentera böcker för elever och pedagoger. Som skolbibliotekarie är uppdraget att hålla sig ajour med utgivningar och utbud, något som kan hjälpa pedagoger att förmedla litteratur som stimulerar läsning, berättar hon.

– Boksamtal är i sin tur stöttning för läsförståelse då man pratar om en boks innehåll och kommer in på djupet. Det här kan man som skolbibliotekarie göra både i klassrummet och på plats i biblioteket, fortsätter hon.

Drama i film och böcker

Barbro värnar också om MIK. Hon ser det som essentiellt att kunna sålla i det stora flöde av information som elever av idag blir matade med. Hon menar att det bör ske i samspel med övrig undervisning.

– Det gäller att arbeta med källkritik i en kontext och få eleverna att knyta an till det som de arbetar med för stunden. Det gäller att öppna elevernas ögon för frågor som vem har gjort det här och varför, säger hon.

Pedagogisk inspirations nya skolbibliotekarie må läsa mycket i arbetet men det hindrar inte henne från att vidhålla litteraturintresset på hemmaplan. Hon läser gärna, mycket och det mesta. Får hon välja blir det dock helst drama åt det mörka hållet. Detsamma gäller film som är ett annat stort intresse hos Barbro. För att koppla ifrån tar hon gärna en simtur, i tempererat vatten.

På en skola är man som skolbibliotekarie ofta ensam om sin yrkesroll. På Pedagogisk inspiration  Malmö arbetar fem bibliotekarier.

– Det är trevligt att ha kollegor med samma yrkesroll. Jag ser verkligen fram emot att kunna bolla idéer med personer som arbetar med, och brinner för samma sak, avslutar Barbro.

Text: Marina Walker
Foto: Marina Walker och Caroline Södergren

Nu finns den här! Tal till text (röstigenkänning) i Google Docs! 

1. Logga in på ditt Google Chrome tillägg

2. Öppna din Google Drive

3. Öppna ett nytt dokument

4. Klicka på tillägg och hämta tillägg

5. I sökrutan skriver du speech recognition

6. “Köp” gratis tillägget, tillåt i pop-up-fönstret

7. Godkänn allt Google vill att du ska godkänna

Inställningar

1. I ett öppet dokument klickar du på tillägg

2. Klicka på Speech Recognition

3. Klicka på start

4. Du får nu ett fönster till höger där tillägget arbetar

5. Välj språk

6. Använd ev. en extern mikrofon – testa om det behövs, de flesta apparater har mycket bra inbyggda mikrofoner idag, men det kan ta bort en del oönskat ljud utifrån.

7. Klicka på start. Notera att första gången du använder tillägget måste du tillåta datorn att använda mikrofonen (i pop-up-fönster).

8. Texten kommer att skrivas i dokumentet när du pausar

9. Klicka på stopp för att avsluta

• gör korta meningar

• tala tydligt men utan att överdriva artikulationen

• tala sakta

• använd normalt röstläge och volym

Att arbeta på skolbibliotek är fantastiskt roligt! Men då och då suger det till i magtrakten i att få diskutera läsfrämjande metoder, informationssökning och källkritikstänk med andra skolbibliotekarier. Därför kommer några extra sugna skolbibliotekarier ses under våren och diskutera skolbiblioteksutveckling med koppling till forskning och aktuella texter. I vår ligger vårt fokus på MIK, Medie och Informationskunnighet.

Vår första träff utgick från texten Hur får vi en hållbar utveckling av medie- och informationskunnighet? av Michael Forsman. Den ingår i en skrift som heter Medie- och informationskunnighet i nätverkssamhället.

Vi var alla överens om att MIK är ett begrepp som bättre fokuserar på de förmågor eleven behöver ha för att förstå sin mediala värld. I att bli kunnig. MIK-rummet (och Medierådet) är en fantastisk guldgruva när det gäller metoder, lärarhandledningar och inspiration om en vill jobba med sina elever eller behöver fördjupad kunskap som pedagog.

Att göra eleverna medvetna om sin egen sökprocess är inte det lättaste. Speciellt inte när en elev frågar efter bilder på ”koalans inre organ” (true story!). Då gäller det att en bibliotekarie är kreativ (det hela löstes med att till slut bildgoogla). Elevernas arbeten och frågor hänger starkt ihop med hur frågan är formulerad, och där har såklart pedagoger en stor del. Vilka frågeställningar gynnar kreativitet och skapar fler frågor? Hur kan vi som bibliotekarier bättre rusta och vara förberedda inför elevernas egna arbeten? Framförhållning och planering är a och o för att det ska bli en bra sökprocess för elever, pedagoger och bibliotekarier.

Detta var något av det som vi diskuterade under träffen. Nästa träff ska vi presentera exempel på hur vi arbetat med MIK på våra olika skolor som ett erfarenhetsutbyte. Så kul att träffas över områdesgränser över en kopp kaffe och djupa diskussioner!

Maria Schedvin
Bäckagårdsskolan

I veckans boktips möter vi Alfie som bor i London vid förra seklets början. Han är bara fem år när första världskriget bryter ut och hans pappa tar värvning i armén. Fyra år senare har pappan fortfarande inte kommit hem och breven slutade komma för länge sedan. Alfie och hans mamma lever ett fattigt liv och för att ha råd med mat tvingas Alfies mamma arbeta dubbelt. Alfie känner att han måste axla rollen som karl i huset och börjar arbeta som skoputsare för att hjälpa till.

Stanna kvar och ge dig av är en spännande historia med mycket värme och humor. John Boyne, som skrivit boken är irländare och bor i Dublin. Han skriver både för barn och för vuxna. Pojken i randig pyjamas, hans mest kända verk, är utgiven i 50 länder. Det är alltså inte första gången som John Boyne tar sig an ämnet barn och krig – eller historiska teman över huvud taget. Många menar dock att Stanna kvar och ge dig av är författarens bästa bok hittills. Det är en är en gripande och stark historia som stannar kvar länge hos läsaren.

Den något kryptiska titeln på boken kommer av att “Stay Where You Are And Then Leave” (vilket är bokens originaltitel) var en order som soldaterna fick i skyttegravarna, när våg efter våg av soldater skickades upp. 

Ett år till har passerat och debatten om och kampen för jämställdhet fortsätter. Veckans film är en kort påminnelse om att alla kvinnor och unga flickor inte har samma förutsättningar som det vi tar för givet i Sverige. Samtidigt kan man se det som en uppmaning att komma ihåg att det finns andra företeelser i Sverige som är väl värda att kämpa emot. Veckans premiäravsnitt av Alla är fotografer på SVT visade på de cementerade könsrollerna i modebilder, och vad man kan göra för att förändra förväntningarna på bilderna. Den korta filmen kan användas som diskussionsunderlag i t ex SO- eller NO-undervisningen. Kom ihåg att precis som i klimatfrågan krävs det mer än bara ord för att det ska ske en förändring. Så visst ska vi fira den Internationella kvinnodagen den 8 mars, men varför inte göra det under hela året?

I skrivande stund invigs den 32:a upplagan av BUFF här i Malmö – och stadens barn och unga bjuds återigen på en spännande mix av filmberättelser från hela världen – i år kring teman delaktighet och eget skapande. Många av filmerna som finns till under BUFF-veckan ”försvinner” sedan för gott, men åtminstone några av festivalens guldkorn från tidigare år finns tillgängliga som strömmande media för Malmös skolor.

Daniel Lundquist, programansvarig på BUFF, menar att ett viktigt syfte med festivalen är att exponera den unga publiken för ett bredare utbud av film än det som normalt finns tillgängligt här i Sverige: ”Det borde vara självklart att barn och unga erbjuds en mängd olika slags filmer från olika länder med olika tematik. Breda, kommersiella filmer och smalare filmer. Spännande filmer. Roliga filmer. Allvarliga filmer. Fantasifulla filmer.”

Huvudsyfte

Festivalchefen Mette-Ann Schepelern sammanfattar det så har: ”BUFF har som främsta mål att visa filmer med ett ungdomligt perspektiv på livet och världen, som får oss att förstå oss själva och varandra bättre.”

Tävlingar

Att en rad stora filmpriser delas ut varje år i samband med festivalen bidrar också till att synliggöra filmer som skiljer sig från det ordinarie biografutbudet här i Sverige.

• Malmö stads barnfilmspris
• Svenska kyrkans ungdomsfilmspris
• Unga filmjuryns pris
• Region Skånes kortfilmspris
• European Childrens Film Association Award

Kanske mest relevant för en festival som medvetet sätter barn- och ungdomsperspektiv i fokus är Unga filmjuryns pris – som delas ut varje år av en högstadieklass i Malmö som får se och bedöma tävlingsbidragen. Detta samordnas av Kultur för Barn och Unga. Svenska kyrkans pris delas ut till en ungdomsfilm som anses ”håller hög konstnärlig kvalitet och synliggör existentiella, rättvise- och sociala frågor på ett sätt som berör både ungdomar och vuxna.”

Leva vidare

Många av dessa berättelser, även bland vinnarfilmerna, finns till under BUFF-veckan för att sedan ”försvinna” igen, men ett antal filmer varje år får leva vidare när de sedan köps in för svensk biografdistribution eller den institutionella visningsmarknaden.

Strömmande media

I Malmö stads utbud av strömmande media för skolan finns det gott om titlar som har synts till på BUFF under åren. Nytt bland dessa är två av förra årets vinnarfilmer, ’Regret!’ och ’Kick It!’ (se nedan)

Unga filmjuryns pris 2014: Regret!

Juryns motivering:
”Den här berättelsen berörde alla i vår klass både killar och tjejer. Tillsammans skulle vi kunna skriva en hel bok om alla starka känslor som väckts. Vårt intresse hölls vid liv genom hela filmen. Vi rekommenderar starkt den här filmen för barn och ungdomar. Ämnet får oss att tänka efter att våra handlingar leder till konsekvenser. En del går inte att ångra.” – Klass 8a från Malmö Idrottsgrundskola

Regret!
originaltitel: Spjit! / regi: Dave Schram / Nederländerna / 2014 / tal på holländska, textad på svenska / 95 min / FilmCentrum
Grundskola 7-9, Gymnasieskola
Utanförskap, övergrepp och kränkningar har blivit vardag för Jochem. Han mobbas av ett gäng i klassen och de flesta verkar tycka att det är helt i sin ordning – till och med klassföreståndaren. Två av hans klasskamrater, David och Vera, försöker gripa in när mobbingen går för långt – men frågan är om de agerar för sent. Filmen bygger på den nederländska författaren Carry Slees roman ‘Spijt’.
Strömmande media / VS0157
http://selma.pedc.se/record=b1248536~S20*swe
Svenska Filminstitutets filmhandledning:
http://www.pedc.se/selma/handledningar/VS0157.pdf

European Childrens Film Association Award 2014: Kick It!

Juryns motivering:
“Through the strong performance by the young lead actress the film challenges us to explore our deepest fears and emotions and shows that a good story can travel the world in different shapes, touching children anywhere.”

Kick It!
originaltitel: Kule Kidz gråter ikke / regi: Katarina Launing / Norge, Sverige / 2013 / tal på norska, textad på svenska / 102 min / FilmCentrum
Grundskola 4-6
Fotboll, vänskap och kärlek – allt som gör livet värt att leva. Anja är 13 år och älskar fotboll men stöter på motstånd när hon vill spela med killarna. Anja ger inte upp utan fortsätter att träna med humöret på topp – men hela livet förändras när hon drabbas av leukemi. Fast besluten att bli frisk tränar hon på sjukhuset för att vara i form till årets stora fotbollsturnering.
Strömmande media / VS0160
http://selma.pedc.se/record=b1248537~S4*swe
Svenska Filminstitutets filmhandledning:
http://www.pedc.se/selma/handledningar/VS0160.pdf

Fler vinnarfilmer

Sedan tidigare finns dessa vinnarfilmer från BUFF tillgängliga som strömmande media för Malmös skolor:

Malmö stads barnfilmspris 2013: Kauwboy

Juryns motivering:
”Årets mest gripande film med barnskådespeleri i världsklass. En välgjord och hoppingivande film som tar oss med på en stark känsloresa om sorgbearbetning, kärlek och utsatthet. Den visar hur ett barn skapar en fantasivärld för att hantera sin verklighet och tar sig igenom en svår förlust genom att ta hand om en fågelunge. Filmen gestaltar en fin balans mellan sorg och vänskap ur ett barns perspektiv.”

Kauwboy
regi: Boudewijn Koole / Nederländerna / 2012 / tal på nederländska, otextad/textad på svenska / 78min / FilmCentrum
Grundskola 4-6, Grundskola 7-9
En dag hittar 10-årige Jojo en fågelunge som ramlat ur sitt bo. Han tar med den hem – men gömmer den för sin pappa, som sorger Jojos döda mamma och lider av kraftiga humörsvängningar. Jojo låtsas att mamman är på turné i USA och han ringer henne ibland i hemlighet. Fågeln blir snart en nära vän för den ensamme pojken.
Strömmande media / VS0065
http://selma.pedc.se/record=b1238976~S20*swe
Svenska Filminstitutets filmhandledning:
http://www.pedc.se/selma/handledningar/VS0065.pdf

Svenska kyrkans pris 2013: Broken

Juryns motivering:
“Varför drabbar detta kaos mig? Broken släpper respektfullt en bomb med frågor och vi får själva hitta svaren. Filmen berör svårigheten i att vara människa i en värld som faktiskt är oförutsägbar och där hoppet också finns.”

Broken
regi: Rufus Norris / Storbritannien / 2012 / tal på engelska, otextad/textad på svenska / 91 min / FilmCentrum
Grundskola 4-6, Grundskola 7-9, Gymnasieskola, Vuxen
När 11-åriga Skunk bevittnar en brutal misshandel på sin gata dras hon in i en infekterad konflikt som vänder upp och ner på hennes hittills trygga tillvaro. Baserad på boken med samma namn av Daniel Clay, som i sin tur är en modern tolkning av Harper Lees klassiker ’To Kill a Mockingbird’ (’Dödssynden’). OBS! Filmen innehåller inslag av starkt våld och fick 15 års gräns när den granskades av Statens medieråd.
Strömmande media / VS0050
http://selma.pedc.se/record=b1238509~S20*swe
Svenska Filminstitutets filmhandledning:
http://www.pedc.se/selma/handledningar/VS0050.pdf

Malmö stads barnfilmspris 2011: The Liverpool Goalie

Juryns motivering:
”Med ett innovativt formspråk och ett tempo som trollbinder har regissören lyckats fånga känslan hos barnet som gläntar på dörren till vuxenlivet. Fantasi och verklighet vävs ihop i en ickelinjär berättelse som samtidigt är både känslosprakande och skör. En utmärkt skådespelarensemble som toppas av huvudrollsinnehavaren och spännande sidoberättelser ger slutligen en insiktsfull bild av hur även små hjärtan mäktar med stora känslor.”

The Liverpool Goalie
originaltitel: Keeper’n til Liverpool / regi: Arild Andresen / Norge / 2011 / tal på norska, textad på svenska / 90 min / Swedish Film
Grundskola 4-6, Grundskola 7-9
Jo är 13 år och ska precis börja på högstadiet. Det gäller att hålla en låg profil och undvika onödiga dödsfällor som bollsport och skolans mobbare. Men när Mari, som är bra på fotboll, grym på matte och supersöt, börjar i klassen, vill Jo försöka imponera på henne.
Strömmande media / VS2853
http://selma.pedc.se/record=b1222698~S20*swe
Svenska Filminstitutets filmhandledning:
http://www.pedc.se/selma/handledningar/VS2853.pdf

Text: Chris Munsey, red. Pedagog Malmö
Bilder: FilmCentrum, Swedish Film

Likvärdig utbildning är en del av skolans värdegrund. Med likvärdighet avses att alla elever oavsett social bakgrund, ekonomiska förutsättningar och var man går i skola ska ges samma möjligheter att uppnå skolans kunskapsmål. Skolan ska vara en fundamental plats i samhället som skapar jämlikhet i livschanser för alla våra elever och studenter. En plats där varje individ får en chans utifrån sina förutsättningar och där det finns kompetenta pedagoger, lärare och bibliotekarier som kan hjälpa dem att nå målen.

Likvärdiga skolbibliotek

En förutsättning för en likvärdig skola är bland annat likvärdiga skolbibliotek. I Lägesbedömning 2014* visar dock en genomgång av Malmöelevernas tillgång till skolbibliotek att det finns en stor spridning vad gäller öppettider, bemanning och bemanningskompetens. Även tillgången till informationsteknik och andra medier varierar. Skillnaden mellan Malmös skolbibliotek spänner från ett obemannat bokrum till bibliotek som fått DIK:s utmärkelse för Skolbibliotek i världsklass.

Vad kan man då göra för att motverka ojämnlikheten mellan Malmös skolor? Naturligtvis måste politiker och huvudmän ta sitt ansvar på en övergripande nivå genom att motverka de ökade skillnaderna och sträva efter en likvärdig skola inte bara i ord utan i handling, åtgärder och ställningstaganden. Men så länge det inte finns något övergripande och samlande grepp i Malmö kring skolbibliotekens uppdrag och beskaffenhet, så får vi tillsammans på eget initiativ skapa arenor för kollegialt lärande över skolgränserna.

Skillnaderna mellan skolbiblioteken är, som vi kan se, stora. En del skolbibliotek har en utvecklad verksamhet medan andra står i begrepp att steg för steg bygga upp en sådan. Kunskapen om vad ett skolbibliotek är och kan vara varierar dessutom också kraftigt och vi ser att det finns ett behov av input inom detta område. Inte minst bland skolledare, som är de som har mandat att förändra.

Kollegialt lärande

Kollegialt lärande är ett sätt att öka kunskapen och sprida idéer, arbetssätt och pedagogiska verktyg. Skolbibliotekarier arbetar ofta ensamma och behöver arenor att möta kollegor på. I flera stadsområden har det bildats nätverk för skolbibliotekspersonal  bland de närliggande skolorna och det är ett bra initiativ. Men det går att utveckla samverkan på flera plan, på olika nivåer. Att lära av och tillsammans med andra är ett självklart inslag i skolan. Skolans läroplaner utgår från en syn på lärandet som något som sker i ett socialt samspel. De senaste åren har vi sett exempel på kompetensutveckling för pedagoger som utgår från samma perspektiv, t ex Matematiklyftet och Läslyftet. På Skolverkets webbplats kan vi läsa att kollegialt lärande är en nyckelfaktor för framgångsrik skolutveckling. Lärare som tillsammans analyserar och utvärderar sin undervisning uppnår bättre resultat.

Nytt på Skolverkets webbplats är en utbildningsresurs som kallas 7 timmar om… Utbildningen bygger på kollegialt lärande och det finns en tydlig struktur för hur arbetet kan formeras. Ett av de utbildningspaket som är färdiga handlar om hur vi kan arbeta med källkritik med de yngre barnen. Här kan vi till exempel ta del av vad som står i styrdokumenten, diskussionsunderlag i form av filmer och artiklar och inspirationsmaterial. Innehållet baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet. Kanske något för lärare och bibliotekarier att arbeta med tillsammans.

1-65-årsperspektiv

Just nu talas det mycket om behovet av att skapa smidighet vid övergångar mellan skolformerna. Förvaltningarna ska ha ett 1-65-årsperspektiv och det ska löpa som en röd tråd från förskolan, upp genom grundskolan, gymnasiet till vuxenutbildningen. Eleverna ska således ha tillräckliga kunskaper för att kunna ta steget upp till nästa nivå. Likaledes ska lärare kunna veta vilka kunskaper de nya årskullarna kan förväntas ha med sig.

Ska vi kunna åstadkomma detta gäller det att etablera samarbete mellan såväl förskola och grundskola som grundskola och gymnasium. Liksom det är av största vikt att elever kommer till högskolestudier väl förberedda kunskapsmässigt.

Det handlar emellertid inte enbart om att underlätta övergången för eleverna, utan också om att lärare, bibliotekarier och andra som arbetar i skolan ska kunna inspireras och dela med sig över gränserna. Förskola, grundskola, gymnasium och högskola har var och en sin kultur och sina arbetssätt. Nya synsätt, nya arbetsformer kan vara vägen till utveckling och förnyelse. Vi får inte försitta chansen att ta del av och dela med oss till varandra. Vi måste bygga broar i Malmö!

Teach/BibMeet på Malmö högskola 25 mars 2015

Ett steg i att etablera arenor för kollegialt lärande över skolformerna är ett Teach/BibMeet på Malmö högskola den 25 mars. TeachMeet är ett informellt möte för att dela erfarenheter kring undervisning. Bakom arrangemanget står Pedagogisk Inspiration Malmö och Malmö högskola. Målgrupper är bibliotekspersonal från Malmös grund- och gymnasieskolor och bibliotekarier på Malmö högskola. Tanken är att man ska ta del av kollegors goda idéer men framför allt delge andra dina egna erfarenheter av undervisning och/eller pedagogiskt utvecklingsarbete. I grund och botten ligger en strävan efter att uppnå en större likvärdighet för Malmös elever och studenter i ett 1-65 årsperspektiv.

Text: Karin Ahlstedt, Barbro Hallberg & Maria Lindroth

*Lägesbedömingen är en rapport som beskriver och analyserar kvaliteten vid Malmös förskoleklasser, grundskolor, grundsärskolor och fritidshem utifrån vad som framkommit skolornas och grundskoleförvaltningens systematiska kvalitetsarbete 2014. Rapporten ska ligga som grund för grundskoleförvaltningens fortsatta arbete och ska bland annat utgöra underlag för nämndens årsanalys och förvaltningens åtagandeplan.

Veckans korta inslag i filmkrönikan är en prisbelönt film, som t o m var nominerad till en Student Oscar. Denna tecknade kortfilm handlar om en tvättbjörn som hittar in i en godisaffär. Då blir det lätt att tro att nu äter den sig proppmätt och somnar innan ägaren kommer och blir fly förbannad, MEN så är det inte. I bästa fall är tvättbjörnen en städpedant och i värsta fall lider den av tvångsbeteende. Utifrån detta kan filmen faktiskt användas för att diskutera vilka olika former av hinder som människor brottas med i vardagen. Precis som med tvättbjörnen är oftast inget som syns. Nu kan detta vara både jobbigt och svårt att prata om med en skolklass, men med lite tur kanske en liten tecknad tvättbjörn kan hjälpa till.

Har du funderingar på hur du kan kombinera IKT och Matematik? Vi vet att det är kort varsel, men det finns fortfarande platser kvar på inspirationsträffen på måndag! Den 23/3 har PI Malmö  i samarbete med Apple och ATEA äran att bjuda in intresserade lärare till en föreläsning och workshop ledd av Pamela J. Buffington, i hur du kan kombinera IKT och matematik.

För er som inte kan komma, hoppas vi kunna skriva en sammanfattning här på bloggen nästa vecka! :)

Plats: Pedagogisk Inspiration Malmö, Rönnbladsgatan 1B, vån 4, Malmö

Tid: Välj  09.00-11.30  eller  13.00-15.30.

Anmälan: Anmäl deltagare från er skola till: daniel.brask@atea.se senast 18/3. Anmäl dig med namn.

 Har du frågor: Skriv till annie.bergh@malmo.se

09.00 – 11.30  Årskurs 7 – 9,  Gymnasiet

Enhancing the Middle and High School Mathematics Through the Use of Digital, Interactive Tools

This session is designed to introduce middle and high school level educators to a range of interactive applets, tools, and web-based resources to support mathematics learning and teaching. This is a hands-on, interactive session that models strategies to support teachers and students in meeting critical content and practice learning standards for school mathematics. It builds upon research that supports the use of visual and linked representations. Bring your devices to the session!

13.00 – 15.30   Årskurs 1 – 6

Enhancing Early Elementary Mathematics Learning Through the Use of Mobile Technologies

This session is designed to introduce elementary educators to a range of interactive applets and tools to support mathematics learning and teaching in the early grades. This is a hands-on, interactive session that models strategies to support educators in the use of mobile technologies that reflect what is known from research about how young learners develop mathematically and socially, and the role that technology can play in their learning. Bring your devices to the session!

Bild: colourbox.com

Förstelärarna och biträdande rektor Kerstin Rosengren på Örtagårdsskolan kontaktade oss på Malmö Naturskola för att de ville planera en studiedag med fokus på utomhuspedagogik. Jag och Birger mötte en mycket entusiastisk förstelärargrupp när vi skulle planera dagen. Vi förstod att förväntningarna var höga på den kommande studiedagen. Alla skulle få prova på olika utomhuspedagogiska övningar och eftermiddagen skulle ägnas åt konkret planering utifrån förmiddagens inspiration.

Solen strålade denna vårmorgon den 12:e mars. 30 lärare stod väl förberedda och peppade inför vår studiedag. Vi promenerade 10 minuter från skolan genom Ögårdsparken till ”Dungen” där vi sedan höll till hela dagen. Vårtecken, trädkunskap, slöjda ödlor, teknik ute, svenska ute, sinnesövningar var på programmet. Vi satte också upp tre fågelholkar i ”Dungen” så att lärarna med elever kan komma och följa vårfåglarnas inflyttning nu under våren. Några lärare började också förbereda sina utelektioner redan under förmiddagen. ”Naturmemory” var ett av alla initiativ som togs under studiedagen.

Momentet matlagning ute blev också ett mycket uppskattat. Alla lärare hade tagit med ingredienser och kunde enas om att ”ju fler kockar desto bättre…”. Vi använde två muurikkor och eldade på plåtar under. Resultatet blev en ljuvlig grönsakswook smaksatt med ingefära och chili som räckte till 30 personer.

Mätta och målinriktade gick sedan alla in för att ägna resten av studiedagen till att planera för kommande utelektioner. Den feedback vi fick direkt från lärarna var att dagen varit mycket inspirerande.

Josefine, Birger och Josef

Malmö Naturskola

De  har gjort det igen. Bevisat att de är världsbäst! För andra respektive tredje året  i rad tar Möllevångsskolan och Pauliskolan/Komvux Malmö Pauli hem den förnämliga utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass.

Det är DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation, som delar ut priset och syftet är att lyfta skolbiblioteken och synliggöra deras viktiga funktion på de prisade skolorna. Det är nämligen verksamheten och skolbibliotekspersonalens kompetens som belönas och inte rummet. Kraven är tuffa och det är inte självklart att man behåller sin position år efter år. I år var drygt 50 skolbibliotek nominerade men bara 16 höll måttet.

Juryn består av en expertgrupp för skolbibliotek som har definierat vad ett skolbibliotek är. De främsta kraven som ställs är att skolbiblioteket är en integrerad del av skolans verksamhet och att det finns ett välutvecklat samarbete med ledning och personal. Vidare ska skolbibliotekarien arbeta med såväl läs-/språkutveckling som att att stärka elevernas digitala kompetens.

Skolbibliotek i världsklass har blivit stort under de tre åren det funnits och för många skolor och rektorer har det blivit ett mål att sträva efter. Det är verkligen något att att vara stolt över och något som kan användas för att visa för omvärlden att skolan håller hög klass.

I Malmö är vi oerhört glada över Pauliskolan/Komvux och Möllevångsskolans framgångar. Här finns bibliotekarier med utmärkt kompetens som tillsammans med kollegor och skolledare arbetar målmedvetet med sitt skolbibliotek. Ni är verkligen fina förebilder och vi hoppas att ni inspirerar många andra skolbibliotek i Malmö att följa i era fotspår. Vi hoppas att ni kan få många rektorer att inse varför man ska satsa på sitt skolbibliotek. Helt enkelt därför att ett skolbibliotek i världsklass gynnar eleverna!

Grattis!

Det är inte varje dag arbetet tar oss utanför kommungränsen, men ibland ges det möjlighet att åka på studiebesök på annan ort. En härlig vårtisdag nu i mars var vi några från Pedagogisk Inspiration Malmö som tog med oss en delegation från Ribersborgsskolan till Rinnebäcksskolan i Kävlinge. Detta för att titta på hur en helhetslösning utifrån en-till-en med iPad kan se ut på en 1-6 skola. Alla eleverna på Rinnebäcksskolan har idag varsin iPad, men när första steget togs för några år sedan var paddan inte ett lika naturligt inslag i klassrummen.

Själva studiebesöket var en uppenbarelse i hur ett bra besök kan se ut. Våra ledsagare under dagen var två femteklassare, vilka höll koll på både tid och vart vi skulle ta vägen. När elever får ta ansvar blir skolan något som de med stolthet kan visas upp för andra. Klassrumsbesöken var korta nedslag i olika exempel på hur skolarbetet bedrivs på Rinnebäcksskolan.

IPaden är ett viktigt verktyg, men det styr inte undervisningen utan hjälper den. Allt från apparna Bookcreator och Scratch Jr i matteundervisningen till Educreation i arbetet med skånska öar. Eleverna som vi träffade i klassrummen var duktiga på att förklara vad de gjorde, vilket går i linje med rektor Peter Westergårds tanke att elevers inre drivkraft skapar ett skolarbete som alla kan ta ansvar för.
Innan lunch bjöds vi på fyra TeachMeet-liknande presentationer av fyra av skolans pedagoger. Här berättade specialpedagogen om hur hon arbetar med de verktyg som iPaden erbjuder. Musikläraren förklarade hur det formativa lärandet fick plats i musikundervisningen och engelskläraren redovisade resultatet av att använda Minecraft i skolarbetet. Vi fick även en presentation av en pedagog som visade hur arbetet med elevledda utvecklingssamtal fungerar.

På många sätt skulle Rinnebäcksskolans arbetssätt fungera med andra verktyg, men smidigheten som erbjuds när allt får plats i en iPad är orsaken till att skolan har valt att arbeta med just denna lösning. Den inspiration som Ribersborgsskolan nu tar med sig ska bli spännande att följa under våren och hösten. Det resultat som rektor Westergård nu ser på Rinnebäcksskolan har tagit många år av hårt arbete, men med tydliga mål och bra tankar om hur vägen dit ska se ut har resan varit värdefull. Särskilt eftersom de gärna delar med sig av sina erfarenheter.

Solljuset känns krispigt över Gullviks skolgårds. Monica Ovesen är lärare i årskurs 4 och hon visar mig runt i Gullvikskolans utemiljö. Vi börjar på det som kallas för ”torget” och tar sedan ett varv runt huset. På något ställe ligger några lekstockar och det finns spännande buskage men också en hel del avskalade grönytor. Samtidigt som vi går berättar Monica inspirerande om hur hon och hennes kollegor använder utemiljön, framförallt i matte och NO.

-Jag samlar eleverna på ”torget” inför en utelektion. Här har vi framförallt matte, säger hon och visar på trappstegen som blir till sittplatser inför en utelektion.

Monica tror att en liten förändring av utemiljön genom Utefonden skulle kunna inspirera till mer pedagogisk verksamhet utomhus. Lärare på skolan har diskuterat just behovet av en motoriskt mer stimulerande miljö, därför ansöker de bl a om en balansbana.

Sista ansökningsdag för ansökningsperiod ett Utefonden är den 31 mars. Läs mer här!

Från student….

Igår var det arbetsmarknadsdag på Malmö Högskola. Kranskommunerna runt Malmö var på plats och så var även Malmö Stad. Syftet var att berätta för studenter om hur det är att arbeta i Malmö som lärare, förskollärare och fritidspedagog. Vi mötte studenter som var i början av sin lärarutbildning som kunde tänka sig att skriva upp sig i vikariebanken och tjejerna från HR-avdelningen, Louise och Malin, var på strålande humör! Vi mötte också studenter som är färdiga lärare om 2 månader. Flera av dessa har börjat att söka tjänster i Malmö och såg fram mot att börja arbeta som lärare!

….till yrkesverksam

Att hitta lärare som är behöriga inte självklart, speciellt inte när det finns många lediga tjänster och ett färre antal lärare som söker tjänsterna. Rekryteringsprocessen är en del i att få duktiga behöriga lärare. Den andra delen är att behålla de nyrekryterade lärarna i kommunen. Den första tiden i läraryrket är extra viktig att tänka kring för arbetsgivaren och kollegiet för det är då den nya läraren formar sin inställning och attityd till läraryrket. Förutom att hantera ett yrke där en nyutbildad lärare saknar erfarenhet, t ex när det gäller stöd kring bemötande och attityder från elever och föräldrar, är det önskvärt att läraren fort kommer in i arbetsuppgifterna och bidrar till verksamheten. När vi pratar med nyanställda lärare så har deras introduktion oftast bestått av en genomgång av inloggningsuppgifter, schema och av att få nycklar och kod till kopieringsmaskinen. Nyanställda nyutbildade lärare  har i den sk Introduktionsperioden en möjlighet att få stöd av en en erfaren legitimerad lärare.

Till alla er som vi mötte igår på arbetsmarknadsdagen (och givetvis till er  som inte var på arbetsmarknadsdagen också):

Välkomna till Malmö!

Text: Linda Sikström, Daniel Prsa

Foto: Linda Sikström

Den 23 mars besökte Dr. Pamela Buffinton Malmö för att prata om hur IKT kan integreras i matematikundervisningen.

Dr. Pamela Buffington arbetar på Education Development Center Work in Maine. Under förmiddagen träffade hon högstadie- och gymnasielärare och på eftermiddagen lågstadie- och mellanstadielärare.

Första frågan på morgonen handlade om en boll som satt fast mitt på en stege. När stegen glider längs med golvet, vilken bana kommer bollen att röra sig i? Med hjälp av en geogebra-app kunde banan enkelt ritas ut. Det var inte helt lätt att gissa! Tänk lite själv och prova sedan!

http://tube.geogebra.org/student/m81366

Vi gick vidare med att titta på ett antal verktyg som kan användas i matematikundervisningen. Ett exempel kring matematisk modellering finns på följande länk:

https://teacher.desmos.com/activities

Här tittade vi på hur elever kan bygga en matematisk modell för planering av t.ex. en parkeringsplats. I programmet, som heter Central Park, fick eleverna börja med att prova för att få en känsla för problemställningen, sedan göra uträkningar med siffror för att slutligen bygga ett matematiskt uttryck byggt på variabler. Under övningen fokuserades på hur eleverna tänkte och läraren kunde följa deras tankar i ett kommentarsfält, samt även se hur långt olika elever kommit med uppgifterna.

Pamela rekommenderade att eleverna skulle arbeta i grupp (hon brukar låta dem arbeta två och två) för att ge möjlighet för matematiska samtal. Det blev också en hel del grupparbete på seminariet när vi tänkte tillsammans!

Eftermiddagen ägnades mycket åt subitisering. Detta beskrivs i Förstå och använda tal – en handbok (McIntosh, 2009) som ”Människan föds med en intuitiv förmåga att med ett ögonkast, dvs utan att räkna, direkt uppfatta skillnaden mellan en, två, tre eller fyra enheter. Denna process kallas på engelska subitizing, på svenska subitisering, och utgör grunden för att uppfatta likheter och skillnader mellan antal” (s. 15).

Två verktyg som diskuterades var Number Rack och Pattern Shapes som ni hittar på följande länk:

http://catalog.mathlearningcenter.org/apps

Den senare går till exempel att använda till att arbeta med geometriska figurer och bråkräkning.

Det var en dag full av aktivitet och inspiration… frågan nu är bara hur vi ska hinna prova allt roligt vi lärt oss och planera så att det passar in i undervisningen och hjälper eleverna framåt i deras lärande!

/Marie Sjöblom
matematikutvecklare
Pedagogisk Inspiration Malmö