Intryck från konferensen Framtidens Lärande 2015.

Några av guldtrappans finalistkommuner hävdar, som så många andra, att IT i skolan idag blivit en ickefråga. Det finns inget om att diskutera, vi är redan där. Peter Parnes (Professor vid Luleå tekniska universitet) säger att detta ändå är en fråga han stöter på ofta. Frågan är varför? ”Hur lång tid ska digitaliseringen av skolan få ta?” (Agneta Hedenström)

Karin Nygårds (Guldäpplevinnare 2014) och Helena Kvarnsell (Guldäpplefinalist 2011) framtidspanar genom att inte framtidsspana utan anser att vi i skolan istället måste börja med att komma ifatt nutiden.

Helena är glad för t ex mattelyftet som för tillbaka yrkesverksamma, icke nyexade lärare till att läsa akademisk litteratur. Våga se på din egen och andras undervisning med kritiska ögon och öppna upp för diskussion. Det kan ju trots allt vara så att det en forskare pekar på angående barns lärande kan underlätta för dig i klassrummet alternativt ge belägg för något du redan gör. Karin önskar att lärare tar tillbaka kärnan i sitt yrke.

“Att våga bråka med egna och andras tankar driver utveckling.” (@LarsWalter69)

I en annan hörna av konferensen uttrycktes det så här.

En lärares uppgift är att undervisa. Och inte då bara begränsat till sin klass och sina elever. Utan även till kollegor. Vi är skyldiga att bidra till varandras lärande för genom det kollegiala lärandet kommer vi att kunna lyfta den svenska skolan?

Men det är också oron för att misslyckas och inte längre vara experten i klassrummet som hindrar pedagogernas utveckling.

“Keep calm and fail harder”, säger @ErikPedagog och menar att det är vårt senaste misstag som är den bästa läraren. Det är viktigt att skapa ett tillåtande klimat där det är tillåtet att misslyckas. Bästa sättet att göra det är så klart att låta sig själv misslyckas tillsammans med eleverna och visa på hur man hanterar och arbetar vidare utifrån det.

Det finns många tyckare i den svenska skoldebatten tyckte Runbacka skolor i Sollentuna. För att råda bot på det och höja pedagogers och elevers röster skapades hashtaggen #enskoldag. Elever och personal twittrar om vad som händer på skolan under en skoldag. Man kan skriva om allt från pedagogiska tankar till elevperspektiv på lektionsinnehåll. Samtidigt kan man diskutera sociala medier, netikett, opinionsbildning, demokrati etc. Läs mer i facebookgruppen och låna hashtaggen en dag till din skola!

Artiklar, intervjuer och föreläsningar från konferensen hittar du här.

Bild: Kickoff Meester App: Openingsscherm closeup av Waag Society CC BY NC SA

Upphandlingsdramat är över!
Upphandlingar är en rysare.
Väntetiderna lite i klass med att vänta barn
och spänningen i det närmaste olidlig.

I alla fall när man vet att det sitter barn därute
och väntar på att få stöd i sitt kämpande med
bokstäver och ord. Nu är det alltså klart att
MV-Nordic vann upphandlingen och ska bli
vår leverantör minst ett år framöver och
förhoppningsvis tre. Företaget har satsat stort
och köpt in talsynteser på en mängd olika språk
för att matcha Malmö Stads behov.

I augusti, lagom till skolstarten, kommer alltså Malmö Stads grundskoleelever bl.a. att kunna:

• träna fonem – grafemkoppling genom att använda uppläsning av bokstavsljud (en extra kick för alla som använder ASL-metoden)
• få texter upplästa på många olika språk, oavsett var de skrivs (PC, Mac, Chromebook, lärplattor)

• få en dos mångkulturalitet genom att se många olika språk

• kunna träna på sina moderna språk genom att själva skriva texter och få dem upplästa på t.ex. tyska, franska och spanska

• stimuleras att utveckla sitt ordförråd genom ordprediktionens förslag
• få skrivstöd av en ordprediktionsmeny där de kan ställa in antal ord

• med appen IntoWords kan de enkelt skanna in texter och få dem upplästa

Läs mer på MV-Nordic.

I samarbetet och i mötet mellan lärarens och bibliotekariens kompetens möjliggörs ökade och fördjupade förutsättningar för ökad måluppfyllelse. Malin Präntare och Catrin Ringberg, lärare respektive bibliotekarie på Tunaskolan i Lund har tillsammans skapat projektet “Min och spökskrivarens berättelse”.

Projektet är ett samarbete mellan yngre och äldre barn. Men det är mer än ett ”skolprojekt”. Det handlar om samarbete och kollegialt lärande på många olika plan och nivåer. I projektet övar eleverna flera viktiga förmågor, bland annat att skriva, ta emot feedback, samarbeta, illustrera och läsa upp. Och det kanske viktigaste av allt är att eleverna upplever att det är på riktigt! Det bidrar till att eleverna blir utmanade, inspirerade och motiverade, vilket i sin tur leder till fördjupat lärande.

Eleverna Nora Flennmark, Eskil Carlström, Alma Bergqvist och Anna Nyberg berättar engagerat om sina e-böcker.

Projektet går ut på att barn i trean skriver ett utkast till en berättelse med personbeskrivning, miljö och händelse. Åttorna är deras spökskrivare och snickrar ihop en text efter treornas anvisningar. Berättelserna publiceras som e-böcker i  Tunabibblan, skolbibliotekets blogg. Till varje e-bok hör förutom texten och illustrationer, en ljudfil där eleven läst in sin text, ofta kryddat med ljudeffekter. Uppgiften är konkret, rolig och angelägen tycker eleverna. Och de har en tydlig mottagare och målgrupp för sina produktioner. De skriver för yngre barn med allt vad det innebär.

Malins och Catrins samarbete är ett ypperligt exempel på hur samspelet mellan deras respektive kompetenser bidrar till ökad måluppfyllelse för eleverna. Är du nyfiken på att ta del av deras framgångskoncept? Se Chris Munseys reportagefilm På riktigt – på Tunaskolan.

En elev i en Malmöskola har blivit utpekad inför klassen som den som behöver hjälpmedel och mot sin vilja mer eller mindre tvingad att ensam använda digitala verktyg, få göra muntliga prov och använda längre provtid. Det är lätt att förstå att det är i all välmening, men man får inte köra över barn även om det är för deras eget bästa. Eleven har nu under en mycket lång tid vägrat gå till skolan överhuvudtaget vilket får mycket allvarliga konsekvenser för hens framtid. Viktigt att tänka på nu när vi ska implementera nya digitala verktyg i klasserna att de ska erbjudas till alla. Gör det inte konstigt. Barn vill framförallt vara som alla andra men väljer stöd om de inte blir stigmatiserade. Hämta in äldre förebilder som kan berätta för klassen hur man pluggar smart med digitala verktyg!

Nu ska jag ut och hjälpa till att sopa upp skärvorna av ett krossad självkänsla.

Daniel Pamp arbetar som lärare i matematik, NO, programmering och IKT- utvecklare på Gullviksskolan. Nyligen blev han tilldelad ett stipendium från en av Wallenberg-stiftelserna. Daniel kommer att få åka till Stanford University i sommar och läsa ”Transforming Teaching and Learning with Technology” på universitetets Advanced Teachers Program.

Daniel Pamp

– Jag har blivit antagen utifrån mitt arbete med att utveckla IKT på skolan. Jag vill integrera programmering i den ordinarie verksamheten på skolan. Istället för att tänka på det som ett eget ämne tror jag på att arbeta ämnesövergripande. Tanken är att kursen i Stanford ska möjliggöra för mig att utveckla detta, säger Daniel och fortsätter:

– Det ska bli jättespännande. Jag har aldrig studerat utomlands. Det ska bli roligt att få möta lärare från andra länder och diskutera vad som fungerar, och vad som inte fungerar hos dem.

Den 21 maj reser Daniel till Stockholm för att träffa de andra som åker till Stanford från Sverige. Utbildningen börjar den 4 juli och varar i 3 veckor.

Läs mer om stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond & Advanced Teachers Program

Läs mer om Daniel Pamps arbete på Gullviksskolan 

Text och foto: Sara Arildsson
Utvald bild: colourbox.com

Antonia Travesett, förstelärare på Örtagårdskolan gästbloggar på Pedagog Malmö om utomhuspedagogik.

Jag har jobbat med utomhuspedagogik lite från och till. Oftast är det på våren, framåt sommaren och tidig höst som jag förlagt lektioner utomhus. Att vara utomhus ger en annan dimension på undervisningen. Man får tillgång till större ytor och eleverna kan själv välja fysiskt avstånd till sina kamrater. Det finns inga väggar som begränsar.

Jag undervisar sedan höstterminen en årskurs 5. Under klassens två första år på lågstadiet var utomhuspedagogik ett kontinuerligt inslag i deras undervisning, så helt obekanta med formen är eleverna inte. Några år utan har dock gjort att det tagit tid för dem att åter bli varma i kläderna. Att arbeta med utomhuspedagogik med elever som inte har vanan inne är inte alltid helt lätt. Optimalt är en halvdag eller enstaka timmar. Då kan man koncentrera sig på några moment och sedan spinna vidare på dem i klassrummet.  Jag vill dela med mig av två lektioner som vi nyligen har gjort.

Lektion 1

Eleverna fick i uppgift att få ett äpple att snurra utan att hålla i det. Uppgiften gjordes i grupp. Varje grupp fick en blompinne och ett äpple. Först fick eleverna prata sig samman och planera hur de skulle lösa uppgiften. Därefter fick de tillgång till plastskedar i olika storlek och en spann vatten. Diskussionerna satte igång direkt. Alla grupper började laborera med att dra igenom blomsterpinnen igenom äpplet, stoppa in skedar i äpplet och snurra det. Vissa grupper testade med att stoppa ner allt i vatten och snurra. De laborerade, testade och rättade till sina konstruktioner. Och de funderade på att utnyttja vindens kraft. Ganska snabbt insåg eleverna att kraften i vinden inte var tillräcklig. De drog paralleller med vindkraftverk, flygplanspropellrar och vattenhjul. Därefter kom de på att de kunde hälla vatten på skedarna. När de upptäckte att det fungerade, omarbetade vissa grupper sina konstruktioner.
I slutet av lektionen jämförde vi de olika konstruktionerna och pratade om varför vissa fungerade bättre än andra. Vi kom fram till vad det var som fick äpplet att snurra och hur konstruktionen skulle byggas för att snurra bäst. Vi pratade om uppfinningar som utnyttjade vattenkraft på detta vis, både gamla och nya uppfinningar. Alla var delaktiga och intresserade. Det var en superhäftig lektion.

Lektion 2:

Eleverna blev uppdelade i två grupper, en hargrupp och en rävgrupp. Hargruppen var fem gånger så stor som rävgruppen. Jag strödde ut papperslappar på marken och förklarade att det var gräs som hararna skulle få äta, men att ¼ av gräset hade blivit förgiftat av grundvatten och regn. Vid given signal fick eleverna plocka till sig lappar. När lapparna var slut fick rävarna jaga hararna. När alla harar var fångade fick rävarna ställa sig tillsammans med sina harar. Jag berättade att om räven fångat harar med fem eller fler kryss innebar det att räven hädanefter inte skulle kunna reproducera sig. Om hararna tillsammans visade sig ha 10 kryss innebar det att räven dog. Eleverna räknade lapparna och fick sedan ett domslut.

Båda dessa lektionspass kommer vi fortsätta spinna vidare på inom miljö, ellära och kraft, samt ekosystem, gifter/kemikalier och näringskedjor.

Text och foto: Antonia Travesett

Vi ska sätta magiska frön och plantor i formen av en spiral. Sedan kommer de att växa upp till någonting fantastiskt.

Lindängelund i Malmö. Har ni varit där? Det kommer att bli en ny stadspark och ett nytt rekreationsområde i södra Malmö. Hela ytan är ungefär 100 hektar stor – tre gånger så stor som Pildammsparken.

Här finns även odlingsterrasserna med odlingslotter och koloniträdgårdar. Lina Hirsch (trädgårdsingenjören) och Lisa Petri (äventyrs- och utomhuspedagog) är koordinatorer för ett odlingsprojekt med förskole- och grundskolebarn från stadsdelen Lindängen.

På odlingsterrasserna vill Lina och Lisa skapa Malmös grönaste och mest nyskapande odling tillsammans med barn. Jag fick möjligheten att hjälpa till med kreativa aktiviteter som passar till odlingstemat.

Den spännande sagopedagogiska odlingsresan började i mars 2015 när Lisa och jag hälsade på Motettens och Gånglåtens förskolor i Lindängen. Vi träffade fyra barngrupper – barn mellan fyra och sex år – och berättade en saga om ”den befjädrade ormen” och ”Himlens hjärta” och majs. Sagan inspirerades av en gammal berättelse från Latinamerika.* Vi spelade teater om majsfrön, djur, spiraler och mormor sol.

Carla Golembe*

Barnens tolkning av djur – Hur går en elefant? Hur låter ett lejon? – blev ett inspirerande och kreativ moment där barnen själva blev skådespelarna.

Sedan gick vi ut på skolgården, där solen väntade på oss, och skapade. Vi hade spännande naturmaterial med – kastanjer och ekollon och höstlöv och pinnar – som barnen fick hålla i händerna och känna på. Är det mjukt? Hårt? Taggigt? Det blev mycket skratt och prat!

Vi diskuterade spiraler som finns i världen omkring oss, som snigelns skal eller kanelbullar, och som nästa steg ritade jag flera stora spiraler med krita på skolgården. I små grupper omvandlade barnen mina former till fantastiska konstverk av naturmaterialen. Vår första dag med barnen blev jätterolig!

En månad senare, i april, träffade vi barnen igen; men nu på terrasserna. Två fredagar kom barngrupperna för att hjälpa oss att plantera ”magiska frön”. Vi lekte en spirallek – det är verkligen roligt att snurra sig runt för att bilda en spiral!

Vi hade förberett tre olika pass: planteringen med Lina, utomhuslek med Lisa och småkryps-skapande med mig. Syftet med indelningen var att få mindre barngrupper och att se till att alla barn fick prova på alla aktiviteter.

Linas grupper planterade solrosfrön i en spiral på terrasserna. Vi började med att prata om vilka aktiviteter de gjorde med spiralformen på förskolorna förra gången och gick runt i spiralen, för att känna på formen. Alla fick en pinne för att mäta avstånden mellan frön och för att göra ett hål i marken. Sedan planterade barnen solrosfrön längs hela spiralen. I höst, när solrosor, majs, bönor och squash har vuxit till sig, kommer växterna att bilda väggar, så spiralen blir en labyrint med en samlingsplats i mitten.

Ska det snart se så ut?

Carla Golembe*

Lisas grupper testade olika roliga lekar som bejakade spring i benen och skratt i kroppen. Organiserad lek kan vara ett värdefullt verktyg för pedagoger som vill arbeta utomhus. Lust och lek är källan till mycket kunskap.  Lisas barngrupper lärde känna olika delar av Lindängelund och även några spännande människor som jobbar här.

Och jag visade mina grupper småkryp som jag hade skapat av leran (hämtad vid sjön) och pinnarna (samlade i den lilla skogen som ligger bredvid terrasserna). Jag presenterade en daggmask (inga ben), en nyckelpiga (sex ben) och en spindel (åtta ben). Vi diskuterade småkryp. Lever de under jorden? Vad äter de? Har du redan sett dem? Svaret: Så klart! Sedan skapade barnen egna varelser och även en födelsedagstårta med fyra ljus!

Tiden gick hur fort som helst och snart var det dags för barnen att gå tillbaka till förskolan. Lisa, Lina och jag ser fram emot till nästa träff – den 22 maj. Vi undrar hur mycket solrosorna kommer att ha växt upp i spiralen på odlingsterrasserna?

*The People of the Corn, av Mary Joan Gerson, illustrationer av Carla Golembe

Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdskolan, gästbloggar på Pedagog Malmö om hur hon och hennes kollegor arbetar med drama i undervisningen.

Under min första vecka på Örtagårdsskolan planerade jag ett rollspel för eleverna i årskurs 4. Eleverna skulle få spela teater, använda ämnesord och samarbeta. Det gick helt åt skogen, det var fullständigt kaos. Eleverna kunde inte samarbeta i små grupper, ta demokratiska beslut och lyssna på varandra. Jag kan nu i efterhand tycka att jag var ganska naiv som trodde att det skulle fungera, eleverna hade inte heller hunnit bygga upp ett förtroende för mig som pedagog vilket är en förutsättning för att arbeta med drama. Under hela året har vi succesivt tränat eleverna på att samarbeta och arbeta i olika grupper genom cirkelmodellen, EPA, spel och samarbetsövningar. Under vårterminen har de så smått börjat arbeta med rollspel igen. Eleverna har blivit betydligt bättre på att lyssna på varandra och på att samarbeta.  Drama kan ibland utifrån upplevas som flummigt, men alla som arbetar med det vet att det krävs en oerhörd struktur.

Förutom rollspel arbetar vi även med teateruppsättningar. Jag hade en fantastisk lärare på Lärarhögskolan i Malmö, Stina Block, som undervisade i svenska som andraspråk. Hon berättade att en elev behövde upprepa ett ord mellan 30-40 gånger för att göra ordet till sitt. Som dramapedagog blev teater en metod för att låta eleverna upprepa, leka med språket och på så sätt erövra det och göra det till sitt. I årskurs 4 har eleverna skrivit en text tillsammans under hela läsåret. Den handlar om en resa som eleverna far iväg på genom Sveriges landskap. I texten har pedagoger integrerat olika ämnesord från flera ämnen. Under påsklovet skrevs elevernas resa om till ett manus.  I årskurs 5 är vi tre lärare som tillsammans skrivit ett manus på Google drive. Vi gick igenom nationellaprovet i historia och tog ut alla svåra ämnesord och skrev ett manus om Gustav Vasa som årskurs 5 satte upp som en teaterföreställning i mitten av maj. I årskurs 6 har eleverna gjort en film om stormaktstiden. Tanken var från början att de skulle göra en teater, men eleverna hade inte tidigare arbetat med drama och kände sig mer bekväma i att skapa en film. Manuset genomsyras av ämnesord som likhet, skillnader, orsak, konsekvens. Utöver ämnesorden konfronteras eleverna med tankar kring historiemedvetande, vilket sedan har smittat av sig till elever då de börjat reflektera över sina egna historier, hur dessa gjort dem till de människor de är idag och hur detta påverkar deras framtid.

Att arbeta med teater är en process som sällan är helt smärtfri. Jag har studerat dramapedagogik och har satt upp flera pjäser under många år, ändå ställer jag mig alltid samma fråga mitt uppe i repetitionen; Varför utsätter jag mig själv för detta? Det kommer aldrig fungera. Men det fungerar alltid, eleverna är nästan alltid på plats och om de vid något enstaka tillfälle inte varit det så löser det sig ändå. Med drama har man alla förutsättningar att arbeta språkutvecklande. Förutom att svenskaspråket har fler vokalljud än många språk kan de även vara svåra att uttala om man inte har svenska som modersmål. Genom drama tränar eleverna på uttal utan att någon känner sig utpekad och vi repeterar utan att det blir tråkigt.

Det kräver ett engagemang och lärare som vågar tänka utan för boxen för att arbeta med drama. Jag är mycket lyckligt lottad att få arbeta med kolleger som förstår det.

Här har ni en länk till ett utdrag ur filmen ”Stormaktstiden”.

Text: Susanna Sjöstrand
Film: Nikola Petranovic

Närmare 250 barn från 15 olika sjätteklasser samlades på ett soligt Mariedals IP för en hel dags fotbollsspelande när Malmö FF, i samarbete med Rädda Barnen och Malmö Stad, för andra året i rad arrangerade fotbollsturneringen Skolfotboll mot rasism.

– Klasserna kommer från Strand-, Nydala-, Johannes-, Kroksbäcks- och Videdalsskolan. Detta är skolor från olika delar och områden av Malmö som på helt frivillig basis har gått med i denna verksamhet, säger Jan-Olov Kindvall på MFF i samhället.

Under gemytliga och glada former spelades närmare 25 matcher under onsdagen (20:e maj) på Mariedals IP:s fyra planer. Och glädjeropen på fotbollsplanen gick inte att ta miste på, dessutom blev eleverna på planen även ivrigt påhejade av klasskamrater och lärare vid sidlinjen.

– Vi har haft jätteroligt! Dessutom är det viktigt att prata om rasism och allas lika värde, säger Ebbe Håkansson, elev på Strandskolan.

Men det var inte bara barnen på fotbollsplanen som hade roligt, även bland lärarna var det väldigt muntra miner.

– Det har varit en jättebra dag och själva turneringen är ett väldigt kul samarbete där alla barnen får mötas och ha trevligt tillsammans, säger Marie Alexis, lärare på Videdalsskolan.

Förutom själva fotbollsturneringen har Gustavo Nazar (Malmö Stad) och Rädda Barnen även varit ute i skolorna och föreläst under våren.

– Vi har varit ute i klassrummen och gjort ett värdegrundsarbete där vi berättat och utbildat om FN:s barnkonvention, berättar Mario Dri på Rädda Barnen.

– Och utifrån barnkonventionen har vi sedan utbildat och samtalat om barnens rättigheter och allas lika värde, fortsätter Gustavo innan han ger sig på att försöka summera dagen:

– Vädret har varit på vår sida och solen har skinit. Här är en enorm dynamik där barnen rör sig över hela ytan och pratar, leker och spelar fotboll i en trygg miljö. Med andra ord, det har varit en fantastisk dag!

Text: Tim Mohlin Torringer
Foto: Gustavo Nazar

Charlottes workshop på studiedagen kretsar runt 3D-skrivare. På workshoppen, som främst riktar sig mot grundskolan, får du lära dig hantera och arbeta med 3D-skrivaren. Som pedagog i grundskolan har du dessutom möjlighet att låna 3D-skrivare en kortare period från IT-enheten GrF på Pedagogisk Inspiration.

Den här workshoppen på Pedagog Malmö Live sträcker sig över halva dagen då det tar en stund för skrivaren att arbeta klart.
Workshoppen är på Pauliskolan kl 8.15 – 12.00.

Lärstrategier på Pedagogisk Inspiration Malmö

Cirkelmodellen – ett sätt att arbeta med elevers skrivande

Cirkelmodellen är en av tre grundpelare i genrepedagogiken. Den utarbetades av Martin och Rothery och är en cyklisk modell för undervisning och lärande. Modellen bygger på fyra faser där eleverna, genom arbetet i respektive fas, får tillräcklig stöttning för att kunna utvecklas och lyckas med sitt skrivande.

Att börja arbeta utifrån cirkelmodellen kan innebära större eller mindre förändringar i undervisningen. I fas 1, där man arbetar med att bygga upp engagemang och kunskaper inom ett ämnesområde, arbetar alla lärare redan på många olika sätt. Samma sak gäller i fas 4 där eleverna skriver självständigt. De stora skillnaderna när vi undervisar utifrån cirkelmodellen handlar om det vi gör i fas 2, där vi arbetar med att synliggöra syftet, strukturen och de utmärkande språkliga dragen för den texttyp vi ska skriva och i fas 3 där eleverna, genom språkligt förhandlande och samlade kunskaper utifrån fas 1 och 2, skriver text tillsammans.

För att ytterliga förtydliga, konkretisera och göra arbetet i cirkelmodellens olika faser mer explicit, kan vi tillföra lärstrategier ur olika strategiområden. Det kan vara strategier för hur man organiserar det kunskapande samtalet genom modeller för interaktion och stöttning, strategier för hur man arbetar explicit med elevernas läsutveckling, strategier för hur man arbetar explicit med elevernas skrivutveckling, eller strategier för hur man arbetar explicit och varierat med elevernas förståelse och begreppsutveckling. Genom att föra ihop dessa två utvecklingsområden, arbete i cirkelmodellen och arbete med lärstrategier, hoppas vi kunna bidra till ett tydligare helhetstänk där utvecklingsområden inte konkurrerar med varandra utan förstärker varandra. Utvecklingsområdet vi kopplar på just nu är bedömning för lärande och språket (metaspråket) som krävs för att kunna diskutera lärande och utveckling. Mer om det kommer förhoppningsvis under hösten.

När det den 29 september är dags för Pedagog Malmö Live kommer Richard Kristiansson från Kungshögsskolan att ställa sig framför sina närmare 30 åhörare och berätta om sitt arbete med kombinationen musik och NO. De exempel som han kommer att lyfta fram kan även anpassas till andra ämnen och stadier, men utgår självklart från Professor Rocks undervisning. Här är hans egen presentationsfilm.

Richards workshop den 29/9 är på Pauliskolan kl 8.15-10.00 och även kl 12.45-14.30.

Tio Malmöpedagoger deltar i en utbildning om ‘Bedömning för Lärande’ (BFL) i regi av Kommunförbundet Skåne FoU Skola. Avsikten är att utveckla en fördjupad kunskap inom temaområdet och en beredskap att handleda andra. Till hösten finns det en ny chans för intresserade pedagoger att gå utbildningen.

Det är det tredje utbildningstillfället av sex och dagens tema handlar om ”Att ge nyanserad och framåtriktad respons”. Men innan kursledaren fil. dr Andreia Balan börjar med sitt seminarium ska deltagarna dela med sig av praktiska övningar de har genomfört i sina klasser sedan förra träffen.

Tekniker för återkoppling

Deltagarna har bland annat provat olika alternativa tekniker till handuppräckning i syfte att få bättre återkoppling på vad eleverna har lärt sig. Deltagarna delar först erfarenheter i mindre grupper. Andreia fångar upp att det har funnits problem. Hon belyser att det tar tid att få rutin på olika tekniker. I början blir det lätt mycket fokus på själva tekniken. Några erfarenheter delas i stor grupp:

– Jag har börjat ställa annorlunda frågor och nu får jag bättre fram vad eleverna har lärt sig, berättar en pedagog.

– Nu använder jag mig av gruppdiskussioner mycket mer, ofta med hjälp av EPA-modellen, (tänk Enskilt, tänk i Par och dela med Alla.) Det blir mer kreativt.

– Jag har använt mig av appen Pick A Student för iPhone eller iPad tillsammans med projektor. Den slumpar ut vilka elever som ska svara. Det uppstod dock ett problem. Vissa elever avstod från att svara och sa att de inte kunde. Men då fick de i uppgift att sammanfatta kamraternas svar. Efter ett tag försvann det problemet, berättar en pedagog.

– Jag har testat skrivplattor. Eleverna fick lösa algoritmer på plattorna vilket gjorde att jag fick en snabb överblick. När jag ser att alla kan, är det bara att gå vidare. Men om det skiljer mycket, får vi gå tillbaka och se vad vi behöver göra åt det.

Djupgående förändringar tar 3-5 år

Andreia Balan, fil. dr.

Kursledaren Andreia Balan disputerade år 2012 med en avhandling om lärande bedömning. När hon inte är kursledare för FoU Skola arbetar hon som lektor på Skol- och fritidsförvaltningen i Helsingborg.

Andreia påpekar att denna utbildning bara är en start och en grund i ‘Bedömning för lärande’.

– För att få till stånd en god utveckling krävs det att pedagogerna får fortsatt handledning och nya injektioner under åtminstone tre år. Det tar nämligen 3-5 år för att få till stånd en djupgående förändring. Forskning visar också att handledning bör ske genom extern och sakkunnig expertis, berättar Andreia.

Kollegialt lärande

Utbildningen riktar sig i första hand mot förstelärare eller andra lärare inom grundskolan eller gymnasieskolan som har till uppgift att stödja sina kollegor i arbetet med att utveckla bedömning för lärande. När en skola vill utveckla sin verksamheten har det visat sig att kollegialt lärande är av betydelse. Därför är också kursen upplagd så att kursdeltagarna gemensamt löser uppgifter, formulerar problem och kritiskt granskar varandras arbete.

Strategier för lärande bedömning

En rad grundläggande strategier tydliggörs av Andreia genom seminarier:

1. Att tydliggöra mål och bedömingskriterier,
2. Att skapa situationer som gör lärandet synligt
3. Att ge nyanserad och framåtriktad respons
4. Att aktivera eleverna som resurser för varandra samt
5. Att aktivera eleverna som ägare av den egna lärandeprocessen

Det är dessa strategier som deltagarna får prova mellan de olika seminarietillfällena. Läs mer om dem i FoU Skolas skrift: Bedömning för lärande – en vägledning utifrån aktuell forskning av Andreia Balan och Anders Jönsson (PDF).

En ny och tredje kursomgång startar i september 2015,
se längre ner.

Några Malmöpedagoger om utbildningen

Johan Rasmusson, idrottslärare och utvecklingspedagog på Oxievångsskolan

– Att gå den här utbildningen är ett steg i att vidareutveckla mig inom mitt yrke. Skolledningen vill att vi utvecklingspedagoger ska stötta våra kollegor i BFL. Första steget är att vi ska berätta om utbildningen i skolutvecklingsgruppen. Sedan ska vi prata om BFL för våra kollegor under uppstartsdagarna till höstterminen. Den här utbildningen väcker idéer och ger mig en större förståelse och tankar om hur jag kan jobba annorlunda med eleverna.

Annica Hansson, lärare i SvA samt förstelärare på Söderkullaskolan

– Vi på Söderkullaskolan vill fördjupa oss i BFL. Av den anledningen deltar vi förstelärare i utbildningen. Till hösten har skolledningen tänkt att alla pedagoger ska arbeta med BFL i grupper. Det ligger inte på oss förstelärarare att lära ut BFL men vi ska fungera som fokushållare. För mig själv har utbildningen inneburit att jag har fått något slags kvitto på det jag redan gör och att jag har börjat nosa på rätt spår. Jag har dessutom fått sätta ord på det jag gör och har fått ett nytt språk.

Izet Omanovic, lärare i matematik samt förstelärare på Söderkullaskolan

– På Söderkullaskolan jobbar vi nu mycket med BFL på förstelärarnivå. Till hösten kommer vi förstelärare fungera som en slags drivkraft för att utveckla verksamheten och att förbättra måluppfyllelsen. Den här kursen ett sätt för oss att lära oss BFL för att sedan kunna stötta våra kollegor. Men jag vill också utvecklas för min egen skull, jag vill bli bra på det här. Kursen har gett mig bekräftelse på en hel del saker som jag tidigare lärt mig genom genom den webbaserade kursen Plattform BFL och genom litteratur jag läst. Nu har jag fått prova och jag ser att det ger resultat.

Hemsida: FoU Skola Kommunförbundet Skåne

Utbildning med start 10 september 2015: Utbildning för lärande (nr 3)

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö

Foto i faktaruta: WikimediaCommons

På studiedagen den 29 september kommer Anneke Moerkerken att tala om Kooperativt Lärande och hur man lär elever att samarbeta.

Kooperativt Lärande består av ett antal strukturer för att skapa lärprocesser i alla ämnen i och utanför klassrummet.

Workshop i Kooperativt Lärande

Anneke kommer att hålla en workshop som handlar om hur du som lärare kan lära eleverna att samarbeta stället för att sätta dem till samarbete. Du kommer att få lära dig några strukturer som stöttar eleverna att samarbete och att ta ansvar för sitt lärande.

Kooperativt Lärande passar elever i alla åldrar och har visat sig ha effekt både på svaga elever och starka elever.

Strukturerna för Kooperativt Lärande återfinns bl.a. i ‘Bedömning för Lärande’ och genrepedagogiken. Läs mer om Kooperativt Lärande här.

Anneke Moerkerken är specialpedagog med inriktning på skolutveckling. Hon arbetar på Barn- och elevstödsenheten i Eslövs kommun.

Annekes workshop är den 29/9 på Pauliskolan kl 8.15-10.00 och även kl 12.45-14.30.

Text & foto:
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö

‘Ordet Runt’ är en struktur inom ‘Kooperativt Lärande’ och det är något som alltid har funnits inom möteskulturen. Det ligger en demokratisk och inkluderande tanke i att alla ska få säga sitt när ordet går runt. Till synes en enkel struktur men samtidigt så svår att inte ens vi vuxna alltid klarar det.

Hur många gånger händer det inte att turordningen bryts för att det uppstår associationer som leder till sidospår osv. Detta leder i sin tur till att alla inte har fått säga sitt innan tiden är slut. Gruppen hinner inte heller slutföra den uppgift de hade att göra.

Kollegialt lärande med hjälp av Kooperativt Lärande

Ska vi lära våra elever att föra demokratiska och inkluderade samtal måste kanske vi vuxna först själva klara det. Träffar för kollegialt lärande är ett utmärkt tillfälle att använda sig av ‘Ordet runt’ och andra strukturer för Kooperativt Lärande.

Lärande samtal

Elisabeth Nordström, processledare vid Kommunförbundet Stockholm, forskar kring lärande samtal och kollegialt lärande. Hon illustrerar olika sorters samtal i en ”samtalstrappa”. Se en föreläsning med Nordström här.

• Vardagsprat. Då assoccierar och relaterar vi till varandras berättelser. Vardagspratet är ytligt men också oerhört viktigt. Det måste finnas på varje arbetsplats eftersom det ger nödvändiga andningspauser och är ett sätt att skapa relationer.
• Diskussionen, handlar om makt och positionering. Vid diskussioner är vi inte intresserade av att lära något av motparten. Under diskussionen är vi dåliga lyssnare eftersom vi sitter och tänker ut nya argument medan den andra pratar.
• Nätverks- och erfarenhetsutbyte – börjar närma sig lärande samtal men stannar just vid erfarenhetsutbyte och handlar sällan om reflektion och lärande på djupet.
• Lärande samtal.  Alla bidrar med erfarenheter. Gruppen filtrerar fram vad man ska prata om. Därefter tydliggör och granskar gruppen begrepp inom valt område för att få fram gemensamma begrepp. Det fungerar inte att bara tycka till om saker och ting. Mellanrummet mellan teori och praktik granskas och man vänder blickarna mot sig själv för att  se om det finns ett glapp mellan tanke och handling. Lärande samtal ska alltid ha en samtalsledare som ser till att alla får komma till tals och får lika mycket talutrymme. Nordström talar om fem förhållningssätt i det lärande samtalet: respekt, ödmjukhet, äkthet, empati och ”dämpad entusiasm”.

Träning i aktivt lyssnande

‘Ordet Runt’ är en träning i aktivt lyssnande och att inte avbryta när någon annan talar. Det gäller att hålla inne med sina egna kommentarer och associationer. Det är det som Nordström menar med ”dämpad entuiasm”. Var och en kan istället ha papper och penna för att notera det som är av intresse för egna reflektioner. Gruppen kan också ha en sekreterare som gör anteckningar vilka sedan används då gruppen ska välja ut vad de vill diskutera vidare kring.

Ordet Runt (Round Robin)

Den som leder en grupp eller en klass måste ordentlig tydliggöra vad som gäller för ‘Ordet Runt’. Alla i gruppen måste också hjälpas åt att ta ansvar för att det ska fungera. Sandur/tidtagarur kan vara hjälpmedel att fördela taltiden jämt i gruppen. I ett klassrum med många grupper kan läraren utse en tidhållare i varje grupp. Tiden anpassas för varje uppgift. Att ge grupperna lång diskussionstid ger inte alltid bästa resultat. En taltid på 2-5 minuter för varje deltagare kan bidra till att det verkligt viktiga och kärnfulla kommer fram. Ev. kan var och en få några minuters egen tanketid med penna och papper innan ordet går runt.

‘Ordet Runt’ kan användas både till repetetion, brainstorming, kunskapsdelning, idéer på lösningar samt utvärdering. Har var och en i gruppen mer än ett svar eller en idé, tas bara ett svar åt gången och ordet går runt på nytt till det att alla svar är givna.

‘Ordet Runt’ är ofta en del av andra mer komplexa strukturer inom Kooperativt Lärande, t.ex. Expertgrupper och Hemgrupper, Möte på Mitten och En för Alla.

Grafik: Kooperativt Lärande – Ordet Runt by lottech Creative Commons BY-NC-ND

Text & grafik:
Charlotte Christoffersen
Pedagogisk Inspiration Malmö

Mer att läsa i Temabloggen Kooperativt Lärande:

• Vad är Cooperative Learning?
• Grundprinciperna för Kooperativt lärande
• Rollfördelning i Kooperativt Lärande

Strukturer:

• Inre-yttre cirkel (eng: Inside-outside Circle)
• En för alla (eng: Numbered Heads Together)
• EPA – Enskilt, Par, Alla (eng: Think-Pair-Share)
• Expertgrupper & hemgrupper (även kallat Pussel, eng: Jigsaw)
• Möte på Mitten (eng: Placemat Consensus)
• Ordet Runt (eng: Round Robin)

Den här bilden har passerat i mitt facebookflöde ett par gånger och passar väl in i mitt eget tankeflöde kring människan som socialt selektiv men ständigt törstande efter ny kunskap och ny förståelse av sin omvärld.

Det blir då i det närmaste en komisk kontrast att se ett mobiltelefonhotell på nästa bild. En uppskattad idé av såväl lärare som föräldrar, sägs det. Mobiltelefonerna låses helt enkelt in dagtid och så har man förpassat alla problem utanför skolan. Eller?

• Elever lyssnar på skönlitteratur
• Elever använder mobilen för att dämpa oro och ångest i skolan
• Elever behöver ha kontakt med vårdnadshavare av olika anledningar
• Elever söker fakta
• Elever tränar olika förmågor i appar
• Elever når foton och dokument som de vill använda för kommunikation
• Elever fotograferar dokumentation på t.ex. whiteboard
• Elever har påminnelser om schema och annat i mobilen
• Ingen vuxen person hade velat lämna ifrån sig mobilen under arbetstid

Här kan du se en inspirerande film om hur man tränar elever att ta ansvar i en 1-1 miljö med många frestelser.

Den här veckan möter vi Flora, som är född cyniker. Det är i alla fall vad hennes mamma hävdar. Floras mamma skriver romantiska romaner och Flora hatar romantik och vill bara läsa serier. En dag suger granntanten upp en ekorre med sin superdammsugare Ulysses 2000X. Flora räddar ekorren som snart visar sig att vara väldigt hjälpsam och dessutom en superhjälte… Kate DiCamillos bok Flora & Ulysses illuminerade äventyr är en bok som garanterat kommer att få dig att skratta. Det är en oerhört charmig och humoristisk berättelse om vänskap, hopp och kärlek.

Den här boken för avsluta vår serie Veckans boktips. Alla tidigare filmer hittar du här:

Boktips för högläsning
Görel Reimer, bibliotekarie på Pedagogisk Inspiration Malmö, tipsar om bra högläsningsböcker till skolan.

Veckans boktips
Görel Reimer, bibliotekarie på Pedagogisk Inspiration Malmö, tipsar om en rad riktigt bra böcker, till läsning både i skolan – och utanför.

Dr. Bonnie Stewart är utbildare och forskare på sociala medier. Hennes arbete undersöker skärningspunkterna där kunskap, teknik och identitet möts. När Stewart pratar på Pedagog Malmö Live i höst kommer hon att diskutera hur lärare kan använda sociala medieplattformar för att skapa en kreativ och utvecklande lärandemiljö tillsammans med sina elever.

Bonnie Stewarts föreläsningar den 29/9 är på Pauliskolan kl 8.15-10.00 och även på Malmö latinskola kl 12.45-14.30.

Ylva Dalsenius och Camilla Palmquist arbetar med en liten grupp elever på Kryddgårdskolan. Ylva är pedagog och Camilla logoped och i gruppen finns bland annat barn med språkstörning. Tillsammans arbetar de på ett inkluderande och språkutvecklande sätt för att eleverna ska utvecklas och nå kunskapsmålen.

På sin föreläsning den 29/9 berättar de om sitt arbete.

Föreläsningen är på Pauliskolan kl 15.00 – 16.30.