Idag har skollogopedbloggen här på Pedagog Malmö funnits i ett år och jag tänkte att det kunde vara läge att kika tillbaka lite på vad vi hunnit blogga om under det här året. Kanske finns det något ämne eller inlägg som du missat?

Skollogopedens roll och arbete

Logo-vadå för nånting?

Att jobba med autism och språkstörning

En dag hos skollogopeden

Språkträning: ordförrådsträning

En skattkista med ord

Vi arbetar med ordförrådets organisation genom associationer och kategorisering 

Språkträning: beskrivningar

Vi tar hjälp av blommor för att träna beskrivningar

Vi tränar på att beskriva utseende på flaggor

Språkträning: jämför likheter och skillnader

Vi jämför likheter och skillnader

Arbeta med att tillgängliggöra lärmiljöer och undervisning med fokus på bildstöd

100 svenska ord med bildstöd översatta till arabiska och somaliska

Skapa bildstöd enkelt med Bildstod.se

Välkomna till Rosengårdsskolan – om att använda bildstöd för att tillgängliggöra lokaler

Jag har också visat några exempel på material med bildstöd när ni fick se hur en dag hos skollogopeden kan se ut.

Vad ska vi göra sen? – om att använda bildstöd för att stötta kring struktur och rutiner

Stödstrukturer med bildstöd – ett bra stöd med många olika syften

Använd bildstöd från widgit tillsammans med din egna layout – konkreta tips på hur du kan göra 

Ta hjälp av ”de sju frågorna” med bildstöd för ökad studiero

Hoppas att ni har tyckt att inläggen har varit givande och att ni har fått idéer om vad vi skollogopeder kan arbeta och bidra med i skolans värld. Fortsätt gärna kika in på vår blogg även framöver! Har ni ämnen som ni gärna skulle få se inlägg kring så skriv gärna en kommentar så kanske vi kan behandla det framöver.

Pilotutbildningen Inkludering på riktigt – med 18  pedagoger från Malmös förskolor, grundskolor och gymnasieskolor – har haft sitt sista utbildningstillfälle – Träff 5. Vi har fördjupat oss i olika aspekter av normer och normkritik – med syftet att ge Malmös förskolor och skolor processtödjare i normkritiska perspektiv.

Träff 5 inleddes med övningen “Tankebubblan”. Den är ett sätt att synliggöra pedagogernas tankar, upplevelser och reflektioner från sin “normkritiska ryggsäck”- och helt klart är att den fyllts på under resans gång. Många spännande reflektioner:

• Är det OK att använda sitt modersmål i personalrummet om alla andra inte förstår?

• Jag har märkt att jag som inte bryter så många normer tidigare har inte sett så många normer. Ju mer medveten jag blir, ju fler normer upptäcker jag – även inom de områden där jag själv är normen.

• Etnicitet är den diskrimineringsgrund som vi på vår skola främst bör jobba med. Vi ser hur eleverna formar grupper som består av “lika folk”.

• Attentatet i Stockholm – på vilket sätt påverkar det i mitt arbete i klassrummet?

Reflektionerna blev en bra ingång till dagens “gäster. Våra kollegor från Pedagogisk Inspiration Malmö – Felix Unogwu och Rafi Farouq bjöd på ett ”smakprov” av sitt arbete. Radikalisering  – med speciellt fokus på push-faktorer och med koppling till normer och normkritik. Mycket uppskattat. Den planerade halvtimmen blev en timme.

Dialog

Därefter blev det en dialog i “skolformsöverskridande” grupper kring etnicitet och religion – utifrån de texter som deltagarna läst inför dagens pass.

• Det var intressant att läsa avsnittet om “de stökiga invandrarkillarna” och hur deras “stökighet”  kopplas till etnicitet.

• “Västvärldsnormen” är så tydlig i våra verksamheter – och hur hanterar vi den?

• Det “dubbelliv” en del av våra elever lever – med olika normer i hemmet och i skolan – hur hanterar vi det på ett bra sätt?

Inför dagens pass hade deltagarna skickat in korta presentationer av sin Ögonblicksforskning. Många spännande observationer – här bjuder vi på några:

• Vilka elever stannar kvar efter lektion eller hör av sig via mail, telefon utanför lektionstid? Är det för att de behöver något, få något förtydligat eller  berätta något de har varit med?

• Vilket  inflytande har barnen vid matsituationen i förskolan?

• Hur reagerar och agerar olika grupper av elever i samband med ett tema-arbete om skolan värdegrund – speciellt den grupp av pojkar som jag förväntar mig motstånd från?

• Hur kommunicerar jag med vårdnadshavare som inte har svenska som modersmål eller med de som inte är hörande?

• Hur använder vi på min avdelning på förskolan den fysiska makt vi har genom att exempelvis lyfta/bära barnen?

• Finns mönster för vem som blir sekreterare vid grupparbeten/olika samarbeten?

Utvärdering

Varje pass har avslutats med någon form av utvärdering. Den här gången gjorde vi en mer övergripande anonym skriftlig utvärdering på plats – med papper och penna – som omfattade hela utbildningen. Vi väntar på svar från några deltagare som inte var närvarande, men har givetvis inte kunna låta bli att titta på den. Till vår glädje lyfte deltagarna fram mycket som de upplevt som givande i utbildningen – men även kritik. Vilket vi också är mycket glada över!  Eftersom utbildningen var en “pilot” –  ett test inför framtida utbildningar – är kritiska synpunkter extra värdefulla. Flera av de kritiska synpunkterna instämmer vi helhjärtat i – ni som följt den här bloggen kan inte ha missat vår frustration kring den begränsade tid vi haft ;)

Vi avslutade utvärderingen med följande frågor:
“På vilket sätt kommer du att ha nytta av utbildningen i din pedagogiska praktik?” samt
“På vilket sätt kommer din förskola/skola att kunna tillvarata de kunskaper denna utbildning gett dig?”

Frågorna – tillsammans med Ögonblicksforskningen – ska vi diskutera på de uppföljningsmöten vi kommer att ha ute på förskolorna/skolorna. Ansvarig ledare har erbjudits att boka möte med oss och “sina” processtödjare. En förskola, en grundskola och en gymnasieskola är redan inbokade – och vi hoppas på fler.

Vad händer sedan?

Alla chefer och medarbetare inom de tre skolförvaltningarna har fått eller kommer under de kommande åren att få en utbildning i antidiskriminering och normer/normkritik. Fokus i de här utbildningarna är arbetsgivar-medarbetarperspektivet. Pedagoger i våra förskolor och skolor behöver få utbildning och stöd i sitt viktiga uppdrag gentemot barnen/eleverna med det vi övergripande kan kalla “normer och värden”. Vi hoppas givetvis på en fortsatt satsning och utveckling av detta område inom Pedagogisk Inspiration Malmö.

Om du som läsare av denna blogg har några funderingar eller frågor så är du varmt välkommen att kontakta oss.

Karin Jannert Romée &Elizabeth Florez

Utbildade bibliotekarier är en förutsättning för hur väl skolbiblioteksverksamheten används som en del i undervisningen för att stärka elevernas språkliga förmåga och digitala kompetens. Elever presterar helt enkelt bättre om de har bra skolbibliotek. Det bekräftar en rapport som undersökt vilken roll skolbiblioteket har för elevers lärande och prestationer.

Cecilia Gärdén, fil. dr. i biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås, har skrivit rapporten som kom ut tidigare i vår. Rapporten är en sammanställning av drygt 100 nationella och internationella undersökningar om skolbibliotek, läsfrämjande och informationskompetens mellan åren 2010 och 2015. Syftet med rapporten är att både beskriva och diskutera det aktuella kunskapsläget om skolbibliotek. Rapporten ska också användas som en del i Kungliga bibliotekets arbete med att ta fram en nationell biblioteksstrategi.

Rapporten visar att elevers lärande ökar och att deras resultat förbättras om de har tillgång till väl fungerande skolbibliotek. Cecilia Gärdén skriver: ”Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har idag tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande.”

Samverkan mellan skolbibliotekarie och lärare

Den mest avgörande aspekten för elevernas lärande och prestationer rör vikten av ett gott samarbete mellan skolbibliotekarier och lärare. Det handlar om att skolbibliotekarien deltar i det pedagogiska arbetet på skolan och med sina spetskompetenser inom bland annat MIK (medie- och informationskunnighet) kompletterar läraren. Det är också oerhört viktigt att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd av skolledningen. En ensam skolbibliotekarie kan genom sitt brinnande engagemang, sina värdefulla kunskaper och kompetenser driva igenom och utveckla väldigt mycket. Men utan en skolledare som ser betydelsen av skolbiblioteket som en pedagogisk resurs för skolan är det nästan omöjligt att långsiktigt uträtta några mirakel.

Cecilia Gärdén Fotograf: Elisabeth Ohlsson Wallin

”För att skolbiblioteket ska bidra till elevernas språkutveckling, läsförmåga och lärande av informationskompetens, krävs väsentlig samverkan mellan skolbibliotekarien och lärarna, en utbildad bibliotekarie, att skolbiblioteket har legitimitet i skolan och stöd från skolledningen, att det finns relevanta digitala och fysiska resurser, att lokalen är ändamålsenlig utifrån olika elevgruppers behov och så vidare.”

Om förutsättningarna som anges i citatet ovan är uppfyllda ger skolbiblioteket stora avtryck i elevernas lärande poängterar Gärdén i rapporten.

Malmös skolbibliotek

Vid en enkätundersökning som gjordes 2016 av biblioteksutvecklarna på Pedagogisk Inspiration framgick att cirka 40 procent av skolbiblioteken i Malmö (gymnasier och grundskolor sammantaget) är bemannade med fackutbildad skolbibliotekarie. Enkäten visar att det finns ett samband mellan att skolbiblioteket är bemannat med fackutbildad personal och att det genomförs en planerad pedagogisk biblioteksverksamhet. Detta ligger helt i linje med den forskning som Gärdén lyfter fram i sin rapport. Enkäten visar också att det är stor skillnad mellan skolorna när det handlar om nyförvärv av medier till skolbiblioteket. Medieanslaget per elev är allt från 0 kr till 250 kr med ett genomsnitt på 72 kr per elev och år. Kungliga biblioteket (KB) samlar årligen in nationell statistik och för 2015 var genomsnittet för fysiska medier 101 kr per elev och år. Ur ett elevperspektiv är det såklart oacceptabelt att det kan se så olika ut mellan skolor i en och samma stad. 

Min förhoppning för Malmös elever är emellertid att såväl forskningsresultat som en tydligare skrivelse gällande skolbibliotekets funktion under rektors ansvar i läroplanen kommer att bidra till en större likvärdighet. Alla elever oavsett vilken skola de går på ska ha rätt till en likvärdig utbildning och därmed även likvärdiga skolbibliotek.

Läs hela rapporten: Cecilia Gärdén: Skolbibliotekets roll för elevers lärande : en forsknings- och kunskapsöversikt år 2010 – 2015

Är du nyutexaminerad lärare eler har du jobbat som lärare i mindre än två år? Är du registrerad i eTwinning eller är du villig att registrera dig? Är du intresserad av att med lärare i samma situation som du online diskutera utmaningar och tillsammans finna lösningar? Eller är du intresserad av att fungera som mentor för nya lärare? Kom med i pilotprojektet INDUCAS.

INDUCAS är ett pilotprojekt som finasieras av Europeiska Unionen och som drivs av Europeiska Skoldatanätet, European Schoolnet.

Syftet med projektet är att undersöka hur nya lärare kan få bättre stöd genom att i en grupp likasinnade(som möter samma sorts utmaningar) träffas online för att dela idéer och för att även hitta gemensamma lösningar. Inducas söker även mentorer.

Plattformen kommer att lanseras i mitten av maj och ni kommer att få möjlighet att börja nätverka redan då. Det är bra om ni redan har registrerat er till dess men det går givetvis bra att göra det även senare.

Ni väljer själva hur mycket tid ni vill/kan lägga på projektet. Det enda jag önskar är att ni svarar på mailutskick så att jag vet hur det står till och ifall det är något jag kan göra. Vi önskar dock att ni gör ert bästa för att interagera med era kollegor på plattformen.

Det ni får ut av projektet: ni blir en del av ett ovärderligt nätverk, utbyta erfarenheter, bygga ny kunskap tillsammans med era kollegor, prova saker tillsammans, ha möjlighet att bidra till den e-bok som ska tas fram under piloten och som sedan ska ges ut i hela EU som ett stöd åt nya eTwinnare. Ni kommer också att få dela med er av goda exempel, lektionsplaneringar, få ta del av intressanta resurser och delta i olika webbsända events och mycket annat. Den stora fördelen i projektet är er möjlighet att få lära i ett kollegialt autentiskt sammanhang.

Under hela projektet har ni tillgång till mentorer som är till er hjälp och är ett stöd åt er i ert fortsatta arbete med vad det än är ni vill ha svar på eller hjälp med.

Pilotfasen av INDUCAS (Maj 2017 till April 2018) kommer att involvera nyutnämnda lärare från Italien, Frankrike, Sverige och Rumänien, som är registrerade i eTwinning.

Om du befinner dig i dina första två år som lärare, är du välkommen att delta och bli involverad i ännu en spännande grupp som leds av eTwinnare, där diskussionerna sker på svenska.  INDUCAS söker även lärare som kan fungera som mentorer i projektet. Mentorerna börjar genom att gå en onlinekurs om just mentorskap, som börjar 15:e maj.

Fyll i formuläret redan idag och gå med:  Anmälningsformulär INDUCAS

Idag den 9/5 är det eTwinnings årsdag. När jag tänker tillbaka på hur mycket som har hänt på de 12 åren och hur mycket eTwinning har utvecklats och vuxit. Denna utveckling har främst skett genom kollegialt lärande och en vilja att dela med sig och lära sig nytt. eTwinning har ändrat utseende flera gånger och utvecklats till en mer användarvänlig plattform. När jag gick med 2006 var det 18 000 lärare anslutna till eTwinning. Idag är det 467 378 lärare ansluta som alla är våra framtida, potentiella kollegor.

Arbetar du med eTwinning just nu? Skulle du vilja arbeta med eTwinning men har inte kommit igång än? Hur skulle du vilja uppmärksamma att eTwinning fyller 12 år på tisdag med din klass? Skapa en hälsning, dela med er av en tanke, en projektide eller något annat. Skapa en film eller en bild tillsammans och lägg det på den padlet jag skapat för eventet. ETwin12

Mitt namn är Sandra Straumits och jag är ny matematikutvecklare på Pedagogisk Inspiration Malmö. Mitt fokusområde kommer främst att vara mot gymnasieskolan och Komvux, men kan även bli inriktat mot grundskolan. Problemlösning, laborativ- och undersökande matematik, där eleverna själva får komma fram till och upptäcka samband är två saker som ligger mig varmt om hjärtat.

De senaste tolv åren har jag bland annat arbetat som gymnasielärare och förstelärare i matematik i Landskrona och har mångårig erfarenhet av att undervisa i matematik både på yrkesprogram och studieförberedande program.

Text och bild: Sandra Straumits

Den 6 september arrangerar vi tillsammans med Helsingborgs stads skolor en lärandekonferens på Sundspärlan i Helsingborg. Programmet är nu klart! Vi är otroligt glada över innehållet och tror att 6 september kommer bli en väldigt intressant och lärorik dag.

Är du nyfiken på hur BFL kan bidra till att stödja elevers lärande och hur BFL kan användas som en del av skolutvecklingen? Då är denna mötesplats för pedagoger, skolledare och forskare något för dig.

Du hittar programmet här.

På samma site kan du från och med fredag 12 maj kl. 10.00 anmäla dig till konferensen.

Hoppas att vi ses i Helsingborg i september!

Google Classroom används i dagsläget av miljoner lärare och elever över hela världen. Malmö stad är inget undantag. För att du som lärare ska känna att du får stöd och hjälp i ditt arbete med Google Classrom har Pedagogisk Inspiration Malmö lanserat webbplatsen “Instruktioner Google Classroom”.

Målet med webbplatsen är att du som pedagog i Malmös kommunala skolor skall lära dig att skapa ett ”klassrum” för din klass eller undervisningsgrupp.

Webbplatsen har utvecklats kontinuerligt under VT 2017 och består av ett antal egenproducerade filmer, länkade webbresurser och texter.

I dagsläget finns det cirka 3 000 aktiva klassrum i malmö , och dessa används från åk 1 till Komvux. Google Classroom används också med stor framgång för att digitalisera studiehandledningen, och göra denna undervisning/handledning mer effektiv.

Här hittar du webbplatsen: https://sites.google.com/skola.malmo.se/classroom/

Läs också artikeln om hur du som lärare kan jobba med Google Classroom.

Röster från några studiehandledare.
”Studiehandledningen blir mer effektiv och elevernas resultat blir bättre. Det underlättar planeringen av studiehandledningen, sparar tid och samarbetet mellan ämneslärare och studiehandledare bli bättre. Genom kommentarerna som ämneslärare ger till eleven kan jag som studiehandledare få reda på var eleven befinner sig och utifrån det planera till nästa studiehandledningstillfälle. Studiehandledare kan vara som ”medlärare” i Classroom och lägga extra länkar som komplettering, för att underlätta för eleverna att ta till sig kunskap.

” Samarbetet med övriga lärare ökar och underlättas av Google Classroom. Allt material finns på ett och samma ställe, inga papper riskerar att försvinna. Min arbetsbörda har minskat sedan vi började med Google Classroom. Det finns bara goda saker att säga och dessutom ökar elevernas motivation och då också deras måluppfyllelse.”

Google Classroom är en integrerad del av Malmö Apps. (G Suite for Education )

Drygt hälften av Malmös skolelever och förskolebarn har ett annat modersmål än svenska. Det finns därmed många språk representerade bland våra barn och unga. Frågan är om det i så fall finns behov av att öka tillgängligheten av litteratur på dessa språk – och i så fall hur?

Enligt bibliotekslagen ska alla bibliotek, även skolbiblioteken, ägna särskild uppmärksamhet åt personer med andra modersmål än svenska. Det innebär bland annat att skolbibliotek bör ge tillgång till litteratur på elevernas olika språk. I Språklagen, läro- och kursplaner och i Skolinspektionens riktlinjer för skolbibliotek, finns det motiveringar för att arbeta mångspråkigt. Hur görs i så fall detta på bästa sätt utifrån elevernas behov?

Torbjörn Johanssons konstverk Alla är i Växjö. ”Det har blivit så tydligt för mig när jag ser nya medlemmar i familjen hur viktigt det är att kunna språket för att kunna ta till sig ny kultur och för att själv kunna uttrycka sig. Man försöker hitta vägar att göra sig förstådd, men utan kunskap i språket får vi inte tillgång till det fria ordet även om det är vår allas lagliga rätt att uttrycka vår åsikt”, säger Torbjörn. Foto: Karin Ahlstedt

Folkbiblioteket och skolbiblioteket har olika uppdrag

Folkbiblioteken i Malmö har relativt god tillgång till litteratur på andra modersmål än svenska, men hur ser det ut på skolbiblioteken? Väldigt varierat och olikvärdigt, om du frågar mig. Vissa skolor har haft möjlighet att bygga upp mångspråkiga samlingar, medan andra skolor helt och hållet saknar böcker på andra språk än svenska. Trots att folkbiblioteken har en hel del litteratur på mångspråk, så är det viktigt att att förstå skillnaden i uppdrag. Skolbibliotekets uppdrag står i korrelation till skolans styrdokument och målformuleringar. Skolbibliotekarien är en pedagogisk resurs som stöttar elevers lärande i linje med kurs- och läroplaner. Det är naturligtvis samma barn det handlar om – skola och fritid hänger såklart ihop. Samverkan mellan biblioteksformerna är därför oerhört viktigt. Folkbiblioteken möter många av Malmös barn, men skolorna möter ännu fler. Som en integrerad del av skolan spelar skolbiblioteket en viktig roll för elever och inte minst elever med andra modersmål än svenska. Genom att jobba integrerat med undervisningen och bidra med kunskap om mångspråkig litteratur, databaser och andra webbresurser medverkar skolbibliotekarien till att främja elevernas flerspråkighet. Forskning visar att den som lär sig modersmålet ordentligt också lättare lär sig ett nytt språk, som till exempel svenska. Den som kan sitt modersmål bra uppnår i allmänhet bättre resultat även i övriga ämnen.

Ett internationellt skolbibliotek i Malmö?

Som enskild skola kan det vara svårt att hålla biblioteket uppdaterat, aktuellt och behovsanpassat vad gäller litteratur på andra språk än svenska. Inte minst med tanke på att språken varierar över tid och att elever flyttar på sig. Medier ska väljas ut, köpas in och hanteras. Verksamhet ska planeras, genomföras och följas upp. Detta är något som kräver både tid och kompetens. I synnerhet mindre skolenheter eller skolor med en stor mängd olika språk representerade (som kanske bara talas av ett fåtal av elever) kan uppleva att bördan blir stor. I flera kommuner har huvudmannen därför valt att organisera centrala skolbibliotek med mångspråkslitteratur för att litteraturen sedan ska kunna följa eleverna. Exempel på kommuner som satsat centralt är bland annat Mölndal, Växjö och Stockholm. Varje skola och förskola kan låna litteratur från det centrala skolbiblioteket. I Skåne satsade regionen centralt med ett särskilt fokus på just mångspråkighet. Här valde man att fördela ansvaret för de olika språken på olika folkbibliotek. Detta utesluter inte att man inte kan göra en liknande satsning för skolbiblioteken, men med en central resurssamling som kan fördelas efter behov. Frågan är om det finns behov ett internationellt skolbibliotek i Malmö? I så fall varför och hur?

Att jobba med mångspråkighet i skolbiblioteket.

Klass 4 A från Fridhemsskolan arbetar med estetiska lärprocesser när de spelar historisk pjäs i Riddarsalen på Malmöhus Slott i ett samarbete mellan Fridhemsskolan, Malmö museer och Barnkulturenheten.

Teater i Riddarsalen på Malmöhus slott

Maj månad 2017, men den riktiga vårvärmen låter vänta på sig… Låt oss blicka ett halvår bakåt i tiden, till en gnistrande kall och solig söndag i slutet av november 2016. Första advent och evenemanget ”Jul på Slottet” är i full gång. Malmö museer sjuder denna dag av liv och rörelse. Här finns jultomte, skapande verkstäder, marknadsstånd m.m. Inne i slottet underhåller körsångare, Luciatåg och skådespelande barn.

Eftermiddagssolen kastar sneda strålar in genom de blyinfattade glasen i Riddarsalens fönster när det är dags för klass 4 A från Fridhemsskolan att göra entré, iklädda kostymer som stämmer väl överens med den historiska miljön i det gamla slottet. För andra året i rad får en Malmöklass chansen att framföra ett historiskt skådespel i en autentisk historisk miljö, på Malmö museer. Evenemanget är öppet för allmänheten och ett hundratal förväntansfulla stora och små människor trängs framför spelplatsen i Riddarsalen.

Årets pjäs heter ”Skrönor ur Malmös historia” och består av olika scener ur Malmös frodiga historia. Pjäsen spänner över 300 år, mellan 12-och 1500-talet. Vi får bl.a möta fiskargummor, köpmän, sjörövare, nattvakter, Gustav Vasa, Tycho Brahe, fattiga bönder, Earlen av Bothwell och spökande katter. Avslutningsvis bjuds vi in till gästabud med sång och dans på Malmöhus slott, med den danske kungen Fredrik II som värd.

Att dramatisera historiska skeenden på detta sätt är en del av estetiska lärprocesser och kopplat till läroplanen. Detta teaterprojekt är ett samarbete mellan museipedagog Thomas Persson från Malmö museer, klass 4 A på Fridhemsskolan och mig, Anna Rasegård, teaterpedagog på Barnkulturenheten. Det är Thomas som tagit initiativet till att låta en skolklass spela teater i Riddarsalen under evenemanget ”Jul på slottet”. Thomas har även haft ett par historiska visningar för klassen, samt bidragit med vissa faktaunderlag till pjäsmanuset. Eleverna har under hösten repeterat in och spelat pjäsen ute på Fridhemsskolan tillsammans med mig, Anna, och sin klasslärare Manuela Ververidis.

Foto: Andreas Nilsson, Malmö museer

Elevröster om hur det kändes att spela den historiska pjäsen i en historisk miljö:

”/Det passade ganska bra att ha en gammal pjäs på en gammal plats. / Kult & coolt att salen har funnits i 500 år. / Bra! Istället för att spela upp på en plats där inget har hänt inom historien. / Kul, det kändes verkligare. / Det var roligt att spela på en gammal plats. / Jätteroligt! Det blev liksom verkligare. /  Vill göra det fler gånger. /”

Har du lärt dig något nytt under pjäsarbetet?

”/Att man tror att det finns en spökkatt på slottet. / Ja, tex. att Gustav Vasa bara var i Malmö en gång. / Ja, väldigt mycket om hur det var förr i tiden. / Ja, tex. hur de levde och att prata högt. / Ja. Att Erik av Pommern blev kapare. / Jag har lärt mig mer om historia. / Ja, att spela teater bättre. / Att man rensade sill. / ”Förmodligen, ja./ ”

Elevröster om att spela för allmänheten i Riddarsalen:

”/Jag tyckte det var roligt och spännande. / Det var kul att spela teater för allmänheten. /  Det var läskigt när man gick in, men sen var det bara roligt. / Jag tyckte det var bättre än att bara spela för föräldrarna. Jag kände mig inte lika nervös för jag kommer aldrig att träffa dem igen. / Jag tycker att det var roligt att alla fick komma./”

Några ord från läraren Manuela Ververidis:

/—/Samarbetet med museipedagog Thomas Persson och teaterpedagog Anna Rasegård var mycket bra.  Det tillförde tryggheten som jag kände att jag behövde då det var första gången jag var med i ett liknande projekt. Jag kände att jag inte behövde oroa mig över vissa praktiska saker som tillhör och att allt var under kontroll både före, under och efter projektet. /—/ Samarbetet med Thomas fungerade mycket bra. Vi fick den feedback, inspiration och information som vi behövde. Dessutom en mycket trevlig rundvandring när vi besökte Riddarsalen. /—/ Kopplingar till läroplanen ser jag bl a i svenska och historia. Svenskan då det gäller muntliga redovisningar, samarbeta och samtala. I historia att få uppleva olika skeende och historiska personer genom att själv gestalta dessa och vara en del av tidsperioden. /—/ Eftersom jag nyligen tagit över klassen har jag haft stor behållning av att se dem agera. Jag har upptäckt nya sidor av mina elever som är svåra att få fram vid normal klassrumsundervisning och som jag har stor nytta av. /—/

Foton: Andreas Nilsson, Malmö museer

Det är nu några år sedan som Louise fick klåda (sår!) i huvudet när hon var på en frisörsalong och blekte håret. I samma veva blev hon gravid och började fundera på andra alternativ eftersom den förra upplevelsen inte blev vad hon hade tänkt sig. Det kändes fel att använda starka kemikalier, både för hennes egen och frisörens skull. Louise fick tips om en så kallad grön salong.

Vad är en grön salong?

Det finns frisörsalonger som är certifierade som Grön salong vilket innebär man undviker en del ämnen. Det kan handla om att en produkt är allergiframkallande eller har annan hälso- eller miljöpåverkan.

Så hur gick det?

Louise berättar för mig att upplevelsen hos den nya frisören blev betydligt trevligare och resultatet var hon väldigt nöjd med. Vetskapen om att både hon själv och frisören slapp handskas med onödiga kemikalier kändes bra. Även om hårfärgning är långt ifrån nödvändigt så är det ändå kul att kunna välja ett mindre skadligt alternativ, i de fall som man ändå vill färga.

Jag undrade såklart över vad det kostade och hur resultatet blev.

Kostar det mer att gå på en grön salong?

– Nja, jag tror faktiskt inte det. Har dålig koll på marknaden men reagerade inte på att det var exceptionellt dyrt första gången jag var där. Vilket jag trodde det skulle vara! Det kan ta något längre tid med den här typen av färg men det kompenseras med gott kaffe och bra tidningar, säger Louise.

Får man samma resultat?

– Bättre! Håret slits inte alls på samma sätt som vid ”vanlig” blekning utan känns tvärtom bättre efter en behandling. Ett stort plus är också att alla produkter som används är naturligt framställda och man känner sig fräsch på riktigt när man går därifrån. Utan svidande hårbotten och konstiga grejer i håret. Jag rekommenderar alla hårfärgare där ute att testa Grön salong nästa gång!

Det är samling i aulan på Rönnen för ett hundratal elever från Rönnenskolan. Det är blandat elever från åk 6-9 och det är för att dessa elever valt att jobba med Youtube under sina skapande skola-dagar. På Rönnen har alla elever fått välja mellan olika kulturuttryck allt från film, teater eller skrivande till just hur man jobbar fram ett Youtube-inslag. Alla eleverna på skolan ska jobba intensivt i två hela dagar under temat FRIHET och dagarna avslutas med ett öppet hus för allas familjer på eftermiddagen/kvällen sista dagen.

Det ligger en förväntan i luften och även om alla eleverna inte är följare till Felicia Bergströms Youtube-kanal så verkar de flesta ändå lite ”star strucked”. Felicia Bergström är 22 år och kommer från Stockholm, hon har använt Youtube som uttrycksmedia sen hon började gymnasiet. Men hennes föreläsning som inleder hela skapande skola-arbetet handlar inte alls om detta, inte till att börja med i alla fall. Felicia börjar nämligen med att berätta om sin svåra tid under högstadiet då hon blev utsatt för mobbing av skolkamrater, dagligen. Hon berättar väldigt självutlämnande om denna svåra tid och hur den har påverkat henne. Hon börjar med att rabbla fakta i en ”Visste du att”-form som många elever känner igen från Youtube. Det är siffror på allt från hur många barn som mobbas varje dag i Sverige till hur många som tar livet av sig årligen på grund av mobbing.

– Visste du att 45 barn och unga tar livet av sig i Sverige varje år på grund av att de är så mobbade… det är nästan hälften av er som sitter här inne. Det är inte ok. Den siffran borde vara noll.

Det är så tyst att man kan höra en knappnål falla i aulan. Alla eleverna är tagna av stundens allvar och när Felicia börjar fråga dem hur de kan hjälpa någon som blir mobbad, vart ska man vända sig och var finns mobbingen idag, så åker det upp massor med armar i luften. Alla verkar ha kloka råd att komma med och kastar sig livligt in i samtalet om hur man kan hjälpa om man ser någon bli illa behandlad.

Det kommer också många frågor tillbaka till Felicia om hur hon klarade sin tid på högstadiet. Familjen och mina närmsta vänner som alltid funnits där för mig, och min vilja att minsann inte låta mina mobbare knäcka mig, svarar hon. Efter högstadiet hamnade Felicia i en stökig men härlig och accepterande klass på Mediegymnasiet och det var då hon började med Youtube. Hennes personliga resa har varit enorm sen hon började.

– Om någon skulle frågat mig för ett år sen bara om jag ville komma till deras aula och föreläsa för en massa skolelever hade jag svarat ALDRIG! Men nu står jag här, lite nervös, men jag står här. Jag har lärt mig att hela tiden utmana mig själv, att våga lite mer och det har gjort att jag vuxit som människa. Jag inser att jag klarar mer än jag trott och det ger mig självförtroende att våga göra saker som är lite läskiga.

Sen haglar frågorna så klart kring hur det är att jobba som Youtuber. Kan du leva på det? JA svarar hon, jag gör detta på heltid idag. Vilket Youtube-nätverk tillhör du? Splay, svarar hon, och de hjälper mig till exempel med att ordna annonsörer till min kanal och boka olika evenemang, som den här föreläsningen.

– Men är inte Splay jättedåligt och ger sina Youtubers usla avtal, undrar en elev.

– Och då kommer vi in på det här med faktagranskning mina vänner, svara Felicia. Man ska inte tro på allt man läser utan källkritiskt granska innan man tar det som en sanning. Det finns säkert några som är missnöjda med sina avtal och några som är nöjda. Jag är nöjd och om jag har några problem som jag behöver diskutera med dem när det gäller mitt avtal tänker jag inte göra det på nätet i alla fall.

Felicia pratar vidare om vikten att inte sprida en massa rykten på nätet och aldrig skriva taskiga och elaka saker om folk. Själv tar hon aldrig bort elaka kommentarer från sin sida. Hon vill att hennes läsare ska se vad folk skriver och att de följare som tycker illa om de taskiga kommentarerna istället ska vänja sig vid att trycka på den lilla symbolen med tre prickar… Anmäl inlägg. Det är det bästa sättet att bestrida nättroll, besvara inte deras kommentarer utan anmäl dem!

Felicia ber alla elever stänga ögonen, men lärarna fick lov att titta. Hon ställer fyra frågor och ber dem bara räcka upp handen om det svaret är ja. Har du någon gång känt dig illa behandlad eller kränkt i skolan eller på nätet? Har du någon gång känt oro eller rädsla för att bli kränk? Har du någon gång sett någon annan bli illa behandlad? Har du någon gång själv mobbat eller kränkt någon? Många räcker upp handen även vid den sista frågan.

– Vad modiga ni är som vågar erkänna för er själva att ni varit elaka mot någon. Man kan alltid ångra sig och be om ursäkt, om man vet att man gjort fel kan man ändra sitt beteende, vad bra att ni själva inser att ni gjort fel.

Föreläsningen är slut och nu strömmar eleverna fram för att kramas och ta selfies med Felicia innan resten av dagen ägnas åt eget skapande av Youtube-inlägg, under coachning och rådgivning från Felicia så klart.

Nu undrar ni säkert, kan man verkligen bjuda in en youtuber i sitt skapande skola-projekt? JA det kan man, vi arbetar med det vidgade kulturbegreppet och där ingår bland annat media. Det viktiga är professionalitet, att den aktör ni anlitar har utbildning inom området och/eller lever på sitt kulturuttryck.

Följande kulturområden omfattas av skapande skola-bidraget: arkitektur, dans, cirkus/nycirkus, Film, Foto, Teater/drama, Konst/bild/form, Litteratur/berättande/skrivande, Media, Muséer/kulturarv, Musik, Musikdramatik, Serier, Slöjd/hantverk/design

Hur gör jag för att få det flerspråkiga klassrummet att funka? Hur ser jag till att alla mina elever utvecklar språk, kunskap och identitet? Hur blir undervisningen effektiv? Frågorna hopar sig. Och jag vet att jag inte är ensam om att ställa dem.

Jag brukar hamna i diskussioner med engagerade lärare då vi försöker besvara frågorna kring bl.a. höga förväntningar på alla, tillåtande klimat vad gäller syn på språk, kognitivt utmanande uppgifter med rätt stöttning i den proximala utvecklingszonen. Vi har läst både Vygotsky, Gibbons och Cummins!

Men hur gör man då?
Hur ser det ut när teorin möter praktiken?

För att fördjupa vår kunskap och höra det senaste inom forskningen om undervisningen i det flerspråkiga klassrummet har PI Malmö med stöd från Skolverket/NCS bjudit in Jim Cummins, professor vid University of Toronto i Kanada med fokus på elevers
flerspråkighet, och Gertrud Svensson, lektor i svenska som andraspråk vid Linnéuniversitetet och skolforskare med fokus på flerspråkighet till en heldag på Malmö Slagthus. Den 25 september kommer de att föreläsa, besvara våra frågor och delta i kollegiala samtal med 300 pedagoger i grundskolan och gymnasiet.

Så vik dagen i kalendern! Anmälan öppnar den 9 augusti och görs i Pedagog Malmös kalender.

Jag hoppas att få höra hur Jim Cummins utvecklar sina tankar om de två avgörande framgångsfaktorerna han identifierat:

• Visa att du tycker om och är intresserad av alla elever och att du förväntar dig mycket av var och en av dem.
• Se till att alla får utmaningar och möjligheter att klara dem.

Jag hoppas att Gudrun Svensson ger exempel från olika skolår där translanguaging genomsyrar undervisningen.

Och inte minst hoppas jag att vi får givande kollegiala samtal – det finns så mycket erfarenhet och kunskap i Malmö som vi måste dela med varandra!

Text: Cristina Nordman

Världen behöver inte fler snygga danska möbler. Världen behöver design i form av produkter, system, processer och tjänster som väsentligt förbättrar viktiga områden i människors liv. INDEX Design to Improve Life Education erbjuder dig som lärare tekniker och metoder för att arbeta med innovation, entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling.

Till hösten 2017 kommer du som lärare att kunna delta i lärprocessen INDEX inom ramen för InnoCarnival – ett skolprojekt som ger tusentals barn och unga kunskap om innovationsarbete och hållbar utveckling. Lärprocessen riktar sig till dig som vill arbeta ”hands on” med just hållbar utveckling, entreprenöriellt lärande och innovation. Läs mer om hur du anmäler dig här.

INDEX är en danskbaserad, icke-vinstdrivande organisation som grundades 2002 och står bakom begreppet ”Design för att förbättra livet”. Organisationen förknippas kanske främst med INDEX Award, där världens största designpris delas ut till innovationer som förbättrar livet för människor över hela världen. INDEX menar att vi människor redan har alla de resurser, all den kunskap, insikt och teknologi som krävs för att utveckla lösningar för ett hållbart samhälle. Det gäller bara att komma igång – och det nu! Eller ännu hellre – igår.

INDEX har i samarbete med lärarutbildningen i Malmö och lärarutbildningar i Danmark utformat INDEX Design to Improve Life Education – en elevaktiv och kreativ undervisningsmetod med processfokus. Design to Improve Life Education kan användas tvärvetenskapligt över samtliga ämnen i grundskolan och gymnasiet och på universitetsnivå.

Metoderna och teknikerna kännetecknas av meningsfullhet, kreativitet, hållbarhet och entreprenöriellt lärande.  Med hjälp av didaktiska metoder skapas förutsättningar för att definiera och lösa konkreta problem. Det handlar alltså inte bara om att designa prylar, utan om att väcka och formge nya idéer, beteenden och problemlösningar som kan svara upp mot samhällets dynamik och utmaningar.

Med de didaktiska principer som ligger till grund för Design to Improve Life Education vill vi utveckla undervisning som förhåller sig aktivt, lösningsorienterat och involverande till det 21:a århundradets globala samhälle och dess utmaningar när det gäller att utveckla barns och ungas kompetenser att skapa tvärvetenskapliga, fruktbara och hållbara lösningar för verkliga utmaningar för människor. (Design to improve Life Education, Lärarguide)

Vi arbetar på Språkcentralen med att stödja Malmö stads grundskolor i mottagandet av nyanlända elever. Vår verksamhet bygger på att vi erbjuder stödinsatser till skolor som tagit emot nyanlända elever i Malmö. Vi samverkar med PI, studiehandledare och modersmålslärare samt verkar för att skapa kontaktnät på och mellan skolor i Malmö. Vi bidrar till att öka likvärdigheten i mottagandet av nyanlända elever i Malmö, gällande bl.a. rutiner för introduktion, kartläggning och spridning av kartläggningens resultat till undervisningen. Vi arbetar med insatser på olika nivåer där vi bygger upp våra insatser efter skolans behov med syfte att kunskaperna ska spridas vidare inom verksamheten. Målet är att skolorna ska bli trygga i sina rutiner och vara flexibla utifrån rådande förutsättningar samt att sprida väl fungerande rutiner mellan skolor i Malmö så att likvärdigheten ökar.

En vanligt förekommande insats är att vi tillsammans med skolledning och nyckelpersoner lyfta upp rutiner och riktlinjer för mottagandet av nyanlända elever och hur dessa kan implementeras i den egna verksamheten. En annan insats är att tillsammans med exempelvis arbetslag erbjuda handledning i kartläggningens olika steg genom observation och feedback till pedagoger, med syfte att kunskaperna ska spridas vidare inom verksamheten genom kollegialt lärande. Även handledning kring enskilda elever förekommer, då vi brukar träffa berörda pedagoger och ofta EHT-personal samt skolledning och vi kan sätta oss in i det aktuella elevärendet och lämna rekommendationer.

Vi startade vår verksamhet i augusti och har under året varit verksamma i ett antal insatser på ungefär 40 av Malmö Stads grundskolor. Dessutom har vi startat upp mötesplatser som riktar sig till olika målgrupper med syfte att föra samman erfarenheter från olika verksamheter. Vi kommer att skriva om erfarenheter från vår verksamhet med exempel och nedslag i olika delar av området.

/Petra, Lina och Dan

Här följer våra kontaktuppgifter:

Petra.Marti-Tanaka@malmo.se

Lina.Chemali@malmo.se

Dan.Collin@malmo.se

Till dig som är historielärare och vill arbeta med staden som utgångspunkt, nu är första delen av Malmös lokalhistoria tillgänglig på Pedagogiska kartor. Denna första del handlar om Malmö under 1700-talet och vänder sig främst till dig som undervisar på högstadiet.

Genom materialet får eleverna lära känna sin lokalhistoria lite mer, men främst är syftet att de ska utveckla sin förmåga att kritiskt granska, tolka och värdera autentiska källor som grund för att skapa historisk kunskap. Vad berättade Carl von Linné om kronobarnhuset i sin Skånska resa? Vilka slutsatser kan dra av den texten? Varför står Helsingfors i en av Suells transportlistor över inrikes gods? Tanken är att knyta ihop det synliga och vardagliga, de fysiska platserna i staden som eleverna är vana att se, med autentiska skriftliga källor och illustrationer. Det är i det här arbetet som de har möjlighet att bygga en historisk referensram kring sin lokalhistoria.

Pedagogisk Inspiration har i samarbete med Kryddgårdsskolan, Stadsarkivet, Malmö museer och Institutet för studier i Malmös historia vid Malmö högskola tagit fram 1700-talet – Nya möjligheter för Malmö.

I filmen Malmös lokalhistoria 1700-talet Nya möjligheter för Malmö  visas en översikt av lektionspaketets innehåll och tankar.

I höst kommer det att finnas möjligheter för pedagoger i Malmö att träffas och ta del av materialet och hur Stadsarkivet kan användas som en möjlighet i undervisningen. Datum kommer att läggas ut under hösten på Pedagog Malmös kalendarium.

Arbetet med Malmös lokalhistoria fortsätter och under hösten 2017 kommer del två som vänder sig till mellanstadiet och handlar om 1600-talet – Malmö blir svenskt.

Svensk Biblioteksförenings årliga konferens hölls i år i Växjö. Keynottalare var Alexander Bard och Maria-Pia Cabero.

Båda talade, utifrån olika perspektiv, om hur internet och vårt moderna informationssamhälle förändrat våra liv och vårt sätt att söka och hitta kunskap. Alexander Bard menar att det handlar om ett paradigmskifte. Internet innebar slutet på en patriarkal struktur när det blev möjligt för människor att kommunicera med varandra och därmed kunna få mer inflytande. Samtidigt är synlighet av yttersta vikt. Identitet och självbild formas av omvärlden. Idag tillbringar vi i snitt nio timmar framför skärmen och för unga människor är den digitala världen den riktiga världen. Den som har flest följare har mest makt.

Maria-Pia Cabero representerar den ideella organisationen Rättviseförmedlingen. Synlighet är en av målsättningarna med organisationens verksamhet. Men inte synlighet för vem som helst. Den bärande idéen är att lyfta kompetenta människor som befinner sig utanför normen för att erbjuda en större bredd inom olika områden.

Vem hörs och vem syns i vår digitala värld? frågar sig Maria-Pia.

Vi styrs av algoritmer

Svaret på den frågan är kanske inte helt uppenbar för de flesta av oss. Sociala nätverkstjänster och sökmotorer styrs av algoritmer. De träffar vi får när vi söker, liksom det vi ser i våra flöden på Facebook och Twitter är anpassade efter oss som individer. Vår sökhistorik och de länkar vi klickar på och gillar styr vad vi får ta del av.

Den allmänna uppfattningen både hos barn och vuxna är att det är enkelt att söka på internet. Vi förlitar oss på att vi får relevant information när vi söker på nätet.

I skolan har det fokuserats stort på källkritik under senaste tid. Undervisning i hur källors trovärdighet bedöms har blivit allt vanligare. Barn och ungdomar har blivit mindre godtrogna och mer ifrågasättande när de söker kunskap på nätet.

Men var tog sökkritiken vägen? Sökmetodik  har förekommit i undervisningen länge. Däremot problematiseras sällan sökmototer, de betraktas som neutrala.

Skolverket tillhandahåller flera utmärkta moduler med material som kan användas för studier i grupp. En av dem är Kritisk användning av nätet som vänder sig till skolbibliotekarier och lärare.

Sökkritik i undervisningen

Under våren har fem Malmöskolor tillsammans arbetat med avsnitten i modulen. Skolbibliotekarier från Tingdammsskolan, Rönnenskolan, Geijerskolan, Strandskolan och Fridhemsskolan har tillsammans med utvalda lärare läst, diskuterat och genomfört undervisningsaktiviteter. Bibliotekarier från Pedagogisk Inspiration har fungerat som handledare.

Gruppen är ense om att barn och ungdomar i allmänhet inte känner till hur styrda vi är när vi söker på nätet. De har inte kunskap om olika sökmotorer eller hur våra aktiviteter på nätet är avgörande för de träffar vi får. Lärare och bibliotekarier behöver fördjupa sin kunskap inom området. De flesta kan inte tillräckligt själva för att kunna möta barnen och deras frågor.

En av de texter som gruppen läst är Sökkritik och algoritmers synlighet av forskarna Olof Sundin och Jutta Haider vid Lunds universitet. De bekräftar att det är viktigt att skolan undervisar elever i sökkritik. Det ger elever likvärdiga möjligheter att reflektera över vilken information som tillgängliggörs. Lärare och skolbibliotekarier kan med fördel samarbeta med sina olika kompetenser, menar Sundin och Haider. De medverkande skolorna i vår lärgrupp håller med om detta. Vi bidrar med olika kompetens och kompletterar varandra.

Sökmetoder, källkritik och sökkritik är alla aspekter av medie- och informationskunnighet, MIK. De bör ingå som en integrerad del av ämnesundervisningen. Forskarnas undersökningar har visat att undervisning ofta endast innehåller praktiska färdigheter i informationssökning. Utmaningen ligger i att visa för eleverna hur infrastrukturen fungerar. Sociala och kulturella aspekter på sökbeteende kombinerat med ett kritiskt förhållningssätt är nödvändiga ingredienser i framtid unddevisning i MIK.

Vår lärgrupp har mött både nyfikenhet och skepsis hos eleverna. Det är ett svårt och  abstrakt ämne för dem. Det är bra att tidigt börja introducera MIK, inte vänta till högstadiet. Det är dock inte säkert att kunskapen leder till att eleverna ändrar sökbeteende. Många unga tycker att det är bra och praktiskt att få skräddarsydda träffar på nätet. Men lektionerna har väckt tankar och säkert ökat medvetenheten hos dem. Det är kanske tillräckligt att de har vetskapen om att de kan göra egna och självständiga val. Då kan fler bli synliga på nätet.

I början av året släppte Åsa Hirsh sin bok Formativ undervisning – utveckla klassrumspraktiker med lärandet i fokus. Åsa är lektor i pedagogik vid Jönköpings University och Göteborgs universitet. Hon har i många år arbetat som lärare på grundskolan, men arbetar nu med forskning och undervisning inom akademin. Hennes undervisning och forskning rör främst skärningspunkten mellan bedömning och lärares undervisning samt professionsdriven skolutveckling.

Hennes bok beskriver bland annat hur lärare och skolledare kan arbeta systematiskt och kontinuerligt med kritisk granskning och analys av undervisning samt skapa en hållbar skolutveckling. I boken ges olika verktyg kring hur man kan arbeta på en skola för att hålla i och hålla ut i skolutvecklingen. Hon skriver bland annat om lesson study, learning study samt KFU-modellen (kollaborativ formativ undervisningsanalys) som alla tre är situerade, kollaborativa, cykliska, systematiska samt dokumenterade.

Förutom att ge nyttiga verktyg belyser Åsa en (läs många) intressant aspekt och illustrerar detta genom bilderna nedan.

A. Den avsedda läroplanen, det som enligt kursplaner i olika ämnen är meningen att eleverna ska lära sig.
G. Den genomförda läroplanen, den klassrumsundervisning eleverna faktiskt får.
B. Den bedömda läroplanen, den kunskap hos eleverna som mäts genom olika tester.

Hon menar att diskussionen om elevernas kunskaper samt diskussionen kring likvärdig bedömning ofta fokuserar på överlappningen mellan den avsedda och den bedömda läroplanen. I boken använder Åsa begreppet OTL, vilket står för opportunity to learn och handlar om elevers likvärdiga möjligheter att lära. Hon menar att OTL sätter fokus på dels överlappningen mellan den avsedda och genomförda läroplanen, dels överlappningen mellan den genomförda och den bedömda läroplanen. Alltså, det handlar om kvaliteten på undervisningen som eleverna får ta del av och väl den stämmer överens med den undervisning som de har rätt att få.

”Om våra elever ska lyckas bättre i skolan räcker det inte att tala om det som styrdokumenten föreskriver och hur kunskaperna sedan bedöms – vi måste tala om hur vi genom undervisning gör det möjligt för eleverna att nå dit vi vill och förväntar oss att de ska nå och hur – i konkret mening – kvaliteten på undervisningen kan öka.” (Hirsh s.32)

Likvärdig bedömning är något som det talas mycket om, och diskussionen brukar mest handla om bedömningsperspektivet. Hur kan man få in elevernas möjligheter att lära, undervisningsperspektivet, i denna diskussion? Undervisningen ÄR ju viktig för elevens lärande och Åsa menar att vi behöver bredda diskussionen om likvärdighet till att handla om elevernas prestationer i relation till den undervisning de fått. Genom att lyfta in ytterligare frågor samt formulera om de frågor i den schematiska figuren över nyckelstrategierna som enbart riktar intresse mot eleven kan intresset i större grad riktas mot undervisningen. Mycket intressant vinkel som kan vara till stöd för många intressanta och givande samtal ute på skolorna.

Dagens tips inför den stundande Kristi himmelsfärds-helgen är alltså att läsa Åsa Hirshs bok. Vill du lyssna på henne live är dagens andra tips att anmäla sig till BFL-konferensen 6 september. Än finns några platser kvar som är öronmärkta för Malmös lärare.

11 skolor, 600 barn, 40 olika pedagoger och skolpersonal, 5 arrangörer. Blanda allt i en härlig mix och du får Grundskolefotboll mot rasism.

För fjärde året i rad har sjätteklassare från elva olika skolor i Malmö samarbetat för att motarbeta olika former av diskriminering. Hela arbetet avslutades med en fotbollsturnering. Arbetet och turneringen arrangerades av Malmö FF, Malmö stad, Rädda Barnen, Helamalmö och Tjejer i Förening. De skolor som har varit med i år och arbetet är: Videdalsskolan, Sorgenfri, Bulltofta, Kirseberg, Apelgårdsskolan, Kryddgård, Strandskolan, Nydala, Kroksbäck, Värner Rydén och Hermodsdal.

Eleverna manifesterade också mot rasism i halvtid under MFF:s match mot Östersunds FK. De gav då rött kort mot rasismen. Här nedan följer bilder från arbetet.

Läs mer om arrangemanget hos MFF.

Här kan du läsa och se en film från förra årets arbete.

Foto: Gustavo Nazar

Det var en gång en förberedelseklass på Örtagårdsskolan som bestämde sig för att dramatisera sagor.

Vi, Sofia Svensson, Ingrid Nilsson och Susanna Sjöstrand arbetar språkutvecklande med drama i den förberedelseklassen. Vi vill gärna dela med oss av hur vi och eleverna har arbetat med temat sagor där en del bestod av drama i form av film.

För att eleverna skulle känna sig trygga i att framträda inledde vi med att de fick dramatisera ämnesord som genomsyrar sagans värld. När eleverna kände sig bekväma med att dramatisera enstaka ord utökade vi så att orden blev till hela meningar, tagna ur olika sagor.

Genom drama upprepar eleverna ämnesord, de leker med språket och de gör orden till sina egna. Det blir tillåtet att repetera uttal och betoning utan att någon känner sig utpekad. Allt sker med mycket glädje och lektionerna har präglats av mycket skratt.

Eleverna var från första början införstådda med att vi skulle filma olika sagor, detta som en del av ett större arbetsområde med sagor som tema. Hela arbetsområdet bygger på cirkelmodellen och när vi befann oss i fas 4 var vi redo för att filma. Eleverna har varit engagerade och ritat kulisser. För att göra miljön så verklighetstrogen som möjligt har vi arbetat med greenscreen.

Vår upplevelse efter avslutat arbetsområde är att dramatiseringen har hjälpt våra elever att befästa begrepp, uttala och betona ord samt att stå inför andra och uttrycka sig.

Tips för dig som vill arbeta med film:

1. Räkna med mycket tid för repetition.
2. Involvera eleverna i arbetet med rekvisita
3. Dela in filmen i flera scener och filma dessa var för sig
4. Ta om inspelningen av scenen tills eleverna själva är nöjda

Text, foto och film: Ingrid Nilsson, Susanna Sjöstrand och Sofia Svensson