Oftare och oftare hörs begreppet translanguaging i skolans värld. Men vad betyder det egentligen? Och hur kan du som lärare dra nytta av det i ditt eget klassrum?

Det är några av frågorna som utreds i Podagogs Malmös avsnitt om det flerspråkiga klassrummet. Med hjälp av Cristina Nordman, språkutvecklare på Pedagogisk Inspiration, försöker vi bena ut begreppet. Vi ska också diskutera hur Cristina Nordman menade att hon personifierade den enspråkiga normen i klassrummet och varför hon anser att det är en norm som måste brytas.

Språkutvecklarna på Pedagogisk Inspiration har en egen blogg där ni kan följa deras arbete. 

Bild och text: Johanna Ravhed

I boken ”Föra tanken vidare” av Ulla Wiklund, får vi en djupdykning i vad ett reflekterande arbetssätt kan betyda för lärande och utveckling. Vi får ta del av metoder och verktyg, läsa om forskning och kopplingar till läroplanen och inte minst får vi möta flera lärare i intervjuer där de berättar om hur de arbetar med ett inkluderande arbetssätt och om att skapa olika rum för lärande.

Ulla Wiklund är barnartisten som gjort resan från musiker, kompositör, rytmiklärare, forskare till skolutvecklare inom pedagogik, estetik, kultur i skolan och språkutveckling. Ulla är flitigt anlitad som föreläsare och jag har haft förmånen att lyssna på Ulla vid ett par tillfällen.

I kapitlet (med samma namn som boken), Föra tanken vidare, beskriver Ulla ett metodiskt och didaktiskt sätt att arbeta med reflektion. Ett arbetssätt som är tydligt målinriktat och systematiskt. Metoden är språkutvecklande och har parsamtalet som grund. För att parsamtalet ska få ett bra innehåll är det viktigt att du som lärare ställer utvecklande frågor eller problemformuleringar. Viktigt här att du som lärare själv har funderat kring vilket lärande som ska ske. Metoden med parsamtal gör att alla blir delaktiga och får talutrymme, vilket är grunden för språkutvecklingen. I kapitlet beskrivs också den individuella reflektionen och vikten av att ge alla tid, ett rent demokratiarbete. I sista fasen tar Ulla upp gruppreflektionen. För att samla upp de problemlösningar och tankar som gruppen har genererat så beskriver Ulla ett sätt att arbeta med mindmaps och hur det leder till nytt lärande och nya insikter. Detta blir metoden Föra tanken vidare där gruppens tänkande och engagemang blir grunden för lärande. Jag tänker att metoden är starkt inspirerad av Vygotskij och det sociokulturella lärandet.

Estetikens plats?

I boken finns en intervju med Anders Bergsjö och Helén Nilsson. Anders är instrumentallärare och Helén är grundskollärare och lärare i dans. De har sin hemskola på Svedjeskolan i Luleå som har kulturgrundskolestatus men arbetar också sedan många år tillsammans med lärare på skolor runt om i Luleå. De beskriver i intervjun en utvecklande process från att ha kommit till klasserna med lustfyllda men färdiga, detaljplanerade upplägg till att numera arbeta mera flexibelt och inkluderande. Det reflekterande arbetssättet har lett till att de fångar upp det som händer i gruppen på ett annat sätt. De har numera ett lugnare tempo för att inte bara hamna i görandet utan också ge plats för reflektion, både tillsammans med eleverna men också med den lärare de samarbetar med och med varandra. Eleverna får skriva ner idéer, känslor och tankar som kommer upp i sinnet. När alla är färdiga får var och en berätta, medan de andra lyssnar. Detta är det som leder vidare i arbetet. De samarbetar med Brita Holmfrid som är språk- läs- och skrivutvecklare och har tillsammans med henne formulerat tre begrepp: elevnära, anpassning och textrörlighet som har fyllt verksamheten med innehåll. Helén säger: det handlar om ett estetiskt förhållningssätt där alla blir medskapare. Vi lär oss tillsammans.

Ett kapitel i boken är mer teoretiskt och går in på lärprocesser och kunskapssyn. Ulla för fram en kunskapssyn som innebär att kunskapen inte bara finns hos den som undervisar utan lika mycket skapas i ett samspel med den som ska lära sig. Till detta kopplas reflektionens betydelse för kunskapandet. Och inte minst, möjligheten till många olika uttryckssätt för lärande. De estetiska språken kommer in som en viktig del för att variera och berika lärandet.

Så grattis till er som har kvar att upptäcka den här inspirerande boken om lärande och utveckling.

Bilden med vågorna är gjord av en elev på Svedjeskolan.

Hur skapar vi effektiv undervisning i klassrummet? Vad kännetecknar effektiv undervisning? Detta är frågor som jag ofta har ställt till mig själv. Efter att ha läst boken Effektiv undervisning – meningsfullt lärande skriven av Simon Hjort och Ambjörn Furenhed har dessa frågetecken mer och mer rätats ut.

I boken lyfter författarna fram exempel från olika lärares vardag och deras dilemma där nya utmaningar dagligen sätts prov på. Författarna exemplifierar också olika verktyg som läraren kan använda i praktiken. Hur vet vi att eleverna förstår det vi lär ut? Har vi tydliga mål och riktlinjer? Hur får vi återkoppling av eleverna att undervisningen ligger på rätt nivå? Är kunskapen användbar och begriplig för eleverna?

En intressant bild som författarna illustrerar är den till vänster. I undervisningen utgår vi först och främst från våra styrdokument, beprövade erfarenheter och vetenskaplig grund. För att sen kunna möta de behov som finns i klassrummet måste läraren anpassa undervisningen utifrån den aktuella undervisningssituationen. Enligt författarna ska detta i sin tur resultera i att undervisningen blir mer effektiv och skapar ett meningsfullt lärande för eleverna.

Författarna presenterar några kännetecken för en effektiv undervisning i boken. De betonar en rad olika faktorer som har en inverkan på den effektiva undervisningen. En effektiv undervisning kännetecknas av en positiv lärmiljö vilket innebär ett öppet klassrumsklimat, där misstag ger lärtillfälle och dialog och ömsesidig återkoppling byggs på en effektiv undervisning.

Undervisningen ska vara målinriktad och den ska betonas som långsiktig. Ett lärande tar tid och det gäller både elever och lärare. Eleverna ska vara fysiskt närvarande i klassrummet och aktivt engagerade i sitt lärande. De ska själv lära sig att lära, vilket innebär att eleverna ska kunna sätta upp egna och utvärderingsbara mål som i sin tur leder till att eleverna tränas i att bedöma sitt eget arbete. För att i sin tur kunna stötta eleverna och hitta rätt nivå som utmanar eleverna, gäller det att synliggöra elevernas kunskap och förståelse. Att få syn på vad elevernas redan kan och vad eleverna behöver fortsätta utveckla skapar en tydlig överblick vart eleverna befinner sig i sin lärandeprocess. Hur går man gå vidare? Vad blir nästa steg?

Vidare beskriver författarna vikten av att läraren ska se sig själv som lärande av sin egen undervisning. Detta innebär att läraren alltid befinner sig i en lärande process där man ständigt utvecklar och ändrar sitt sätt att undervisa och att ”Som lärare är vi aldrig färdiga, utan vi befinner oss i en ständig process av utveckling där vi justerar vårt sätt att undervisa. En aspekt av detta är att betrakta det som sker i klassrummet som en återkopplingsinformation, som något som kan bidra till att stärka vårt eget lärande och utveckling i undervisningen. Men det handlar också om att samarbeta med kollegor och på så vis stödja varandras lärande”. (s. 29)

Hur vet vi som lärare att undervisningen skapar ett meningsfullt lärande för eleverna? Är min undervisning begriplig? Förstår eleverna vad de ska lära sig?

Att verkligen få möjlighet att reflektera kring sin undervisning tillsammans med kollegiet är en viktig del i läraryrket. Att gemensamt i kollegiet fördjupa sig och diskutera ovanstående frågor men även ställa frågorna: Hur har arbetet sett ut under terminen?  Blev det som vi hade tänkt oss? Vad behöver vi fortsätta utveckla och hur går vi vidare? Diskussionerna skapar inte bara verksamhetsutveckling utan stärker även lärarens profession.

Gå gärna in och lyssna på föreläsningsserien av Simon Hjort. I del tre belyser Simon Hjort kraften av ett kollegialt lärande där han även lyfter fram vad som kännetecknar en effektiv undervisning.

Jag älskar att få en stirr. Ni vet när man blir försjunken i tankar, när en tanke leder vidare till nästa och sen nästa tills man helt plötsligt har suttit och stirrat ut genom fönstret i en halvtimme utan att röra en fena. Ja det är ju inte riktigt sant förstås, hjärnan har ju jobbat. Den har analyserat, reflekterat och kopplat ihop olika tankar till nya idéer och visioner.

Inför en föreläsning jag och min kollega skulle hålla gav jag mig ut på nätet för att hitta någon inspirerande film om kultur i skolan. Och då hände det där, jag fick en surf-stirr. Jag skrev in ”estetiska lärprocesser” i sökrutan på Youtube och klickade igång en föreläsningsfilm från Umeå Universitet om estetiska lärprocesser. Medan jag lyssnade började jag snegla på alla andra filmer som fanns i högerspalten, som också passade till mitt sökord. Mitt öga hoppade vidare till en förtjusande film om Vasaskolan i Kalmar och deras samarbete med Kalmar Konstmuseum, den måste jag titta på… Så inspirerande att se hur lärarna använt de estetiska lärprocesserna för att öka måluppfyllelsen i matte och svenska.

Jag lät tanken (eller ögat) glida vidare till en kort film där ett par pedagoger i Gullviksskolans ateljé skapat en estetisk upplevelse för sina förskolebarn, samtidigt som de faktiskt jobbade med färglära. En färgsprakande vattenshow ackompanjerad av lugn musik. Nu dök det upp massor av filmer om färglära i högerspalten och jag började klicka runt tills jag hamnade hos Magister Slöjd. Vilken fantastisk sida han hade. Han hade en hel drös med tips och lektionsupplägg på sin Youtube-kanal. Och här tipsade han även om andra Youtube-kanaler med bra tips för slöjd och bildlärare. Oj oj oj, det var som ett inspirations-gottebord.

Nu gick min hjärna på högvarv, tänk att ett litet gem t ex kan hjälpa eleverna att förstå skillnaden mellan en skiss och en ritning samtidigt som de får lära sig att använda olika handverktyg och öva på slöjdens förmågor. Det fick jag se i en film på Elin Holms Youtube-kanal där hon tipsar om massor av saker inom slöjdämnet.

Nu skrev jag in ”kultur i skolan” i sökrutan och hamnade i Uddevalla kommun och ett projekt som hette Konst för djur. Två konstnärer i samarbete med Naturskolan genomförde ett undersökande projekt där eleverna fick fundera kring vad olika djur skulle uppskatta för konst. Sedan fick eleverna också skapa egna konstinstallationer för både vilda och tama djur. Ett spännande sätt att lära sig om olika djurarters föda, miljö och sinnen.

Under kultur i skolan-sökningen stötte jag också på en liten leranimation som sammanfattar den amerikanske skolforskaren James Catterals forskning, kring ungdomar som haft en kulturberikad skoltid. Väldigt intressant! Tänk att en kulturberikad skoltid kan leda till att ungdomar i större utsträckning läser vidare efter gymnasiet, får starka vänskapsrelationer, röstar och får jobb.

Jag låter blicken vandra från skärmen och ut genom fönstret. Det är ett rätt viktigt jobb vi har, vi som jobbar i skolans värld. Vi lägger liksom grunden för väldigt mycket. Och tänk att kultur i skolan kan spela en så stor roll, att det kan öka elevers förmåga att bilda vänskapsrelationer och få jobb. Och tänk vilken tur jag har som har ett jobb som gör sådan skillnad.

Och innan jag vet ordet av har jag suttit och stirrat ut genom fönstret i en halvtimme utan att röra en fena, eller… ja just det hjärnan har ju fått röra på sig förstås.

Ha en skön sommar!

Länkar till ovanstående Youtube-filmer
Umeå Universitet – föreläsning om estetiska lärprocesser
Estetiska lärprocesser – Vasaskolan och Kalmar Konstmuseum
Gullviksskolans Ateljé – Vattenshow med grundfärge
Magister Slöjd – Youtubekanal med tips inom slöjdämnet
Elin Holm – Youtubekanal med tips inom slöjdämnet
Uddevalla kommun – Konst för djur
Leranimation om James Catterals forskningsresultat