Utbudet av lättlästa böcker har ökat. Författare i Sverige får ofta förfrågan om att skriva nya böcker inom genren lättläst. Det finns även förlag som delvis eller helt är inriktade på lättläst litteratur.

Charlotte Olina-Scheller och Anna Nordenstam är professorer på Karlstad respektive Göteborgs universitet och forskar kring lättlästa ungdomsböcker. De var inbjudna till Linnéuniversitetet i Växjö och vi var där för att ta del av deras arbete och tankar. Synen på lättläst som texttyp har  förändrats över tid. Förr var det en undangömd bok med torftigt omslag för elever med läs och skrivsvårigheter. Nu är det attraktiva böcker med lockande omslag och innehåll. De lyfte även fram texttypen ur ett demokratiskt perspektiv och menade att varje person har rätt till ett språk och rätt till att få läsa en bok.

En av Charlotte och Annas infallsvinklar under föreläsningen var målgruppen. Vem riktar sig texttypen till? De lyfte också genren ur ett genusperspektiv. De nämnde hur förlagen och författarna till viss del bidrar till stereotypa genusföreställningar genom textinnehåll och omslag. Hur pass medvetna är vi om detta vid val av litteratur?

En annan aspekt som de lyfter fram är hur elev och lärarmaterial till böckerna är utformade. Frågorna är ställda så att eleverna sällan får reflektera över bokens innehåll. Istället får de svara på enkla frågor vars svar lätt hittas i texten. På så vis får eleverna inte tränas i de läsförståelsestrategier och göra de textkopplingar som enligt forskning visat sig vara viktiga för en god läsförmåga.

Vi anser att det är positivt att lättlästa böcker har fått en sådan genomslagskraft. Det ger fler elever möjlighet att ta del av skönlitterära böcker.

Vi funderar dock utifrån ovannämnda perspektiv om lättlästa böcker verkligen är en texttyp i tiden?

Text och foto: Tuva Ingemarsson & Anna Jeppsson

Eva Funck har sedan tidigare några populära programserier i Selma. Nu finns även hennes senaste tillskott – Evas känslokoll tillgänglig. De tio programmen tar upp allt från oro till empati på ett lättillgängligt sätt som gör filmerna användbara även för skolans yngre elever.

Del 1, Oro
http://selma.malmo.se/record=b1264522~S4*swe
Känslor är nödvändiga budbärare för vår överlevnad. Vad händer i hjärnan när vi känner? Hur påverkas kroppen? Hur kan känslan hjälpa eller stjälpa oss? Programledaren Eva Funck berättar att oro ska varna oss för sånt som skulle kunna hända och för att vi ska tänka ut vad som skulle kunna hända, tar vi fantasin till hjälp… I bland kan det bli för mycket oro så Eva visar hur vi kan tänka för att hantera onödig oro. Oro kan vi också få om vi slarvar med vår sömn, därför får vi veta hur sömn funkar. Oro kan också vara bevis på att vi tycker om varandra.

Del 2, Intresse
http://selma.malmo.se/record=b1264526~S4*swe
Intresse för andra människor hjälper oss att få vänner. Men ibland kan man behöva klippa vänskapsband med den som inte är en bra vän för oss. Vill man att nån ska bli kär i en, så är det bra att visa intresse för den personen. Det spelar ingen roll vilket intresse vi har, bara vi har något slags intresse, för det är vårt intresse som ger oss en vilja och en stark lust i våra liv.

Del 3, Arg
http://selma.malmo.se/record=b1264527~S4*swe
Programledaren Eva Funck berättar att vi blir arga när vi tycker att något är fel. Då är det bra att kunna reflektera, så att vi vet hur vi ska göra för att få till den förändring vi vill ha. Eva visar exempel på hur vi gör när vi är övertydligt arga så att alla blir rädda, eller väldigt otydligt arga så ingen förstår vad vi vill. Eva visar också hur hjärnan, hjärtat och binjurarna gör oss extra starka när vi blir arga.

Del 4, Ledsen
http://selma.malmo.se/record=b1264528~S4*swe
Vi blir ledsna om vi blir uteslutna, slår oss, misslyckas på något sätt, eller om någon dör. Känslan ledsen ska göra så att vi stannar upp och tänker ut en ny lösning på våra problem. Eva ger olika förslag på hur vi kan göra när någon varit dum mot oss, när vi misslyckas och hur vi kan hantera sorg. Eva visar hur immunförsvaret påverkas av att vi är ledsna. I programmet får vi också veta hur vi ska göra när någon annan är ledsen.

Del 5, Glad
http://selma.malmo.se/record=b1264529~S4*swe
Programledaren Eva Funck berättar om kortglädje som gör oss glada i stunden och långglädje som ger oss glada stunder hela livet. Det som kan hindra oss från att bli glada är motgångar, därför ger Eva tips om hur motgångar kan bli utmaningar. Lagom svåra och lagom lätta måste våra utmaningar vara för att det ska leda till glädje. Eva visar också hur en lyckodusch funkar.

Del 6, Rädd
http://selma.malmo.se/record=b1264531~S4*swe
Känslan rädd har räddat oss från det som är farligt ända sedan vi var grottmänniskor. Vi föds med att vara rädda för plötsliga och överraskande ljud eller rörelser, sedan måste vi lära oss vad vi ska vara rädda för. Känslan rädd ser till att vi flyr, slåss eller försöker bli osynliga. Eva berättar också hur vi kan göra när vi blir onödigt rädda för sånt som inte är farligt.

Del 7, Skam
http://selma.malmo.se/record=b1264532~S4*swe
Programledaren Eva Funck berättar att känslan skam ska hjälpa oss att fungera ihop med andra människor. Vi känner skam när vi märker att andra tycker att vi gjort något fel. Det finns tre vanliga sätt att reagera på när vi känner skam: Skylla på andra, bli otröstligt ledsna eller försöka bli felfria. Eva berättar att hon kände skam för att hon var ensam om att inte kunna koncentrera sig i skolan, därför visar Eva knep på hur vi kan lära vår hjärna att fokusera.

Del 8, Förvåning
http://selma.malmo.se/record=b1264534~S4*swe
Allt vi lär oss bygger på att vi har blivit förvånade. Eva berättar också att om vi känner mycket oro kan vi fastna i dataspel för att där blir vi ofta förvånade. När vi blir förvånade liksom puttas oron bort en stund och en ny känsla, kanske stolt, kan ta plats. Eva visar hur vi kan göra så att vi törs släppa dataspelet och låta oss bli förvånade i den verkliga världen.

Del 9, Avsmak
http://selma.malmo.se/record=b1264535~S4*swe
Programledaren Eva Funck berättar att avsmak är en känsla som skyddar oss från att bli sjuka, därför känner vi avsmak för ruttet kött, kräks och bajs. Samma avsmak känner vi också mot människor som gör avskyvärda handlingar, så som att slå små barn, stjäla från fattiga eller sparka på djur. Vagusnerven går direkt från hjärnan till magsäcken och den ser till att vi mår illa när vi känner avsmak.

Del 10, Empati
http://selma.malmo.se/record=b1264541~S4*swe
När vi föds kan vi redan känna medkänsla. Om en bebis skriker känner andra bebisar medkänsla och börjar också skrika. Empati är något vi måste lära oss, genom att se hur andra människor är mot varandra. Eva berättar och visar hur hjärnan blir snabbare genom att varje hjärncell får ett skyddande skal och om spegelneuroner som speglar andras känslor in till våra kroppar så att vi kan bli empatiska.

Vi pedagoger som både har svenska och svenska som andraspråkselever  vet att det stundvis kan vara klurigt att planera, organisera och genomföra två olika läroplaner i samma klassrum, samtidigt som det ibland inte heller är helt oproblematiskt att faktiskt dela upp undervisningen och eleverna på ett givande vis i två olika ämnen. Dessutom kan inte minst föräldrar och eleverna själva bjuda motstånd till att delta i  andraspråksundervisningen. Om du någon gång känt dig osäker på vilka elever som ska läsa svenska och vilka som ska läsa svenska som andraspråk, samt hur du ska motivera detta, har du nytta av att känna till att vägen till ett första- respektive ett andraspråk skiljer sig åt, samt att bas och utbyggnad samspelar med varandra i språkutvecklingen.

Vägen till ett första- respektive ett andraspråk ser olika ut.

En förstaspråksinlärare som börjar skolan har enligt språkforskningen i de allra flesta fall byggt sin språkliga bas per automatik utan explicit undervisning. Basen består av ett stort  ordförråd på ca 8 000–10 000 ord och dessutom flera andra språkliga förmågor som uttal, förståelse, samtalsstruktur och berättarstruktur. Skolans roll blir här att bygga vidare mot ett kunskapsrelaterat skolspråk efter kognitiv nivå.

Bas och utbyggnad måste utvecklas parallellt för andraspråksinläraren. Luckor i basen kan ge svårigheter längre fram.

En andraspråkselev behöver istället få just explicit undervisning kring både bas och utbyggnad, utifrån språklig och kognitiv nivå.  I detta gedigna arbete med att både identifiera och jobba vidare med basen, och parallellt bygga mot utbyggnad och kunskapsrelaterat språk är språkutvecklade metoder, ett nära samarbete med studiehandledarna, förstaspråkets fortsätta utveckling , samt läroplanen i svenska som andraspråk superviktiga pusselbitar för eleven. I läroplanen för svenska som andraspråk står det i syftesdelen att eleven ska få rika möjligheter att kommunicera på svenska utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa för tidiga krav på språklig korrekthet….– Vad betyder detta för just din undervisning?

Vilken elev som har rätt till svenska som andraspråksundervisning står i förordningen. Läroplanerna i svenska och svenska som andraspråk har liknande mål, men innehåller också skillnader.

Länkarna igen:

http://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.151396.1381830618!/menu/standard/file/skillnader_sv_sva_Lgr11.pdf

http://www.andrasprak.su.se/om-oss/vanliga-fr%C3%A5gor/grundskola/vilka-elever-ska-undervisas-i-svenska-som-andraspr%C3%A5k-1.149409

//Skrivet av Johanna Söderlund med input från alla i språkgruppen.

.

Idag rekommenderar jag ytterligare några nyinköpta spelfilmer. För de som inte har möjlighet att visa långfilmer i klassrummet är alternativet med kortfilmer något att ta fasta på. Den svenska kortfilmen Wallace bjuder på mycket som går att arbeta vidare med när filmen är slut. Sedan finns det även långfilmer på dagens filmlista, vilka tar oss till stora delar av världen. Från Indien till USA via Turkiet.

Wallace
http://selma.malmo.se/record=b1264517~S20*swe
Wallace lever i en tyst värld för han har ett hörselfel sedan födseln och har hörapparat, men den hjälper bara delvis. Wallace känner sig ofta utanför men det finns en fördel, möjligheten att kunna tysta omvärlden genom att stänga av hörapparaten när allt blir för stökigt. Wallace tecknar och har mycket fantasi. Efter skolan cyklar han till en övergiven fabrikslokal och målar en väggmålning; ett monster som borde finnas på riktigt. Då hade Wallace kunnat jämna ut oddsen mot Leo, den stöddiga mobbaren i klassen. Kanske hade det även kunnat imponera på Freja, den sötaste tjejen i klassen. Men en dag förändras allt när monstret vaknar till liv. Visuellt är filmen en blandform mellan live-action och fina 2Danimationer. Dessutom spelar ljudets vara eller icke vara en stor del i filmen då hörapparaten stängs av och sätts på. Regissören David Sandberg gör nu spelfilm i Hollywood.

Gattu
http://selma.malmo.se/record=b1264937~S20*swe
Drömmar är inte omöjliga när viljan är stark! Gattu är en charmig och berörande film om en nioårig föräldralös pojke som är besatt av utmaningen att besegra en svart mystisk drake kallad ”Kali”. Både barn och vuxna i den lilla byn Roorkee i centrala Indien är lika besatta av drakflygning och Gattu tycker det är mycket roligare att flyga drake än att jobba hos sin farbror. För att lyckas måste Gattu ta sig upp på skolans tak som är det högsta i byn. Han är mycket uppfinningsrik och lyckas smita in och låtsas vara elev, dock är detta inte helt problemfritt då Gattu varken kan läsa eller skriva.

Gracie
http://selma.malmo.se/record=b1264389~S20*swe
När femtonåriga Gracies storebror omkommer i en tragisk olycka, slås hennes familj i spillror. Men Gracie bearbetar sin sorg på ett oväntat sätt – hon bestämmer sig för att slåss om en plats i pojkarnas fotbollslag och uppfylla hennes brors högsta dröm. Utskrattad, motarbetad och förnedrad finner hon inom sig en styrka hon inte visste fanns. För Gracie vet att spelets regler snart kommer att ändras.

Profeten
http://selma.malmo.se/record=b1264666~S20*swe
En av historiens mest sålda böcker, Kahlil Gibrans PROFETEN från 1923, har äntligen blivit film. Från att boken gavs ut låg den på den internationella bestsellerlistan i otroliga 50 år(!) och har i dag sålt i 11 miljoner exemplar världen över. Liam Neeson gör rösten till Mustafa och Salma Hayek (som också är en av filmens producenter) gör den till Kamila i denna poetiska lovsång till frihet och medmänsklighet i 2D-animerad form. Huvudregissör och manusförfattare är Roger Allers som regisserade en av alla tiders mest älskade animerade publikframgångar – Disneys Lejonkungen.

Mustang
http://selma.malmo.se/record=b1264665~S20*swe
I en liten turkisk by vid Svarta Havets kust bor fem föräldralösa tonårssystrar tillsammans med sin farmor och farbror. Skolan har precis slutat och tjejerna är spralliga och förväntansfulla inför det stundande sommarlovet. På vägen hem efter skolavslutningen kan de inte låta bli att slänga sig i havet, där de skrattar och skojar med några killar från byn. Men vad som i deras ögon är oskyldigt tonårsstoj, anser andra vara osedlighet. Ryktet sprids snabbt i den lilla byn, och när de kommer hem möts de av en bister farmor. Hon har hört att systrarna gått för långt, och är orolig över att deras värde på äktenskapsmarknaden ska ha tagit skada. Historien växer till oanade proportioner och snart börjar systrarnas frihet kringskäras allt mer. Huset blir som ett fängelse och de fem systrarna tvingas kämpa mot sina fångvaktare.

Det är dags för en nystart för Pedagogiska kartor. Efter att ha kollat av alla länkar i  kartan och uppdaterat det som behövdes finns den nu i en ny skrud.

Det är inte bara den visuella kartan som fått ett lyft utan de övningarna som tidigare har utarbetats av Pedagogisk Inspiration Malmö tillsammans med skolor i Malmö kommer efterhand att få ny form. Övningar (Aktivitetstips – Närmiljö som lärmiljö) har omarbetats från att vara enstaka övningar till att paketeras som lektionssekvenser, för arbete inomhus och utomhus, med tillhörande pedagogisk planering och lärarhandledning.

Ett av de första paketen som jag la ut var Fåglar i närområdet. Här får de yngre eleverna börja titta på fåglarnas kroppsdelar och benämna dem innan de ger sig ut på fågelspaning runt skolan. Har man något äldre elever och det finns möjlighet att ta sig till Pildammsparken kan man lära sig mer om vilka fåglar som bor i parken och lite fakta kring dem i Fåglar i Pildammsparken.

Vill man utveckla sitt fågelskådande finns det möjligheter att ta del av Erik Hirschfelds Fågelpromenader i staden ur boken ”Fåglarnas Malmö”. Klicka bara på fågelsymbolen på en markerad plats, sedan ”läs mer”, så får du en karta där en gåtur är markerad och vilka fåglar som man troligtvis kan se just där.

Illustration Birger Emanuelsson

Den 25 januari träffades kulturliv och skola på Malmö Live för en uppstart inför nästa läsårs Skapande skola-process. Det var runt 250 personer på plats, kulturaktörer, lärare, elever och tjänstemän. På scen fanns goda exempel från Möllevångsskolan, Kulladalsskolan, Dammfriskolan och Kommunikationsskolan. Det var projekt som hade rört sig inom vitt skilda kulturuttryck, allt från animerad film och dataspel till teater, serieteckning, litteratur och konst.

Vi fick höra om skolor som arbetat ämnesövergripande och åldersintegrerat, om skolor som jobbat intensivt ett par dagar eller utspritt över en hel termin. Alla olika arbetssätt har sina för- och nackdelar, bland annat berättade en elev att det är roligare om man får hålla på hela dagen när man jobbar i en skapandeprocess, för då hinner man komma igång och sjunka in i det innan man måste börja plocka undan igen. Någon lärare uttryckte att det innebär mycket jobb när man ska planera en temavecka där hela skolan ska vara med. Det kan vara svårt att entusiasmera alla sina kollegor och få dem att känna samma engagemang som de lärare som jobbat fram projektet känner. Men sammanhållningen efteråt blir ofta mycket större. En kulturaktör uttryckte det positiva i att få träffa lärarna och låta dem prova det som eleverna sedan ska göra. På så sätt blev lärarna mer införstådda med processen och kunde sedan lättare stödja eleverna i deras arbete.

Under tiden som lärarna fick information och inspiration från scenen lät sig eleverna inspireras i olika workshopar. Det var skrivarworkshop, seriestafett, filma med IPads, teaterworkshop och musikworkshop.

Efter inspirerande ”goda exempel” var det dags för fika och mingel i utbudsrummet och djuplodande samtal i dialogrummet. 20 möten mellan skolor och kulturaktörer, kring eventuella framtida samarbetsprojekt, genomfördes i dialogrummet. Men långt fler möten uppstod så klart i det mer spontana utbudsrummet där ett 60-tal olika kulturaktörer kunde presentera sina verksamheter. Det ska bli spännande att se vad det blir av alla dessa möten. Vi vet att det här läsårets skapande skola-projekt till stor del har sitt ursprung i förra årets Inspirationsdag, förhoppningsvis har vi sått många frön även inför nästa läsår. Tack alla som kom!

– För första gången någonsin i Gunnesboskolans historia har alla nior fått godkänt på de delar i nationella provet som rör källkritik, säger Gert Alf, SO-lärare på Gunnesboskolan i Lund, och berättar om hur samarbetet med skolbibliotekarien bidragit till högre måluppfyllelse i flera ämnen.

Hans iakttagelser lyfts fram på ett seminarium arrangerat av Skolbibliotekscetralen (SBC) på Lunds stadsbibliotek. Skolledare och skolbibliotekarier har bjudits in till ett seminarium om skolbibliotek som en del av skolutvecklingen.

Jag lyssnar på skolbibliotekarien Monika Staub Halling som nu arbetar på Backaskolan i Lund, men som bjudits in av SBC för att bland annat berätta om sitt samarbete med Gert Alf och hans kollegor på förra arbetsplatsen, Gunnesboskolan. Under rubriken ”Att göra skillnad – skolbibliotekarie och pedagoger i samverkan” föreläser hon om sina erfarenheter av ämnesövergripande samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie.

Med tydlig förankring i Lgr11

I augusti 2013 började Monika arbeta på Gunnesboskolan som är en F-9-skola i norra Lund. I nära samarbete med pedagoger och med stöd från skolledningen har Monika arbetat metodiskt och strukturerat med en tydlig koppling till Lgr11, från lågstadiet hela vägen upp till åk 9.

Gert Alf, som sedan många år är SO-lärare på skolan, ser helt klart tydliga vinster med detta samarbete. I en filmad intervju som Monika visar under föreläsningen  berättar han hur det systematiska arbetet med källgranskning och källresonemang fått genomslag i Nationella Proven. Se filmen här:

Samplanering och ämnesövergripande arbetssätt

Monika Staub Halling Foto: privat

Monika berättar om det samarbete Gert syftar på, ett omfattande arbetsområde om tiggerifrågan, med fokus på MIK i årskurserna 8 och 9. Syftet var att lära eleverna att föra ett väl underbyggt resonemang om källors trovärdighet och relevans, vilket är ett kunskapskrav i flera centrala ämnen. Källor, vinklade budskap, mediekunskap m.m. belystes av lärarna i flera ämnen enligt en gemensam grovplanering. Det brett anlagda arbetsområdet kompletterades av en serie fördjupande lektionspass som Monika och SO-lärarna detaljplanerade och höll i gemensamt. Fokus låg på källgranskning som metod, på förmågan att resonera om sina källor, och på att åskådliggöra betygsnivåerna i lärarnas bedömning av kunskapskravet. Eleverna fick även träna på att ge varandra feed-back.

Som skolbibliotekarie har Monika kunnat bidra med sin stora vana av att lära ut grunderna i metodisk källgranskning på olika av grundskolans stadier. Med åren har hon lärt sig vilken nivå hon och pedagogerna  behöver lägga sig på så att alla elever ska hänga med och förstå. Som bibliotekarie har hon god överblick över samtliga ämnen i Lgr11 och de formuleringar om källor och elevers källkritiska förmågor som finns inom respektive ämne. Hon har även god kännedom om artikeldatabaser och webbsidor mm som fungerar bra att använda för källkritisk granskning.

Lärarna äger arbetsområdet

Monika tog fram en granskningsmall där hon utgick från de centrala källkritiska frågorna (Vem, Vad, Hur, Varför etc.) Hon bröt sedan ner dem i delfrågor, som kopplades till elevernas informationsbehov. Syftet med detta var att eleverna skulle få träna sig i att förstå, samt kunna formulera sig kring, olika källors relevans och trovärdighet. Klasserna arbetade med debatten kring ett eventuellt tiggeriförbud i Sverige, och fick vid upprepade tillfällen granska texter i ämnet med hjälp av stödfrågorna. Här kan du titta närmare på stödfrågorna som Monika formulerade för att lotsa eleverna genom de texter de skulle granska.

Sex klasser och fem lärare från sammanlagt fyra ämnen var inblandade i arbetsområdet. Bibliotekarien agerade bollplank och sambandscentral i arbetet, och bidrog med sin yrkeskompetens. Men Monika är tydlig med att poängtera att det är lärarna som ”äger” själva arbetsområdet. Det är lärarna som är ansvariga för att eleverna får den undervisning i MIK (Medie- och informationskunnighet) som krävs för att eleverna ska kunna utveckla sina källkritiska förmågor.  Förmågor som är nödvändiga för att aktivt kunna verka i ett demokratiskt samhälle. Skolbibliotekarien kan genom sin breda och djupa kompetens inom just MIK vara ett stöd i samarbetet kring elevernas lärande och måluppfyllelse. Och på Gunnesboskolans syns effekterna av ett gynnsamt samarbete mellan skolbibliotekarie och pedagoger i många ämnen.

Våren efter källkritiksarbetet i åk 8 och 9 visade det sig att det hade varit väl investerad undervisningstid. I nationella proven i SO fick samtliga nior godkänt i de delar som handlade om källor, vilket aldrig tidigare hänt i Gunnesboskolans historia. Men arbetet gav även resultat i åk 8 och i de ämnen som inte varit inblandade i tiggeriarbetet. ”Alla elever har lyft sig” hör vi Gert Alf säga i filmen. Han nämner att hans kollegor som undervisar samma klasser i NO uppmärksammat att eleverna numera är vana källgranskare och kan sätta ord på hur de värderar källor.

MIK måste genomsyra allt

Arbetet med MIK kan inte bedrivas i enstaka projekt utan måste återkomma löpande under samtliga stadier, och i många ämnen. Därför har Gunnesboskolan en handlingsplan för olika aspekter av MIK-undervisningen (upphovsrätt, sökstrategier, källgranskning m.m.) från F-9.

NO-lärare Jenny Lindblad Persson, som samplanerat diverse arbetsområden med Monika med bl.a. åk 4-6, vittnar om sina positiva erfarenheter av samarbetet med skolbibliotekarien. Hon poängterar att hon som lärare numera arbetar mer medvetet och strukturerat med MIK, och att A och O är att tidigt involvera skolbibliotekarien i planeringen.

Jenny Lindblad Persson, lärare i Matte/NO 4-9, förstelärare Gunnesboskolan Foto: Privat

Sedan höstterminen 2016 arbetar Monika på Backaskolan i Lund, som är en ren lågstadieskola. Även här finns en handlingsplan för den pedagogiska biblioteksverksamheten, som är gemensam för skolområdets alla 5 skolor. Och även på Backaskolan ser Monika hur elevernas lärande får en skjuts av att pedagoger och skolbibliotekarie gemensamt planerar och bedriver undervisning i MIK.

Tre gånger Skolbibliotek i världsklass

Monika berättar under sitt föredrag att hon under sin yrkeskarriär som bibliotekarie arbetat på tre skolor, som alla i något skede fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Hennes poäng är dock inte att hon är en superbibliotekarie, även om jag tycker att hon är det. Utan hennes poäng är att alla dessa skolor skiljer sig åt och har sina unika förutsättningar. Det finns inga mallar eller enkla lösningar för att bygga en pedagogisk biblioteksverksamhet. Varje skola måste analysera sina behov, balansera olika funktioner och hitta sina vägar och framgångskoncept för att nå högre måluppfyllelse. Men på alla tre skolorna som Monika har arbetat på används skolbibliotekarien som en pedagogisk resurs som stödjer elever och lärare både i och utanför klassrummet. Fler kompetenser på skolan som samarbetar kring elevens lärande är utan tvekan en framgångsfaktor som bidrar till ökad måluppfyllelse. Det är Gunnesboskolan i Lund ett lysande exempel på.

Här kan du se mer om samarbetet på Gunnesboskolan i Skolverkets film: Källkritik för åk 7-9 som ingår i utbildningspaket 7 timmar om…

På Gunnesboskolans blogg kan du hitta mer inspiration och lektionsupplägg.

Fotot längst upp är en stillbild från Skolverkets film Källkritik åk 7-9. Monika Staub Halling och SO-lärare Jan Rasmusson håller gemensamt i en källgranskningsövning.

Efter månader av skrivande och tillbakablickar i livet är boken klar. Verksamheten Din Röst SKA eka! finns nu på pränt i bokform och nyligen var det boksläpp på biograf Spegeln.

Författaren Jassim Ahmadi har gjort en resa. Som han själv beskriver; från vilsenheten och Rosengårds betong till varma och kärleksfulla rum där erfarenheter räknas och lyssnas till. Hans resa är långt ifrån över, men den han hittills har gjort delar han nu med läsarna. Med nya drömmar och nya insikter är han ännu mer övertygad om vikten av att göra skillnad.

– Det känns helt overkligt att den äntligen är klar efter att ha skrivit i så många månader, säger Jassim och riktar ett stort tack till kollegan Alaa Mouhsen och alla andra som har bidragit till att boken har blivit verklighet.  

Jassim Ahmadi

Jassim berättar att Din Röst SKA eka är en inspirationsbok och en handbok i konsten att lära sig lyssna inåt för att uppnå sin fulla potential och identitet. Boken som bland annat kommer att erbjudas till skolor, riktar sig till alla – unga, vuxna och gamla, elever och lärare och alla andra emellan som vill fånga ögonblicket, testa sina vingar och upptäcka en ny värld.

– Framför allt hoppas jag på att den får genomslag i undervisningen på gymnasieskolorna för att diskutera värdegrund och likabehandling. Det är en fas i livet där många av bokens livsfrågor gör sig påminda, säger Jassim.

Som verktyg

Han ser sin bok som en del i att arbeta förebyggande och hälsofrämjande för att stärka ungas framtidsvisioner, hjälpa dem att fokusera på sina resurser, och förstå vem de är. Som verksamhet kan Din Röst SKA eka! inte vara med på flera ställen samtidigt, men det kan en bok.

– Jag hoppas att vem som än läser boken använder den som ett verktyg. Den kan läsas i separata avsnitt eller i sin fulla längd. Pedagoger kan låta elever läsa den individuellt eller i grupp. Boken kan också läsas av pedagoger för att få input och växa i sin yrkesroll, säger Jassim.

Filmpremiär

I samband med boksläppet var det också premiär för en film som elever och pedagoger i årskurs fem på Örtagårdskolan har gjort tillsammans med Jassim och Alaa. I filmen tar de sig an temat identitet. Genom dikter, argumenterande texter och hiphop hittar eleverna en inre styrka och låter sina röster eka.

Text: Marina Walker
Foto: Johanna Ravhed

Vi pratar mycket om hur vi ska nå lugn och arbetsro i våra skolor. Hur vi ska starta lektioner och hur vi ska bli tydliga ledare. Detta är naturligtvis suuuperviktigt (missförstå mig inte nu alla ni som kämpar)! Men innan vi hinner blinka  måste vi fylla det där lugnet som förhoppningsvis infunnit sig i klassrummet  med något. Med ett innehåll som lockar. Med en tanke som lockar till nästa tanke. Med en aktivitet där varje elev känner sig nyfiken, stärkt och kan få visa sin förmåga. Det är här den språkutvecklande didaktiken i alla ämnen måste in.

Lyft språket Lyft tänkandet är titeln på en av Pauline Gibbons böcker. En guldgruva i varje pedagogs vardag.

Läroplanens allra första mening är Skolväsendet vilar på demokratins grund.  Den första meningen i läroplanerna för ämnena svenska, svenska som andraspråk och  modersmål är ”Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära”. Det står att matteundervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera, lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier. Genom undervisningen i biologi ska eleven få förmågan att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där biologi har betydelse. Undervisningen i samhällskunskap ska ge eleverna möjlighet att utifrån aktuella händelser pröva ställningstaganden i möten med andra uppfattningar .

Visst kan vi läsa om franska revolutionen i en lärobok men finns det något engagerande exempel närmare eleverna själva….?

Ja, ni förstår vart jag vill komma. Språket är helt centralt i alla våra skolämnen och språkutvecklande undervisning handlar om att konkretisera, levandegöra, sätta tanken,  därmed orden och KUNSKAPEN i spinn.

Människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära var det ja. Naturligtvis måste vi då jobba med språket som uttrycksmedel i alla ämnen,  mer än förenklat och mer än som svarsalternativ kring rätt eller fel. Sedan är det ju lätt att prata om att vi borde ha en samsyn kring språkets betydelse i alla ämnen och att vi pedagoger borde samarbeta kring detta. Det svåra är dock att göra; att gå från tanke till konkret görande i eget klassrum.

Varje elev behöver förutsättningar att uttrycka sig i varje ämne.

Ibland är vardagen bara övermäktig, vi behöver inspiration ork och kanske till och med mod och styrka för att prova något nytt; i alla fall prova att bryta ett (negativt) mönster.  Här är en film som visar en övning vilken du kan börja med imorgon. Sätt  bilder på politiker, länder, uppfinningar, fenomen, växter, djur, historiska personer, händelser,  matematisk formler, religiösa symboler eller vad det nu kan vara på elevernas ryggtavlor och låt eleverna beskriva bilderna för varandra (som steg ett i arbetet).

Valt filmklipp ovan handlar om nyanländas lärande men låt dig icke förledas- språkutvecklande arbetssätt gynnar exakt alla! Kanske även lugnet i korridoren?

/Johanna Söderlund

Språkgruppen på Pi erbjuder skolor stöd i det språkutvecklande arbetet om du vill läsa mer om oss.

Dagligen utsätts vi för ett stort antal kroppsfrämmande kemiska ämnen. Kemikalier finns i allt omkring oss till exempel möbler, textil, kläder, hygienartiklar, städprodukter och elektronik. En kemikalier är farliga, andra ofarliga och en del vet vi inte så mycket om. Du som arbetar med barn har en viktig roll och kan vara med och påverka så att barnen får en kemikaliesmart vardag.

Barn och unga är mer känsliga för kemiska ämnen

Barn och unga är mer känsliga för kemiska ämnen än vuxna. Barn äter, dricker och andas upp till sju gånger mer än vuxna i förhållande till sin kroppsvikt. En del saker barnen kan komma i kontakt med kan innehålla hormonstörande ämnen. Ett exempel är ftalater, som används som mjukgörare i plaster. Hormonstörande ämnen är sådana ämnen som är främmande för kroppen och kan störa kroppens eget hormonsystem. Ämnena kan exempelvis orsaka cancer eller påverka ämnesomsättningen och förmågan att få barn.

Så här når vi en kemikaliesmart vardag för barn i Malmö stad

Kemikalieområdet är komplext och det är många gånger svårt att göra kemikaliesmarta val.

Under 2016 har miljöförvaltningen, förskoleförvaltningen och kulturförvaltningen tillsammans tagit fram ett utbildningsmaterial, broschyr och film, för dig som arbetar på en förskola och en pedagogisk mötesplats. Utbildningsmaterialet ska vara ett stöd för dig att göra kemikaliesmarta val.

Miljöförvaltningen arrangerar under våren workshop för alla förste förskollärare. Syftet är att ge stöd och verktyg med utgångspunkt från utbildningsmaterialet så att de kan arbeta vidare  på sin egen förskola.

Här hittar du utbildningsmaterialet.

Broschyren och jag, Matilde Törnqvist som är projektledare för Malmö stads kemikalieplan.

Några snabba kemikaliesmarta tips från broschyren:

• Ett enkelt sätt att säkerställa barnens miljö är att inte köpa föremål/saker utanför ramavtal.

• Det kan finnas produkter i butiken som kostar mindre än en snarlik produkt inom ramavtalet. En viktig skillnad är att du inte vet vilka kemiska ämnen som produkten i butiken innehåller.

• Kemiska ämnen binds i dammpartiklar och därför är städning väldigt viktigt. God ventilation och städning minskar mängden kemikalier inomhus.

Enligt olika bedömningar och utredningar kan det konstateras att vi idag, fortfarande, har elever i klassrummen som inte kan läsa på egen hand. Det betyder inte att de inte kan lära sig läsa bättre. Men det betyder att de inte ska göra det samtidigt som de försöker lära sig om Kina.

Det är drygt 100 år sedan den första forskningen på detta ämne startade och på en del skolor har man kommit riktigt långt, medan man på andra fortfarande inte har förstått alls.
Elever som redan i förskolan, eller ännu tidigare, inte uppvisar något intresse alls för vare sig bokstäver eller andra krumelurer – hur ska man få dem att koppla samman ett ljud med ett tecken? I alla fall så att de kan lära sig känna igen sitt namn.

Detta har undersökts ur många aspekter – men en av de viktigaste: Hur påverkar detta läsförmågan i alla andra ämnen, borde man titta mer på.

Är inte detta den viktigaste frågan vi brottas med idag? Hur ska eleverna då kunna lära sig? Och få visa och redovisa? Hur ska lärarna lära sig att titta efter rätt saker? Många av de här eleverna har lärt sig från början att skolan nog inte är till för dem. När de kommer hem och klagar är det kanske inte hur de skriver och läser det första deras föräldrar tittar på.

Vi föds med olika förutsättningar och det viktigaste är att barnen har roligt i skolan och lär sig nya saker! Tänk en synskadad som man fortsätter i alla år att upprepa till: ”Ja, men kan du inte anstränga dig lite mer?”

I veckan bjöd SYD-SMaL tillsammans med Malmö högskola in till en inspirationskväll med Esperanza Salazar från Backaskolan i Lund. Vi fick en inblick i hur en matteverkstad kan vara inredd och uppbyggd. Esperanza berättade på ett väldigt inspirerande sätt om sitt arbete i matteverkstaden. Hur hon genom estetiska uttrycksformer låter barnen skapa, förändra, se och uppleva matematiska begrepp. Hon delade med sig av aktiviteter och konkreta idéer för att inspirera oss deltagare.

Vi som var på plats fick genom workshops bland annat prova på olika aktiviteter så som spegelsymmetri, pappersvikning, geometriska figurer med geobräde, division och tal i bråkform med klockan som redskap.

Den 19 april bjuder SYD-SMaL in till en ny inspirationskväll med Esperanza Salazar på Malmö Högskola. Då kommer det att handla om matematik och pappersvikning. www.smal-matte.com

Text och bild: Carina Bognäs

Vi har nu passerat mittstationen på vår normkritiska resa. 18 pedagoger från förskolan, grundskolan, gymnasiet – och faktiskt även vux – samlade i samma kupé på en gemensam resa – med målet att bli processtödjare i normkritiska perspektiv i sina respektive verksamheter.

Så mycket vi vill hinna med – tiden bara rinner iväg! Peppade deltagare som vill ha ”extra allt” – mer tid till samtal med varandra, mer teori/fakta – och mer konkreta övningar och metoder! Vi sliter vårt hår – hur ska vi få till en sådan utbildning på ynka fem tillfällen? Hur ska vi göra alla nöjda? Hur förbereder vi dem för allt de behöver?

Vårt andra pass blev en blandning av det som våra deltagare önskade i utvärderingen efter första passet. Vi startade med ”skolformsöverskridande” gruppsamtal utifrån ett reflektionspapper med tre rubriker.

Tänkt?

Läst?

Sett?

Så många spännande, intressanta – och ibland skrämmande – saker lyftes fram!

Därefter ett maffigt teoripass där Elizabeth guidade oss längst ”Vägen till normkritik”. Karin belyste diskrimineringsgrunderna och de normer som är kopplade till dessa – och vi pratade främja och förebygga – samt de ökade kraven i Diskrimineringslagen som betonar aktiva åtgärder.

Mitt i passet en övning – Teflontestet. Kön, etnicitet, klass, utseende, ålder, funktionalitet, sexuell läggning, religion, könsidentitet, hudfärg – hur ofta reflekterar jag kring det när det gäller mig själv? Hur ofta tvingas jag tänka på det? När upplever vi friktion – och var har vi våra ”teflonområden”? Vi konstaterade att där vi befinner oss ”i normens öga” glider vi lätt på teflonet – men där vi är normbrytare skaver det…

Avslutningsvis vår Ögonblicksforskning – som dessvärre även denna gång blev styvmoderligt behandlad!

Pass 3 vigdes åt HBTQ – frågor om kön, könsöverskridande identitet/uttryck samt sexuell läggning – och normer kopplade till det. Vi hade bjudit in en mycket duktig föreläsare från RFSL – Elisabet Nidsjö. Rubriken på hennes föreläsning var ”Normer, makt och privilegier”. Vi fick ökade kunskaper, ställde frågor, diskuterade – och mitt i passet en övning – Poängjakten. I grupper letade vi personer i tidningen Metro. En ung tjej som ser tjejig ut. En öppet homosexuell person med hög position i samhället. En ung mörkhyad kille som ser glad ut. En man som ser kvinnlig ut. Resultatet gav upphov till många reflektioner kring våra egna normer, föreställningar – och fördomar…

Avslutningsvis ett material som väckte blandade känslor. Då vi fick lite tid över, passade vi på att visa några filmklipp ur ett material (från 2011) av RFSL – ”Så kan det vara” – med fokus på förskolan och bemötandet av det vi ibland kallar regnbågsfamiljer. Träffande – eller kränkande? Normkritiskt – eller mer toleranspedagogiskt? Frågan är bollad vidare till RFSL – håller materialet fortfarande?

Karin &Elizabeth

Den frågan har Anna Kaya ställt sig många gånger och det är den frågan som blev startskottet för hennes bok Att undervisa nyanlända. Även om Anna Kaya skriver att boken inte bör ses som en metodisk handbok vill jag påstå att det är en guldgruva full med praktiska tips. Det är en bok varje pedagog i ett flerspråkigt klassrum bör ha i sin bokhylla.

I boken beskriver Anna Kaya hur du som pedagog kan organisera högläsnings- och skrivtillfällen. Hur du kan få kunskap om elevernas förförståelse genom att arbeta utifrån cirkelmodellen. Hon presenterar flera olika exempel på stöttning, bland annat grafiska modeller så som VENN-diagram men även begrepp- och ordlistor.

Anna Kaya poängterar samtalets kraft i klassrummet. Hon ställer frågor som “hur får jag alla elever muntligt aktiva?” och “ hur kan jag erbjuda stöttning så att eleverna kan vara aktiva?” vilket är två viktiga frågor som varje lärare oavsett ämne bör ställa sig. Samtalet är grunden, det är genom samtalet eleverna bygger broar mellan vardagsspråk och skolspråk men även från tal till skrift.

Hon beskriver också utifrån sina erfarenheter och forskning hur viktig klassrumsinteraktionen är för att språk- och kunskapsutveckling ska ske. Klassrumsinteraktion går sedan som en röd tråd genom hela boken. Särskilt spännande blir det när hon beskriver hur interaktionsmodellen EPA kan används utifrån elevens starkaste språk. Där finns flera andra exempel på hur hon tar till vara på elevernas modersmål. I hennes klassrum är flerspråkighet en tillgång, inte ett hinder. Och det gillar jag!

Boken har en ödmjuk ton vilket hennes dagbokscitat bidrar till då hon delar med sig av både självkritik och frustration.

Att undervisa nyanlända är en högaktuell och viktig bok. Den är dessutom förankrad i den senaste forskningen kring flerspråkighet och språk-, läs-, och skrivutveckling. Jag vill våga påstå att denna bok inte enbart vänder sig till dig som undervisar nyanlända elever utan till dig som undervisar i ett flerspråkigt klassrum. Och vem gör inte det i dagens Malmö?

Text: Tuva Ingemarsson

Jag och min kollega Maggi Óttarsdóttir har förmånen att gå en kurs under året vid Linneuniversitetet. Kursen heter ”Kreativa möten mellan skola och kultur”. Kursen innehåller både teori och praktik och vi fördjupar oss i konstbegreppet, läser om estetiska lärprocesser och hur begreppet kan definieras. Vi diskuterar ungdomskultur, samtidskonst och vi har gjort bildanalys och även prova på att göra egna 1-minuterfilmer. Vid ett av tillfällena var temat läroplansteori och kunskapssyn. Ja! Detta tillfälle gav inspiration till en djupläsning av Lgr-11 ur ett estetiskt perspektiv. I Lgr-11:s två första kapitel talas om skolans uppdrag, mål och riktlinjer. Här talas om kunskapsbegreppet och att det finns olika aspekter av kunskap där de fyra F:en är viktiga. Fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet. I detta är de estetiska uttrycken en nyckel. Vi lär oss alla på olika sätt och skolan måste erbjuda rika möjligheter till kunskapande. Att använda estetiska lärprocesser i skolans alla ämnen ger större utrymme att möta elever med olika behov och lärstilar och fördjupa lärandet.

Den centrala formuleringen kring detta ser ut så här: ”Eleverna ska få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans, musicerande och skapande i bild, text och form ska vara inslag i skolans verksamhet. En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga till eget skapande hör till det som eleverna ska tillägna sig”. Man kan beskriva detta som skolans kulturuppdrag. Notera att det inte står bör eller kan utan det står ska.

Går man vidare och läser läroplanens kursplaner så finns det estetiska perspektivet närvarande i skolans alla ämnen. I kursplanen för matematik står under syfte: ”Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband”. I kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena skrivs: ”Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll”. Om vi går till språk och svenskämnet hittar vi ”I mötet med olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt språk, den egna identiteten och sin förståelse för omvärlden”. Och på det här sättet kan vi fortsätta att läsa om estetik genom hela texten.

För att citera Ulla Wiklund, skolutvecklare, så menar hon att ”det estetiska perspektivet löper som en röd tråd genom Lgr-11”. För dig som vill se fler exempel på vad Lgr-11 skriver om estetik så finns en sammanställning bifogad. Det finns även ett material på Skolverkets hemsida om estetik, kultur och skapande. Pdf och länk hittar du längst ner.

Men glöm inte att kulturupplevelsen också kan stå på helt egna ben och inte alltid ska ta plats i en lärsituation eller analyseras och förstås. Vi måste ge utrymme för starka känslor, svåra frågor och stämningar. Det svåra och vackra som kan gestaltas genom konsten. En kulturupplevelse kan skaka om din världsbild. Kultur kan förändra liv!

Sammanställning lgr-11-kultur-och-estetik

Skolverket om estetik, kultur och skapande.

”Med alla dessa positiva aspekter av upplevelsebaserat lärande, hoppas vi att ni blir nyfikna på att ge er ut utanför klassrummet.” Så avslutade Nydalaskolans lärare den förra texten i denna blogg. Har ni nu blivit nyfikna och vill ut med era elever?

Tio lärare som redan är nyfikna kom till Terrasserna i Lindängelund häromdagen,  för att få en introduktion till potatisodling,  och för att bekanta sig med området. Vissa delar av odlingsarbetet går fort – till exempel att sätta potatis, och då kan det vara bra att ha förberett sig på vad man mer kan använda området till. Här finns ett mindre skogsparti som kallas ”Barnens skog” och ett annat som heter Mullbärsbacken, som kan utforskas. Småkryp, fåglar, växter – snart är där fullt av liv. Inte fel att också kunna bygga koja och ha tillgång till fri lek.   Lärarna fick också tips om att eleverna kan dekorera stängslet vid entrén med olika slags material. Så när barnen kommer på sitt andra besök är entrén helt annorlunda – med deras hjälp.

Gatukontoret och Jobb Malmö hade sett till att odlingsbäddarna låg klara i prydliga rader, och att det fanns skyltar med skola och klass – det blev alla glada åt att se. Tack för det! Alla lärare  hjälptes åt när det gällde pusslet med tider – vem kommer när? Vi kan bara ta emot en klass per halvdag på området.  Det lyckades – tack vare god samarbetsvilja fick alla tider för tre besök  – för att sätta potatis, rensa ogräs och så det sista besöket, efter sommarlovet, för att skörda och helst också tillaga sina potatisar.

Vill du odla med din klass på skolgården (i pallkrage)  så kanske du har glädje av vår beskrivning med tillhörande film.

Vi har en ny aktivitet i Det utvidgade klassrummet på en ny pedagogisk arena – ja, ny och ny , ”arenan” går under namnet Gamla Begravningplatsen, har gravar från 1820-talet och finns vid Gustav Adolfs torg. Syftet med denna aktivitet är att elever ska arbeta med språk i en annorlunda och spännande miljö och samtidigt lära mer om samhället förr i tiden.  Självklart finns förslag på vad man kan göra före upplevelsen, under upplevelsen och efter. Läs mer om idén kring Gamla begravningsplatsen här.

Nyfiken på att veta mer om modellen upplevelsebaserat lärande och pedagogiska arenor? Den 5 maj blir det ett evenemang av Pedagogisk Inspiration, då du kan få veta mer  om Holmaskolans erfarenheter av att arbeta med denna modell, och om de aktiviteter vi utformat i vårt samarbete över förvalntningsgränser. Plats: Kommendanthuset, Malmö Museer. tid kl 13-15. Mer information kommer – fast intressenanmälan tar jag gärna emot redan nu: marianne.bomgren@malmo.se

Förste förskollärare från utbildningsområde väster var först ut att delta i kemikaliesmart workshop under fredagen. Det blev en bra dialog kring flera av avsnitten i broschyren Kemikaliesmart vardag för barn. Förste förskollärarna ger tummen upp för workshopen.

Så här gick det till

Under första delen av passet berättade miljöförvaltningen varför kemikalier är ett samhällsproblem och vilka konsekvenser forskningen ser. Därefter delade miljöförvaltningen med sig av kemikaliesmarta tips kopplat till avsnitten städning, laga och äta mat samt utemiljö.

Efter fikapausen delades deltagarna in i fyra olika grupper. Grupperna diskuterade textilier, möbler, återbruksmaterial och leksaker. Efter gruppdiskussionerna presenterade respektive grupp vad de diskuterat.

Miljöförvaltningens presentation och diskussionsunderlagen kommer framöver att läggas på stadens intranät, https://komin.malmo.se/4.1b6aadaf15a77c919cb8f830.html

Hur blir man kemikaliesmart?

Ja, det är frågan. Kemikaliefrågan är komplex. Ibland är det lätt att göra kemikaliesmarta val som till exempel att rensa ut den där gamla plastleksaken som kladdar, luktar eller doftar. Lite klurigare är det när det gäller återbruksmaterial som ska användas vid skapande.

De här frågorna kan hjälpa dig att göra kemikaliesmarta val, oavsett tom det är nytt eller återbruksmaterial:

• Vad innehåller produkten?
• Var materialet kommer ifrån?
• Vad materialet var tänkt att användas till från början?
• Tänk på allergier! Om det finns barn som är allergiska mot till exempel ägg är det inte lämpligt att använda äggkartonger.
• Vilken ålder barnen har som ska använda materialet?
• Ska materialet användas utomhus eller inomhus?

Är Malmö verkligen Europas näst farligaste stad? Vad är det för källa avpixlat hänvisar till?

Detta och mycket annat diskuterade vi under de två dagar som viralgranskaren Hugo Ewald besökte oss. Hur kan vi ta reda på vad som är sant, vad som är falskt och vad som är mixat sanning och lögn? Varför skriver man falska nyheter? Vad vill man med det? Vi måste ge våra elever redskap till detta arbete. Läroplanen är tydlig och ämnet är just nu mer aktuellt än någonsin. Hur ska MIK-planen implementeras i alla ämnen och på alla stadier?

Vi vill att våra elever alltid ska fråga sig vem som har skrivit texten de läser, varför den skrivits och vem som är tänkt att läsa den. För att våra elever ska bli mediekompetenta på riktigt måste källkritik och informationshantering finnas med i vår undervisning hela tiden. Det kan inte vara något vi läser om en gång, checkar av i vår lista med centralt innehåll, för att sedan gå vidare till nästa sak.

Detta förhållningssätt är lika viktigt i alla skolans ämnen och på alla stadier. Våra yngsta elever har varit ute på Internet nästan hela sitt liv. Där finns mycket som är jättebra men också en hel del som inte alls är bra. Det är skolans uppgift att lära barnen att tänka till och fundera på om det de ser är sant. Det är både ett kunskapskrav i många ämnen och en oerhört viktig förmåga att ha i resten av livet.

Ett effektivt sätt att få folk att tro på det man skriver är att ha med bilder i sin nyhet. Våra elever har fått lära sig hur man tar reda på var en bild först publicerades och hur man använder Googles bildsök för att se på vilka olika ställen på internet man kan hitta bilden. När det gäller filmer på Youtube är det viktigt att ta reda på vem som är avsändaren och i vilket syfte filmen är gjord. Det är en viktig kunskap att ha i en värld där allt för mycket rasistisk propaganda florerar.

Detta är vår checklista som eleverna ska använda i alla ämnen när de skriver en text som kräver att de ska söka efter och använda information från internet eller andra källor. Om de kan bocka för alla rutor vet de att deras källa är bra.

Mina källor

Jag har använt följande källor i mitt arbete:

1._________________________________________-

⬜ Jag vet vem som står bakom sidan och att de går att lita på

⬜ Jag vet varför sidan gjorts

⬜Sidan har fungerande kontaktuppgifter

⬜Sidans länkar fungerar och jag vet vilket datum den senast uppdaterades/granskades

⬜Informationen jag hittade på sidan finns även på andra ställen

Så här hittade jag källan (mina sökord):

2._________________________________________-

⬜Jag vet vem som står bakom sidan och att de går att lita på

⬜Jag vet varför sidan gjorts

⬜Sidan har fungerande kontaktuppgifter

⬜Sidans länkar fungerar och jag vet vilket datum den senast uppdaterades/granskades

⬜Informationen jag hittade på sidan finns även på andra ställen

Så här hittade jag källan (mina sökord):

Idag uppmärksammar hela Möllevångsskolan att det är Källkritikens dag. Alla elever, stora och små, kommer få minst 60 minuters arbete med detta tema. I många klasser kommer hela dagen ägnas åt att, i respektive ämne, diskutera källors trovärdighet, hur man ska veta att det man läser är sant och varför texten man läser är skriven. Vi hoppas att lärarna får fler idéer om hur källkritik kan bli en naturlig del av undervisningen och inte något vi punktmarkerar ibland och att eleverna kan bli ännu mer varse om att allt vi läser inte är sant och hur de kan göra för att vara säkra på att det de lär sig inte är färgat av propaganda eller en önskan om en massa klick på internet.
Cissi Andersson IKT-mästare

Elisabet Niskakari Bibliotekarie

Det pratas mycket om estetiska lärprocesser idag. Lgr 11 lyfter kreativitet och estetik på var och varannan sida och statens kulturråd delar årligen ut 170 miljoner kronor i Skapande skola medel för att grundskolan ska ha möjlighet att utveckla sina kreativa och estetiska lärprocesser. Men vad är en estetisk lärprocess egentligen? Ja, därom tvista de lärde kan man säga.

I min iver att försöka hitta ett enkelt svar på denna fråga har jag istället insett att frågan inte låter sig besvaras. Inte i ett enkelt svar i alla fall. I alla de böcker, rapporter och artiklar jag läst på sista tiden är det egentligen ingen som hävdar att någon annans tolkning av begreppet är fel, men de har alla en egen beskrivning av vad en estetisk lärprocess är.

Ulla Wiklund t ex skriver i sin bok ”När kulturen knackar på skolans dörr” att en estetisk lärprocess handlar om att eleverna får lättare att se helheten om de ges möjlighet att analysera och formulera sina kunskaper via känslor, upplevelser och egen erfarenhet. Ett slags utforskande och reflekterande genom sinnena kan man säga. Hon definierar också begreppet estetik som gestaltad erfarenhet.

I boken ”Konst & Lärande: essäer om estetiska lärprocesser”, beskriver bland annat de två musiklärarna Karin Broberg och Anna Högberg hur de ser på estetiska lärprocesser. De menar att en estetisk lärprocess är ett lärande där eleven får möjlighet att utforska ämnet genom flera olika sinnen och förmågor och där de får möjlighet att också gestalta sin kunskap genom olika uttryck, inte bara tal och skrift.

Marie-Louise Hansson Stenhammar, heter en forskare som har undersökt estetiska lärprocesser i skolan idag i sin avhandling ”En avestetiserad skol- och lärandekultur | En studie om lärprocessers estetiska dimensioner”. Hon definierar en estetisk lärprocess som ett lärande som karaktäriseras av konstnärliga metoder som reflektion, experimenterande, gränsöverskridande och fantiserande till skillnad från det traditionella lite mer reproducerande undervisningen där läraren visar eleven vad hen ska göra och sedan upprepar eleven.

Men som t ex Ulla Wiklund uttrycker det, det kanske inte gör något att det inte finns en fast definition av vad en estetisk lärprocess är, det kanske till och med är bra. Det betyder ju att estetiska lärprocesser är ett levande begrepp som används, utvecklas och tolkas av många.

Och jag måste säga att i praktiken är det många som använder sig av estetiska lärprocesser. När jag och min kollega Caroline Ulvsand får glädjen att besöka skolorna i Malmö och följa deras skapande skola-arbete, ser vi just alla ovanstående aspekter av estetiska lärprocesser. Skolor som jobbar gränsöverskridande i både uttryck, åldrar och ämnen. Skolor som bryter scheman för att ge mer tid för experimenterande, fantiserande och reflektion. Elever som ges möjlighet att prova olika uttrycksmedel som film, dans, teater, musik mm. Och vi har sett otaliga ”redovisningar” av elevernas utforskande arbeten gestaltade genom film, bild, teater, sång osv.

Så även om begreppet estetiska lärprocesser är lite svårdefinierat verkar det ju funka i praktiken, för i Malmös skolor är det i alla fall många som vet hur en estetisk lärprocess går till!

TIPS! I nedanstående avsnitt av URs Lärlabbet kan ni höra både Ulla Wiklund och Marie-Louise Hansson Stenhammar diskutera begreppet estetiska lärprocesser.

Lärlabbet om Estetiska lärprocesser

Läs också Caroline Ulvsands blogginlägg Lgr -11 och estetiken.

Det här med att samtala är ett hett ämne. Många lärare funderar över hur de kan få eleverna mer aktiva i klassrummet. Jag har alltid varit en flitig användare av interaktionsmodellen EPA (enskilt, par, alla). Det är enkel modell där alla eleverna får talutrymme. En favorit helt enkelt! Men det finns oändligt många fler. Vi i språkgruppen brukar använda oss av progressiv brainstorming,   mötas på mitten och mina ord, dina ord.  Vilken interaktionsmodell är er favorit? Berätta!
Här får ni fler tips på interaktionsmodeller:

https://kooperativt.com/

Facebook: kooperativt lärande

Text: Tuva Ingemarsson

Bild: Cristina Nordman