Idag träffar Karin Forsslund från Teater Reagera en 6:a. Det är tredje och sista gången de ses i det här skapande skola projektet. Dagens utmaning för klassen är att spela upp de korta forumteaterscener för varandra som de övat på sen sist de sågs.

Hela mellanstadiet på Ribersborgsskolan har deltagit i samma projekt och vid tre tillfällen fått träffa Teater Reagera för att arbeta med forumteater. Detta arbete har kopplats till svenskämnet, till skolans likabehandlingsplan och värdegrundsarbete samt till skolans vision – att vara någon, att kunna något, att dela något.

Förutom träffarna med Teater Reagera har eleverna läst och samtalat om boken Du & jag av Katarina von Bredow, de har haft dialogövningar i smågrupper, samtalat om dilemmafrågor kring ämnen som pubertet, kärlek, svek, grupptryck, ledarskap, kön/genus och utanförskap. De har haft kortskrivningsuppgifter kring dessa ämnen, skrivövningar i gestaltning och personbeskrivning samt övat sig i ordklasser.

Att klassen jobbat länge med temat märks också när de ska göra sina uppspel för varandra. De är väldigt lyhörda och ger varandra konstruktiv och uppmuntrande återkoppling hela tiden. När de börjar diskutera märks också att de har ett rikt ordförråd kring känslor och konflikter. De har övat sin förmåga att ”läsa av” en situation och se på personers kroppshållning och uttryck vad de känner. De har identifierat platser på skolan som känns mindre trygga än andra och insett hur viktigt det är att ställa upp för varandra när någon känner sig osäker eller ledsen.

Under uppspelen använder eleverna ofta ordet ”cool” om de förtryckande karaktärerna. Karin frågar eleverna vad de menar när
de använde ordet ”cool”?
Svaren varierar, allt från någon äldre som man ser upp till, någon som är kaxig, tror han är ”kingen” till någon som är ”lite högre… högre status liksom”. Det finns alltid ett gäng som är de ”coola” på en skola, konstaterar en av eleverna. Men de är inte alltid taskiga.

Karin avslutar passet med att fråga klassen vad de tar med sig efter de här tre träffarna?

• Vi har övat på tuffa situationer, så nu är man kanske lite mer föreberedd om det händer på riktigt.
• Det har varit många skol- och vardagssituationer som man känner igen sig i och det har varit kul att höra andras tankar kring det.
• Det var roligt att spela upp pjäser tillsammans för man lär känna varandra på ett annat sätt, ser vad andra tycker är ok och inte ok. Somliga vill t ex absolut inte spela en förtryckt roll och andra vill inte spela en taskig typ, det berättar också någonting om en.
• Nu vågar vi nog gå emellan om man ser någon bli mobbad här på skolgården. Men nästa år när vi börjar på högstadiet på ”Slottis” så är det inte säkert man vågar, då är man minst igen…

Karin påminner eleverna om att det ibland räcker att man ställer sig tillsammans eller tillsammans går därifrån. Man behöver inte alltid konfrontera. Hon berömmer elevernas förmåga att både gestalta känslor och situationer men framförallt att läsa av varandra.

Försök nu ta med er denna kunskap ut i er vardag och var ett stöd för varandra om jobbiga situationer uppstår, säger Karin innan hon tar avsked av klassen en sista gång.

(Då två tidigare inläggen om Teater Reageras arbete på Ribersborgsskolan hittar du här och här)

25 januari 2017 arrangerar Pedagogisk Inspiration och Barnkulturenheten en inspirationsdag inför nästa läsårs Skapande skola. Dagen äger rum på Malmö Live och riktar sig till dig som är engagerad i Skapande skola. På Malmö Live möts skola och kulturaktörer för att inspireras och samtala om kommande samarbeten. Förra året deltog över 70 kulturaktörer, 100 lärare och 50 elever!

Programmet i år bjuder på information om ansökan, inspiration från lyckade Skapande skola-samarbeten, workshopar för elever, utbudsrum där kulturaktörer informerar och dialogrum där kontakter och inledande samtal påbörjas.

Inspirationsdagen är sedan förra året även öppen för elever. Detta har av många beskrivits som väldigt positivt och viktigt i Skapande skola-processen. Elever har blivit mer delaktiga och kunnat ha mer synpunkter utifrån en egen upplevelse. I år har vi planerat ett specialdesignat program just för era elever. Eleverna deltar i ett antal workshops där de får möta Skapande skola-aktörer. Varje elev kan delta i två workshops.

Vi tror att ännu fler skolor kommer att anmäla sig i år så därför kan varje skola anmäla max två elever. Eventuellt måste även platser för vuxna begränsas om trycket blir stort.

Vi ses i januari!

Här finns en länk till filmer från några av kulturaktörerna som kommer till inspirationsdagen 25 januari 2017. Obs! Öppnas i Youtube.

Matteutvecklarna, Maria och Nafi tillsammans med de två lärarna, Sven-Olof och Terttu, tog två fjärde klasser med sig till Cool Minds. Där fick de lära sig att programmera ett spel i Scratch vilket var introduktionen till att programmera en App. Under en del av lektionen blev eleverna guidade av Mårten och Jakob på Cool Minds. I slutet fick eleverna jobba fritt med egna projekt och Jakob och Mårten gick runt och svarade på frågorna. Eftersom eleverna hade bra grunder med sig från skolan kunde de jobba mer avancerat på Cool Minds.

PI bjöd in de två fjärde klasserna till Cool Minds vilket var uppskattat av både lärare och elever.

Tack Västraskolan att vi fick vara med!

Text och Bild: Maria Dellrup, Nafi Zanjani

Matematikutvecklarna på PI önskar er en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt år.

Ett fungerande skolbibliotek är en förutsättning för en likvärdig skola, anser vår utbildningsminister. Och liksom vår före detta utbildningsminister menar Gustav Fridolin att skolbiblioteket ska vara bemannat med kompetent personal.

I början på december gick Skolverket ut med att de beviljat 119 huvudmän statsbidraget för personalförstärkning i skolbibliotek för perioden 1 juli till 31 december 2016. Däribland Malmö. Syftet med bidraget är att öka möjligheterna för skolbiblioteken att stödja elevernas lärande, stimulera läslust och främja språkutveckling. Bidraget ska gå till kostnader för personalförstärkning för att utöka personalnärvaron i skolbiblioteken. Personalförstärkningen gäller anställda med utbildning inom biblioteks- och informationsvetenskap.

Biblioteksutvecklarna på Pedagogisk Inspiration skickar årligen ut en enkät för att kartlägga öppettider, personalresurser och öppettider på Malmös skolbibliotek. Kartläggningen visar att det är stora skillnader mellan Malmös skolbibliotek. Ungefär 40% av skolbiblioteken (AGVF och GrF tillsammans) är bemannade med utbildad skolbibliotekarie. Enkäten visar att det finns ett samband mellan att skolbiblioteket är bemannat med fackutbildad personal och att det genomförs en planerad pedagogisk biblioteksverksamhet.

Här kan du läsa rapporten som bygger på 2016 års kartläggning.

Biblioteksutvecklarna på PI passar på att önska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Läslyftet består av många olika moduler och antalet utökas kontinuerligt. Senast i december kom några nya. Allt ligger öppet på Läs- och skrivportalen!

Från vardagsspråk till ämnesspråk vänder sig till alla lärare F-9 och visar hur språket bär kunskapen i alla ämnen och hur man bör arbeta för att stödja elevernas språkutveckling från det konkreta vardagliga till det mer abstrakta utvecklade i de olika ämnenas kontexter genom bl.a. planerad klassrumsinteraktion och stöttning. Modultexterna betonar hur man bör se denna utveckling som ett kontinuum där eleverna ska kunna röra sig fram och tillbaka efter syfte och behov i olika situationer.
Det ges rikligt med exempel från praktiskt/estetiska ämnen, vilket det har varit sparsamt med i många av de äldre modulerna. Till exempel tas ämnesspecifika lässtrategier och de språklige färdigheterna som krävs i olika ämnen upp. Här är en film som visar hur en slöjdlärare arbetar med att utveckla ämnesspråket i olika samtal med stöttning.

Grundläggande litteracitet för nyanlända elever riktar sig mot lärare i svenska som andraspråk och modersmålslärare både i grundskolan och i gymnasiet. Vi får följa en grupp elever som varit ungefär ett år i Sverige på Liljeholmens gymnasium och deras lärare Alexandra Ljungkvist Sjölin och Cecilia Rosengren i några filmer. Innehållet i filmerna konkretiserar mycket väl innehållet i modultexterna där den s.k. Resursmodellen för litteracitetsutveckling (Luke och Freebody) presenteras. Modellen visar hur man från första början kan arbeta integrerat med betydelseskapande, kodknäckning, textanvändning och analys. Undervisningen äger rum i ett kommunikativt socialt sammanhang, ofta med digitala verktyg. Utgångspunkten är hela tiden elevernas kommunikativa behov och att se eleverna som resurser. De didaktiska redskap som presenteras är tydliga och modulen innehåller också flera användbara planeringsmodeller.

Det är den senaste forskningen inom språkutveckling som återfinns i läslyftsmodulerna. Den blir lättillgänglig i de förhållandevis korta texterna. De diskussionsfrågor som finns med i materialet fungerar bra att ha som utgångspunkt i sin egen läsning och kring sin egen undervisning. Filmerna tar tio minuter att se och de ger mycket inspiration!

Så även om din skola beslutat att inte fortsätta med Läslyftet, finns det goda möjligheter att plocka godbitar som intresserar. Använd detta genomarbetade material som erbjuds helt fritt!

Text: Cristina Nordman

Inte sällan har svenska skolbibliotekarier sneglat på sina danska kollegor. Danskarna har alltid varit försigkomna när det kommer till skolbibliotek. Så även nu. Den nya Folkeskolereformen, som infördes 2014, förvandlade skolbiblioteken till Paedagogiske laeringscenter, med en förnyad roll för skolbibliotekarien.

För att stilla nyfikenheten tog bibliotekarierna på Pedagogisk Inspiration med sig 30 skolbibliotekarier och rektorer över sundet för att på nära håll studera hur dessa Pedagogiska lärcenter fungerar.

2014 moderniserades den danska grundskolan när den nya folkskolelagen infördes. Lagen föreskrev att alla grundskolor skulle inrätta ett så kallat Pædagogisk læringscenter, som ersatte skolbiblioteken. Från att danska skolbibliotek tidigare varit mer av en servicefunktion, sker ett fokusskifte där de nya lärcentren får en utvidgad roll. De Pedagogiska lärcentren ska medverka till att främja elevers lärande och trivsel, samt stötta och inspirera pedagogerna i deras undervisning. Dessutom ska de i samarbete med skolledningen arbeta med forskningsbaserade skolutvecklingsfrågor.

Analoga och digitala resurser

I Köpenhamn tar Læringskonsulent Thomas Jensen på Undervisningsministeriet emot oss. Han har en bakgrund som skolbibliotekarie och arbetar nu med övergripande frågor. Han reder ut begreppen kring organisationen av de Pedagogiska lärcentren. De Pedagogiska lärcentren är en del av skolans verksamhet och samarbetar med folkbiblioteken. Jämfört med svenska förhållanden finns betydligt mer detaljerade anvisningar för hur de Pedagogiska lärcentren ska arbeta.
Lärcentren ska ha en överblick över och förmedla ett brett spektrum av lärresurser. Det ska finnas såväl analoga som digitala medier. Fysiska böcker för undervisning och barns fritidsläsning. Digitala verktyg, lärplattformar och interaktivitet med externa aktörer.

-Skolan ska vara mer öppen för omvärlden än tidigare, framhåller Thomas Jensen. Skolan ska etablera kontakt och samarbete med idrotts-, kultur- och föreningsliv. Vi betraktar aktörer i samhället som lärresurser, som ett komplement till de undervisningsresurser som är utformade för skolan. Lärcentren ska inspirera och handleda både elever och lärare i användandet av digitala verktyg.

De Pedagogiska lärcentren ska också ha en kulturförmedlande roll. Kultur ur tre perspektiv ska komma barnen till godo: kultur för, med och av barn. Kulturarrangemang av olika slag ska varvas med workshops och kurser där barnen får vara delaktiga. Lärcentren ska vara en arena för barnens eget skapande.

Planering och utvärdering nya uppgifter för skolbibliotekarien

Medieförsörjning och kulturförmedling är traditionella bibliotekarieuppgifter både i Sverige och Danmark. De nya och smått banbrytande uppgifter som de danska skolbibliotekarierna fått genom reformen består i att stötta pedagogerna i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Lärarna ska ägna mer tid åt undervisning och bibliotekarien, som i Danmark har pedagogisk utbildning, har ett större ansvar att ta initiativ till utvecklande projekt. Framförallt ska bibliotekarien fungera som igångsättare. Denne ska dra upp riktlinjer, sätta ramar och skapa nya samarbetsformer med utgångspunkt i Fælles mål, dvs den danska läroplanen. Bibliotekarien måste således vara väl förtrogen med Fælles mål och kunna stötta pedagogerna i arbetet med att omsätta denna till daglig praxis.

Ytterligare ett viktigt arbetsområde för personalen på de Pedagogiska lärcentren är att, på evidens- och forskningsbaserad grund, medverka till skolutveckling. I samarbete med skolledningen ska lärcentren ringa in utvecklingsområden. De Pedagogiska lärcentren kan på detta sätt fungera som experimentverkstäder där pedagoger kan prova nya arbetsformer som förbättrar elevers lärprocesser och kunskapsresultat. Lärcentren måste därför vara flexibelt organiserade.

Folkeskolelagen anger i stora drag vilka uppgifter de Pedagogiska lärcentren ska ha. De enskilda lärcentren har emellertid frihet att utforma verksamheten efter skolan och dess elever. Många av lärcentren har organiserat sig i team, där experter inom olika professionsområden fungerar som vägledare. Det kan till exempel finnas vägledare för IT och medier, matte, eller läsning. Gemensamt för all vägledning är fokus på lärande. Språkutveckling finns som en röd tråd genom alla ämnen.

Vägledare eller coach?

De Pedagogiska lärcentren har funnits i ett par år och börjar hitta sina former.

-Det finns fortfarande utmaningar, säger Thomas Jensen. Lärcentren ska vara dynamiska och föränderliga till sin natur och lyhörda för vad som sker i det omgivande samhället. De ska ha ett tvärvetenskapligt och proaktivt förhållningssätt.

– Vägledning kan ske på olika sätt. Något jag reflekterat över är om vi ska agera som coacher eller vägledare, funderar Thomas. Det anses som lite “finare” att få adepterna att hitta fram till svaret själva, men jag brukar göra en avvägning. Ibland passar konkreta råd bättre. Det finns ju också andra modeller för lärande, till exempel sparring, kollegial vägledning och klasskonferenser.

Vägledning kan ses som en form av delegerad ledning. Skolledningen lämnar över en del ansvaret till teamet i lärcentren. Det är viktigt med överblick och lärcentret med sin centrala position fungerar då som en kanal ut i skolan. Allt utvecklingsarbete sker dock i samarbete med skolledningen.

Litteraturanalys och IT-vägledning på Lindevangskolen

Efter lunch är det dags för gruppen att få se ett praktiskt exempel. Per buss ger vi oss av till Lindevangskolen, beläget i stadsdelen Frederiksberg. Skolan har 810 elever i åldrar från förskoleklass till år 9. Helle Reventlow Fredriksen, som är Pædagogisk leder, tar emot oss och visar oss genom den vackra gamla skolbyggnaden, till lärcentret.

Teamet som arbetar i lärcentret, består av fem personer som tillsammans lägger ner 34 timmar i veckan på elevaktiviteter, vägledning och utvecklingsfrågor. Lärcentret har en inriktning mot litteratur och kultur. Två av skolbibliotekarierna har masterexamen i barnlitteratur, vilket gör det möjligt att erbjuda kvalificerade språkutvecklande aktiviteter för eleverna. Skolbibliotekarierna arbetar mycket med bilderböcker, även för de äldre eleverna.

-Bilder ger ytterligare en dimension till texten, vi pratar mycket om vad bilderna tillför. Textanalys, rim, ramsor och ordlekar används också flitigt under lektionerna.

Varje år anordnas en litteraturfestival i samarbete med folkbiblioteket. Alla klasser får författarbesök. Förberedelser för besöken pågår i klasserna och skolbibliotekarierna bistår klasslärarna med inspiration och fortbildning i litteratur. IT-vägledning är en av lärcentrets uppgifter. IT-vägledaren hjälper lärare igång med IT, men utbildar även de äldre eleverna i till exempel layout och programmering. Lite mer långsiktiga utvecklingsprojekt bedrivs i form av workshops och experimentverkstäder. Där för teamet en dialog med lärarna bland annat om IT i framtiden och vad ett bibliotek är.

Framåt seneftermiddagen beger sig den svenska delegationen mot metron med destination Sverige. Vi har mycket att prata om och många intryck att smälta. Vad kan vi ta med oss hem till Sverige? Hur kan svenska skolbibliotekarier bidra ännu mer till elevers måluppfyllelse och som stöd för lärare? Kan skolbiblioteket få en mer central roll på skolan? Diskussionerna fortsätter och jag är övertygad om att studieresan genererade många goda idéer till de deltagande skolorna.

Text: Maria Lindroth
Foto: David Norgren

Hej alla,
att skriva en blogg bygger på en viss kontinuitet. Så tänkte jag när jag tackade ja till att skriva en blogg. Det är nu ganska länge sedan. Hur man än tolkar begreppet kontinuitet så har jag nog sprängt tidsgränsen för länge sedan för begreppets innebörd. Likväl kände jag just idag en väldig lust att skriva. Så håll till godo.

Vad väckte min lust?
Nyligen lyssnade jag på en, enligt min mening, intressant föreläsning av Chimamanda Ngozi Adichie som pratar om faran av att det finns en ”sann” berättelse som beskriver en person, ett land, en verksamhet eller vad som helst, The danger of a single story, och nedan finns länken. Jag uppmanar er att lyssna, tänka och njuta.

Jag gillar tanken att vi alla lever i en mångfald av berättelser och att vi alla kan bidra till mångfalden. Jag kan till och med tänka mig att det är en möjlig definition av en demokrati, en plats där jag lever och där jag bidrar till utformandet av den platsen med hjälp av min berättelse. En plats som inte är stängd för olika berättelser, en plats som inte drömmer om den sanna och enda berättelsen. En plats som uppmuntrar alla som vistas där att berätta och dela med sig och där det skapas förutsättning för inte bara ett berättande utan klart också för ett lyssnande och samtalande och reflekterande kring de olika berättelserna. En plats som är i ständig förändring och förvandling. En plats där jag känner att jag blir lyssnad på och sedd, en plats där jag får sätta spår och där just min berättelse får göra skillnad.

Skulle våra skolor och förskolor kunna anta denna utmaning? Att de ska utgöra platser där en mångfald berättelser ständigt berättas och synliggörs och där varje barn känner sig sedd och lyssnad på, där varje barn har rätt att sätta spår och göra skillnad? En plats dit det är rimligt att tänka att varje barn kan gå till med lätta steg, varje dag. En förskola och skola som inte skulle riskera att det finns en ”single story” som beskriver den.

Jag tänker faktiskt att det är fullt möjligt och jag tycker mig se spår av att denna strävan lever, mer på vissa skolor och förskolor än andra, men absolut inte som en omöjlighet på någon.

Om detta tänker jag skriva en blogg om. En blogg som skulle kunna synliggöra en del av dessa berättelser, men som också skulle kunna försöka reda i förutsättningar för att skapa och upprätthålla sådana förskolor och skolor. Kan det vara av intresse? Skriver och undrar Per.

Illustration: Colourbox

Då var 2017 här. Ja, egentligen är vi ju snart halvvägs in i januari månad, men vårterminen 2017 drog i alla fall igång ordentligt i måndags. Det har än så länge varit en väldigt händelserik vecka med mycket spännande på agendan. BFL-kickoff i form av föreläsning/workshop på två skolor, två andra skolor har haft workshop kring feedback och mindset och en skola har workshoppat om pedagogiska planeringar. Vilken otroligt lärorik vecka med mängder av kloka och intressanta diskussioner.

Många skolor i Malmö är igång med BFL-arbetet och inför vårterminens arbete har tre nya skolor tillkommit.

Icke att förglömma. Denna vecka har BFL-gruppen på Pedagogisk inspiration även utökats från två till tre personer. Vi hälsar Caroline Palmgren välkommen till PI!

Carina Bognäs heter jag och är ny matematikutvecklare på PI. Mitt fokusområde kommer först och främst att vara riktat mot förskolan. Där jag bland annat vill arbeta för att synliggöra matematiken i vardagen samt utveckla de pedagogiska miljöerna utifrån ett matematiskt perspektiv. Jag har erfarenhet från både förskolan och förskoleklass samt som lärare i årskurs 1-6.
Text och bild: Carina Bognäs

2016 tog tre skolor i Malmö hem den prestigefulla utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass: Augustenborgsskolan, Bäckagårdsskolan och Pauliskolan. Vilka skolor i Malmö kammar hem utmärkelsen 2017? Sista dagen att nominera är den 23 februari.

Det är DIK, akademikerfacket för kultur och kommunikation, som delar ut priset och syftet är att lyfta skolbiblioteken och synliggöra deras viktiga funktion på de prisade skolorna. Det är nämligen verksamheten och skolbibliotekspersonalens kompetens som belönas och inte rummet. Kraven är tuffa och det är inte självklart att man behåller sin position år efter år. Utmärkelsen söks för ett år i taget. Förra året var ca 40 skolbibliotek nominerade men bara 18 höll måttet.

Juryn består av en expertgrupp för skolbibliotek som har definierat vad ett skolbibliotek är. De främsta kraven som ställs är att skolbiblioteket är en integrerad del av skolans verksamhet och att det finns ett välutvecklat samarbete med ledning och personal. Vidare ska skolbibliotekarien arbeta med såväl läs-/språkutveckling som att att stärka elevernas medie- och informationskunnighet.

Skolbibliotek i världsklass har för många skolor och rektorer blivit en kvalitetsstämpel och ett betydelsefullt mål att sträva efter. Det är verkligen något att att vara stolt över och något som kan användas för att visa för omvärlden att skolan håller hög klass. Förra veckan lyssnade jag på Eva Rading, rektor på Backaskolan i Lund. Hon berättade att de skriver i alla sina platsannonser att skolan har fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass. Detta för att för att locka nya medarbetare.

Gå in och nominera din skola nu!

Kriterierna i bedömningsarbetet har varit följande.

Ett skolbibliotek i världsklass:

• är en tydlig del av skolans pedagogiska vision.
• samverkar med skolledning och övrig pedagogisk personal kring elevernas lärande.
• stärker elevernas läs- och kommunikationsförmåga i en vidgad textvärld.
• stärker elevernas digitala kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier.
• erbjuder stöd till enskilda och grupper i deras lärprocesser.
• har överblick över lärresurser och ger stöd till lärare och elever i deras litteratur- och medieanvändning.

Ett skolbibliotek i världsklass har skolbibliotekarier som:

• är effektiva inspiratörer för att öka läsfärdigheten hos eleverna
• ger eleverna verktyg för källkritik
• lär eleverna navigera i informationsflödet och hantera sin digitala identitet
• är navet i den digitala kunskapsskolan!

På torsdag möts 18 pedagoger från Malmös förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i en unik utbildning!

De tre skolförvaltningarna har – i en satsning på att skapa en röd tråd i det normkritiska arbetet – gett Pedagogisk Inspiration Malmö (PI) i uppdrag att ta fram en pilotutbildning i normkritiska perspektiv med pedagoger från förskolan, grundskolan och gymnasieskolan – i samma grupp. (I satsningen – som också vill skapa en röd tråd mellan arbetsgivar-medarbetarperspektivet och verksamhetsperspektivet – ingår även en utbildning av alla chefer och medarbetare i antidiskriminering och normkritik.)
Vid fem tillfällen under våren kommer gruppen att träffas för att vända och vrida på begrepp som normer, normkritik, normkritisk pedagogik och normkritiska perspektiv. Vi kommer att fördjupa oss i värdegrund, likabehandling, diskriminering, makt, intersektionalitet och inkludering – med koppling till vårt uppdrag som pedagoger i Malmös förskolor och skolor.

Inkludering på riktigt

Deltagarna i kursen – som vi kallar INKLUDERING PÅ RIKTIGT! – kommer från Bulltofta och Södra Sommarstadens förskolor. Från grundskolan har vi lärare på Linnéskolan, Kryddgårdsskolan, Apelgårdsskolan och Munkhätteskolan. Universitetsholmens gymnasium, Malmö Borgarskola och Pauliskolan är de deltagande gymnasieskolorna.

Vi – Karin Jannert Romée och Elizabeth Flórez – kommer att vara ”spindlarna i nätet” genom utbildningen, men till vår hjälp har vi kollegor från PI samt inbjudna gäster som bidrar med sin specialkompetens. Många andra har bidragit med värdefulla synpunkter!
De pedagoger som går utbildningen kommer att bli processtödjare i normkritiska perspektiv i sina förskolor och skolor, och i det fortsatta arbetet kommer verksamheterna vid behov att kunna få fortsatt hjälp och stöd av PI.

En resa

Kursen har en grundplanering – men kommer även att utvecklas och formas utifrån deltagarnas synpunkter, behov och önskemål. Vi blandar teori och praktiska övningar, reflektion och diskussion, litteraturläsning och Ögonblicksforskning.  Vi blandar ”boring & crazy”, förhoppningsvis vågar vi utmana oss själva och varandra att våga titta på våra verksamheter, på material och metoder – och oss själva som pedagoger – med normkritiska glasögon.
Vi utvärderar efter varje träff. Ur denna pilotutbildning ska fler – och bättre – utbildningar växa fram, och fler förskolor och skolor ska ges möjlighet att få processtödjare i normkritiska perspektiv.
Diskrimineringslagen ändrades 1/1 2017. Större fokus ska läggas på aktiva åtgärder. Planer i all ära -men det är vad vi verkligen gör som gör skillnad!
Vår plan är att ni genom oss ska kunna följa med på resan här på Pedagog Malmö.
Spänn fast säkerhetsbältet – snart kör vi!

/Karin & Elizabeth

Under våren ges alla pedagoger i Malmö under fyra  tillfällen möjlighet att lära sig mer om EU och skolan. Titeln är Europeisk faktascen – EU i skolan. Dessa tillfällen ligger alltid mellan 14 och 16 och är den 9/2, 9/3, 27/4 och 11/5. Platsen är Malmö stadshus. Innehållet är gediget och väl genomtänkt och ger verkligen en bra insikt kring frågor som rör EU och skolan och internationella samarbeten. Har du någon gång funderat på hur du kan starta upp internationella projekt, vad det kan medföra för dig och dina elever så bör du anmäla dig till dessa tillfällen. Ta tillfället i akt att lära dig mer om EU och skolan.
Föreläsningarna är kostnadsfria och vid föranmälan bjuds på kaffe, te och kaka.
Föranmälan till europadirekt@malmo.se
Läs mer om föreläsningarna på malmo.se/europadirekt

http://malmo.se/Kultur–fritid/Biblioteken/Vara-bibliotek/Stadsbiblioteket/Pa-Stadsbiblioteket-kan-du…/Europa-Direkt/Program-och-aktiviteter/Europeisk-faktascen—EU-i-skolan.html

Under höstterminens sista veckor publicerades en del filmer i Selma och fram till sportlovet ska jag presentera dem här i Filmkrönikan. Jag börjar med några spelfilmer och en dramadokumentär idag, däribland förra årets oscarsvinnare för bästa utländska film och IMDbs högst rankade film.

Saul’s son
http://selma.malmo.se/record=b1264325~S4*swe
Debutregissören László Nemes skakande drama, som följer den ungerske Auschwitzfången Saul Auslander under hans fasansfulla jobb med att bränna liken av sitt eget folk. Övertygad om att en av de avrättade är hans egen son gör han allt för att finna en rabbi och ge sin son en värdig begravning. Med en kameraföring som följer Saul intimt skapar Nemes en klaustrofobisk känsla och en obehaglig förnimmelse av att själv vara på plats. Filmen vann både Oscar och Golden Globe för bästa utländska film förra året.

Soaked in bleech
http://selma.malmo.se/record=b1264332~S4*swe
Nyheten om Kurt Cobains självmord skakade en hel generation när den spreds över världen 1994. Men var hans död verkligen självförvållad? Soaked in Bleach avslöjar händelserna bakom Kurt Cobains död upplevt genom privatdetektiven Tom Grant, som anlitades av Courtney Love bara dagar innan hennes make hittades död i deras hem i Seattle. Vad hände egentligen under de skälvande dagarna 1994. Soaked in Bleach är en dokumentär där intervjuer med nyckelvittnen blandas med dramatiserade scener som skapar ett stark narrativ av vad som hände under de skälvade dagarna 1994.

Slaget om Alger
http://selma.malmo.se/record=b1264333~S4*swe
1954 inleder Algeriska befrielsefronten en revolt mot landets franska styre. Upproret övergår i ett fullskaligt krig som utkämpas på Algers gator och torg. Terrorism och tortyr blir vardagliga vapen i den blodiga kamp som slutligen resulterar i Algeriets självständighetsförklaring 1962. Gillo Pontecorvos mästerliga ”Slaget om Alger” har utnämnts till historiens bästa politiska film.

Muren
http://selma.malmo.se/record=b1264341~S4*swe
Med fara för sitt liv klättrar Omar varje dag över den åtta meter höga separationsmuren. Inget ska hindra honom från att träffa sin flickvän som bor på andra sidan av Västbanken. På nätterna riskerar han återigen livet då han utför attentat mot ockupationsmaktens militär. En farlig lek med döden som resulterar i att han arresteras och tvingas bli angivare åt israelerna. Men kan han verkligen förråda den sak han slåss för – och sina närmaste vänner?

Nyckeln till frihet
http://selma.malmo.se/record=b1264392~S4*swe
Andy Dufresne (Tim Robbins), är en tystlåten ambitiös man långt kommen i en lysande karriär. Dessvärre är hans förhållande med frun långt i från lyckligt. När frun och hennes älskare brutalt skjuts ihjäl åtalas Andy och fälls för morden. Straffet blir två livstider på Shawshank, ett av de värsta fängelserna i USA. I fängelset möts han av den hårda fängelsechefen som styr fängelset med järnhand och mycket övervåld. Efter ett tag får Andy reda på att en nyanländ fånge kan hjälpa honom att få målet omprövat. Nyckeln till frihet ligger på första plats på IMDbs topplista.

Ett sätt att lyfta in andra perspektiv och åsikter i klassrummet är att använda dokumentärfilm som undervisningsmaterial. Det finns filmer som är lättare att ta sig an än andra, vilket alla bör ta med sig innan filmerna visas i klassrummet. Få genrer provocerar sin publik mer än dokumentärfilmen och det är viktigt att komma ihåg att dokumentärfilm inte ska likställas de faktafilmer som vi också tillhandahåller i Selma. Mitt stående tips, och det gäller all film, är att du som pedagog tittar på filmen själv innan du visar den i klassrummet. Bortsett från Den unge Zlatan är de här filmerna främst för elever på högstadiet, gymnasiet och Komvux.

Welcome to Leith
http://selma.malmo.se/record=b1264298~S4*swe
Leith har med åren förlorat en stor del av sin befolkning och många hus står tomma. Men när den lilla North Dakota-hålan plötsligt fylls på med Craig Cobb och hans anhang av vit makt-fanatiker som köper upp alla lediga tomter, måste invånarna snabbt reagera innan hela orten förvandlas till vad Cobb planerar en koloni för amerikanska nynazister. Denna mångfaldigt belönade dokumentär skildrar en grannfejd av helvetiskt mått. När hakkorsen och Hitler-hälsningarna redan blivit del av vardagen inser Leith-borna att deras stillsamma idyll kan vara förlorad för all framtid.

Varje ansikte har ett namn
http://selma.malmo.se/record=b1264313~S4*swe
Det är en ovanlig blandning av överlevande som står på kajen i Malmö den 28:e april 1945. Norska motståndsmän, polska mammor med nyfödda barn, brittiska spioner och judiska överlevande. Alla är de överlevande från de tyska koncentrationslägren och alla är de förenade i frihetens ögonblick. Deras första steg i frihet filmas av svenska nyhetsfotografer. 70 år senare får de överlevande se dessa filmbilder för första gången. De återupplever känslorna av lycka, men också förvirringen och osäkerheten. I denna dokumentär följer Magnus Gertten upp det arbete han påbörjade med Hoppets hamn från 2011. Han har genom en omfattande research lyckats sätta namn på många av de okända ansikten som syns i filmen från 1945. Ett av namnen är Bernhard Kempler som var nio år när han kom till Malmö. Han överlevde kriget genom att klä ut sig till flicka.

Den unge Zlatan
http://selma.malmo.se/record=b1264253~S4*swe
Berättelsen om Zlatan Ibrahimovic innan han blev ”Ibra” med en hel värld. En kaxig supertalang från Rosengård: lika karismatisk som briljant men med en vrede inom sig ständigt på gränsen att explodera ute på planen. Det är också historien om en ung pojke under konstant press från sin omgivning, som helt ensam lämnade Sverige för slå sig in i fotbollens finrum. En stenhård kamp både på och utanför planen. Filmarna Fredrik och Magnus Gertten följde Zlatan under två års tid i Malmö FF, under den uppmärksammade övergången till Ajax och hans första tid i Holland. Detta tillsammans med nyfilmade intervjuer med medspelare, motspelare, tränare och andra som stod Ibrahimovic nära, har resulterat i ett närgånget och personligt porträtt.

#MinFlykt
http://selma.malmo.se/record=b1264678~S4*swe
Den nuvarande flyktingkrisen har orsakat en reaktion över hela världen. Hundratusentals människor från Afghanistan, Pakistan, Syrien och Eritrea väljer att genomgå en svår resa, de lämnar sina familjer och gamla liv bakom sig på jakt efter grundläggande säkerhet och frihet. Mobiltelefonen blir för många ett avgörande verktyg för att underlätta en flykt, den är ett sätt att kontakta familj och släkt som lämnats kvar, att söka flyktvägar framåt och hålla sig uppdaterad om läget, men också för att dokumentera sina erfarenheter. Flyktingfrågan är därför inte längre ett ansiktslöst ämne i nyhetsinslagen. Tusentals klipp, inspelade på mobiltelefoner, överförs på nätet via sociala medier och skildrar händelser mycket mer känslomässiga än vad en klassisk dokumentär någonsin kan skildra. I #Minflykt får vi följa några personers flykt från deras hemland genom Europa och ta del av det som möter dem på vägen. Innehållet görs av dem själva och stöds av djupintervjuer med skaparna av materialet.

En vanlig fucking människa
http://selma.malmo.se/record=b1264694~S4*swe
Sam har alltid vetat att han är en pojke. När han var liten blev han förvånad när han förstod att folk trodde att han var en flicka. Då började han förklara för alla att han egentligen var en pojke som var född i en flickas kropp. Sedan dess har han fått kämpa för att förklara och få folk att förstå vem han verkligen är. En vanlig fucking människa är en film om allas rätt att vara sig själva. Det är en berättelse om en ovanligt stark familj som kämpar mot människors fördomar. I filmen får vi följa Sam från barndomen till studentexamen. Under den tiden går han igenom en operation och får testosteroninjektioner för att få en kropp som han känner igen sig i. Vid sin sida har han sin tvillingsyster Denise och sin mamma Camilla. När de förstod att det inte bara var en fas bestämde de sig för att göra allt för att stötta Sam. Sam är idag en ung man som försöker hitta sin väg i livet, men det är inte alltid lätt. Folk ifrågasätter ständigt hans identitet, något som gör Sam riktigt arg. – Jag är bara en vanlig fucking människa! Kan vi prata om något annat?

Dags för årets Kängurutävling!

Nu är det dags att anmäla klassen till årets kängurutävling. Tävlingen går av stapeln torsdagen den 16 mars. Då är det studiedag i Malmö stad. Det är inte några problem att göra uppgifterna någon dag senare, men inte tidigare. Kängurun vänder sig till alla!
Syftet med Kängurutävlingen är att stimulera intresset för matematik genom bra problem som är tänkta att väcka nyfikenhet och lust att lära matte.

Det finns flera olika tävlingsklasser:
• Milou för förskoleklass och åk 1 – 2 (ingen tidsgräns)
• Ecolier för åk 3 – 4 (60 min)
• Benjamin för åk 5 – 7 (60 min)
• Cadet för åk 8-9 samt kurs 1a, b och c (60 min)
• Junior för kurs 2-3
• Student för kurs 4-5

Tävlingen består av 18-24 problem som handlar om matematiskt tänkande och begrepp. Till varje problem finns fem svarsalternativ. Eleverna behöver alltså inte visa hur de tänker och de kan alltid gissa. Eleverna arbetar enskilt, men det kan vara lämpligt att eleverna innan tävlingsdagen fått möjlighet att öva på gamla känguruproblem, gärna i grupp.

Anmäler din klass gör du på den här länken: http://ncm.gu.se/kanguru där kan du också läsa mer om Kängurun samt hitta uppgifter från tidigare år. Här publiceras även facit och uppgifter ni kan arbeta vidare med i klassrummet.

För att uppmärksamma tävlingen lite extra på skolan kan t.ex. alla klasser i årskursen eller i arbetslaget genomföra den vid samma tid och dag. Kanske kan ni även göra någon annan gemensam aktivitet under dagen t ex kängurutipspromenad, räkna och hoppa känguruhopp, läsa fakta om kängurun, se film mm.

Vill ni inte delta i själva tävlingsmomentet går det utmärkt att anmäla sig och använda Kängurun som ett arbetsmaterial i klassrummet. Vi lovar att du får många intressanta diskussioner med barnen när de förklarar hur de tänkt när de löst problemen.

Hör av er om ni uppmärksammar Kängurutävlingen lite extra på er skola. Då vill vi gärna komma ut och besöka er för att uppmärksamma detta med ett blogginlägg på Pedagog Malmö.

Vill ni följa oss på Facebook? Sök efter gruppen ”Matematikutvecklarna på PI”.

Lycka till!
//Matematikutvecklarna på PI

Skrivet av Maria Dellrup

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den brukar kallas trädde i kraft 1990. De här filmerna ger exempel på vad barnkonventionen är för något och vad den innebär för den grupp som den ska skydda. (Unicef har samlat information som också är användbar.) Filmerna är en bra början i arbetet att medvetandegöra vika rättigheter som våra barn och elever har.

Barnkonventionen del 1 – Feifeis rätt till nationalitet och namn
http://selma.malmo.se/record=b1264440~S4*swe
Varje barn har rätt till ett lyckligt liv. Det är vad denna serie handlar om. Oavsett bakgrund har varje barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Serien visar hur barnkonventionen på olika sätt berör barn på vårt jordklot. Åttaårige Feifei är en kinesisk pojke som är född och bosatt i Holland. Men han finns inte officiellt i Holland. För varken Feifei eller hans mamma har identitetspapper. Feifei är illegal, men han är också ett barn. Hans kompis Mees tycker att det är helt knäppt att Feifei inte har ett pass. Det tycker Feifei också. Han förstår inte så mycket av allt pappersarbete, men hoppas på att få hjälp av en särskild rättighet för barn, som ska ge honom identitetspapper. För om Feifei får det kan han äntligen påbörja ett normalt liv och få ett riktigt hem. Kommer han att lyckas?

Barnkonventionen del 2 – Merlijns rätt till skolgång
http://selma.malmo.se/record=b1264443~S4*swe
Varje barn har rätt till ett lyckligt liv. Det är vad denna serie handlar om. Oavsett bakgrund har varje barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Serien visar hur barnkonventionen på olika sätt berör barn på vårt jordklot. Elvaårige Merlijn är en glad och smart kille med huvudet fullt av idéer. Han är den självutnämnde kungen i sitt rum och har en bästa vän som alltid ställer upp. Men det finns ett stort problem. Merlijn är autistisk och kan inte vara med i skolan. Ett klassrum fullt med barn är för stökigt för honom. Det är därför Merlijn inte har gått i skolan på flera år. Vilken sorts skolgång kan hjälpa barn som Merlijn?

Barnkonventionen del 3 – Imraan räddas från barnarbete
http://selma.malmo.se/record=b1264444~S4*swe
Varje barn har rätt till ett lyckligt liv. Det är vad denna serie handlar om. Oavsett bakgrund har varje barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Serien visar hur barnkonventionen på olika sätt berör barn på vårt jordklot. Imraan är endast tio år när han lämnar föräldrahemmet på Indiens landsbygd. Han beger sig till Dehli för att hitta ett arbete för att skicka hem pengar till sina föräldrar och betala deras sjukhusräkningar. Men det visar sig bli en hemsk erfarenhet. Imraan måste jobba sent in på nätterna och får dålig mat. Han får aldrig lämna arbetsplatsen och får ofta stryk. Han är fängslad som slav och drömmer om de kor han vallade hemma i byn. Imraan saknar sin mamma som är sjuk. Hur ska Imraans framtid bli?

Barnkonventionen del 4 – Joëllas rätt till hälsovård
http://selma.malmo.se/record=b1264446~S4*swe
Varje barn har rätt till ett lyckligt liv. Det är vad denna serie handlar om. Oavsett bakgrund har varje barn rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals. FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) antogs 1989. Enligt konventionen ska bland annat barnets bästa komma i främsta rummet i alla åtgärder som rör barn. Serien visar hur barnkonventionen på olika sätt berör barn på vårt jordklot. Elvaårige Joëlla är en livfull flicka som har sjukdomen FAS. Joëllas sjukdom beror på att hennes mamma drack för mycket alkohol när hon var gravid. Det har gjort att Joëllas har svårt att koncentrera sig och minnas vad hon har pluggat. Joëlla behöver också hjälp att träna på sociala situationer så att det blir lättare med vänner.

Barnkonventionen del 5 – Queens rätt till bostad och mat
http://selma.malmo.se/record=b1264450~S4*swe
Kära drottning Maxima. Så börjar Queens brev till drottningen i Nederländerna. Den 10-åriga flickan Queen och hennes nigerianska mamma är så fattiga att de är på väg att bli hemlösa. De är extremt fattiga för att vara i Nederländerna och kanske måste de snart bo på gatan. Ofta har de inget att äta. Queen är en ?illegal invandrare? i landet och Drottning Maxima är född i Argentina. Precis som Queen är drottningen född i ett annat land. Var ska hon fira jul och nyår? Programmet handlar om varje barns rätt till en levnadsstandard som bidrar till deras fysiska och mentala hälsa, vilket innefattar rätten till bostad och mat.

Barnkonventionen del 6 – Hur Ky blev Niels
http://selma.malmo.se/record=b1264453~S4*swe
Fyrverkerier, löpning och fotbollsträning gör Niels lycklig. Men han har varit olycklig i flera år för att han föddes i en flickas kropp. Förra sommaren vågade Niels, som då kallades Ky, äntligen berätta för sina föräldrar att han är en pojke. Han vill byta namn till Niels och har en kompis som heter Stelle och som föddes i en pojkes kropp. På deras nya skola berättar de för klassen att de är transpersoner. För Ky blir det början på ett nytt liv som Niels. Har någon annan rätt att bestämma vilket kön du har eller vem du ska bli kär i? Hur Ky blev Niels handlar om att hitta sin identitet, om rätten att vara sig själv, om flickor och pojkar och hormoner och andra förvirrande ting.

Barnkonventionen del 7 – Jasons rätt att inte bli mobbad
http://selma.malmo.se/record=b1264456~S4*swe
12-årige Jason är van att bli mobbad i skolan. En del barn tycker att han är konstig för att han hellre spelar teater och sjunger än spelar fotboll. Mobbningen har påverkat hans liv mycket och därför håller han sig undan. Jason ser sin klass som ett schackspel. De vita pjäserna är hans vänner och de svarta hans fiender. Jason vill komma till andra sidan på ett säkert sätt. Men hur? Jason bestämmer sig för att skriva en sång om sina känslor och hoppas att klasskamraterna ska förstå honom bättre. Varför tror du att någon mobbar? Programmet handlar om rätten att få skydd mot diskriminering och mobbning.

Barnkonventionen del 8 – Sisi och Wanwan – rätten att bli adopterad
http://selma.malmo.se/record=b1264459~S4*swe
De första åren tvillingsystrarna Sisi och Wanwan bodde på ett kinesiskt barnhem var tuffa. De fick ingen uppmärksamhet och ingen förstod varför de inte talade. I Nederländerna upptäcktes att de såg dåligt och att de hade dålig hörsel. Men flickorna fick hjälp och utvecklades fantastiskt. De lärde sig till och med att spela harpa! Systrarna förstår inte varför de fått så stora möjligheter jämfört med andra föräldralösa kinesiska ungdomar i samma ålder, som inte längre kan bli adopterade. Under vintern reser Sisi och Wanwan runt i sin stad och spelar harpa för att samla in pengar till kinesiska jämnåriga kamrater. Vad hade kunnat hända med Sisi och Wanwan om de inte blivit adopterade? Programmet om Sisi och Wanwan handlar om rätten att bli adopterad om ingen annan kan ta bra hand om dig.

Idag blir det några NO-filmer och en film om Eiffeltornet. Filmerna fungerar från senare delen av mellanstadiet, men det finns ord och begrepp som kan behöva diskuteras både före och efter visningen för att eleverna ska kunna tillgodogöra sig allt. De två filmerna om kvantmekanik har den fantastiske Jim Al-Khalili som värd, vilket gör dem extra sevärda. Filmen om Eiffeltornet erbjuder vi även på franska med fransk text som kan göra den väl värd att använda i franskundervisningen.

Evolutionsbiologins grunder och teorier
http://selma.malmo.se/record=b1264255~S4*swe
Allt sedan antiken har forskare försökt sig på att kategorisera och beskriva livet som finns på vår planet. I denna film ges en historisk översikt över hur världsuppfattningen och systematiken förändrats genom arbete av bland annat Aristotoles, Plinius, Linné, Lamarck fram till Charles Darwins som i och med publikationen av The Origin of Species presenterade det naturliga urvalet som är grund för den i dag erkända evolutionsteorin, i vilken molekylärbiologin har gett djupare insikt om härstamning och ärftlighet.

Kvantmekanikens hemligheter – del 1. Einsteins mardröm
http://selma.malmo.se/record=b1264257~S4*swe
Professor Jim Al-Khalili följer spåren i jakt på kvantfysikens ursprung. Med spännande demonstrationer och experiment förklarar denna engagerande serie grunderna för hur vi förstår världen i dag. När forskare på 20-talet undersökte hur glödlampor fungerar ledde det till nya upptäckter djupt in i materians dolda funktioner, som sub-atomära byggstenar i vår omvärld. Då uppdagades helt nya fenomen och en värld där saker kan vara på många ställen samtidigt, och där verkligheten endast tycks existera när vi observerar den. Albert Einstein hatade idén att naturen på grundläggande nivå skulle styras av en slump, medan den danske forskaren Niels Bohr hävdade motsatsen. Först på 1960-talet visade vetenskapsmannen John Bell att det gick att pröva vem som faktiskt hade rätt. Existerar verkligheten verkligen, eller framställer vi dess existens genom vår egen observation? Resultaten är chockerande!

Kvantmekanikens hemligheter – del 2. Varde liv
http://selma.malmo.se/record=b1264261~S4*swe
Professor Jim Al-Khalili följer spåren i jakt på kvantfysikens ursprung. Med spännande demonstrationer och experiment förklarar denna engagerande serie grunderna för hur vi förstår världen i dag. Kan kvantmekanik bidra till att förklara de största mysterierna inom biologi? Fantastiska exempel visar hur teorier om kvantfysik ligger till grund för de mest grundläggande biologiska processer, som flyttfåglars förmåga att hitta rätt med hjälp av jordens magnetfält. Dessutom demonstreras hur vårt luktsinne påverkas av eteriska kvantvibrationer, samt hur växter styrs av osäkerhetsprincipen när de fångar solljus under fotosyntesen. Kan kvantmekanik eller kvantbiologin till och med ha format den mekanism genom vilken levande arter har utvecklats?

Tjernobyl – om djur, natur och strålning
http://selma.malmo.se/record=b1264516~S4*swe
30 år efter Tjernobyl-katastrofen har det område som kallas Den förbjudna zonen ofrivilligt förvandlats till ett märkligt slags friluftslaboratorium. Efter olyckan evakuerades 135 000 personer, och strålningen dödade djur och växter. Fortfarande är strålningen hög, men fåglarna bygger bo på betongsarkofagerna och björnar, hjortar och vargar strövar omkring till synes helt friska. Här har naturen tagit över. Hur djuren kan överleva i denna förgiftade miljö försöker forskarna nu ta reda på. Olika arter verkar ha olika förutsättningar, och svaren kan finnas på DNA-nivå. Resultaten blir överraskande…

Jag, Eiffeltornet
http://selma.malmo.se/record=b1264485~S4*swe
Jag är Eiffeltornet, den mest besökta sevärdheten i Paris. Dessutom är jag känd över hela världen. Ingen anar de galna äventyr, som jag har varit tvungen att genomlida under 125 år för att få denna stjärnstatus. När jag föddes var jag baktalad och blev utbuad av berömda konstnärer. Men som tur var räddades jag av allmänheten. Om och om igen blev min existens ifrågasatt. Först hot i form av ointresse kring 1900, därpå världskrigen, dårskap eller ren spekulation. Men jag lyckades skapa mig olika roller, allt från spion till filmskådespelerska. Det var först när jag till slut blev användbar för människor, som jag blev symbolen som Paris hjärta och erövrade världen.

Nu har vi haft den första träffen med våra deltagare i utbildningen INKLUDERING PÅ RIKTIGT! – en processtödjarutbildning i normkritiska perspektiv med deltagare från förskolan, grundskolan och gymnasiet.
En atmosfär som strävar efter att bjuda in till pedagogiska “skolformsöverskridande” normutmanande möten – detta var vår önskan och ambition inför första träffen.

I detta första pass lyfte vi begreppen inkludering och normer. Vi reflekterade och diskuterade kring vad detta innebar för oss själva. Några tankar från pedagogerna:

Rätten att identifiera sig själv, att inte blir placerad i ett fack.

Vem får vi vara eller inte vara -och hur gör vi det?

Att få vara annorlunda.

Att kunde vara sig själv, utifrån olika förmågor och förutsättningar.
Men hur ser det ut i det pedagogiska praktiken – egentligen? Vad ser vi i våra förskolor och skolor? Finns likheter – och skillnader?  Detta var några av de frågor pedagogerna samtalade kring i små grupper. Resultatet kan sammanfattas i att normerna ser olika ut i olika verksamheter. Några reflektioner – och frågor – från gruppen:

Om man inte är religiös blir man exkluderad i vår skola.

I vår skola finns en stark pluggkultur och kraven på att prestera är väldigt starka.

Gruppera barn utifrån kön – gör man fortfarande det i förskolan?

Vi hittade även mycket gemensamt – men skillnader fanns. En sak som diskuterades är att i förskolan finns en större frihet, medan skolan är mer strikt med snävare ramar –  och förväntar sig andra saker av barnen. Vilken betydelse har det att man är flera pedagoger i förskolan – men kanske bara en lärare i skolan? Hur påverkar detta normerna? Vi lyfte fram vikten av att vara medveten om vem som egentligen sätter reglerna. Vem vill vad – och varför ?

I vårt samtal kom också betydelsen av relationer fram. För att kunna diskutera och utmana de normer som finns hos eleverna behövs en förtroendefull relation mellan lärare och elev. Ibland kan man behöva lämna klassrummets snäva ram för att uppnå den.

Andra grupper pratade om personalgruppen och hur det är att komma som ny. Vilka normer måste man då  förhålla sig till? Vi diskuterade även hur homogen vår egen utbildningsgrupp (!) är  – eller i alla fall förefaller vara utifrån de etiketter vi sätter på varandra. Kön, etnicitet, klass… Och är vi som går denna kurs  “de redan frälsta” när det gäller normkritik – eller inte…?

Makten att vara norm – och att vara den som “bestämmer” normen.Begreppet intersektionalitet. Mänskliga rättigheter. Diskriminering. Barnkonventionen. Barns och elevers delaktighet och inflytande. Detta är några av de områden vi började belysa – och kommer att återkomma till.

Slutligen introducerade vi Ögonblicksforskning – att sätta normen “under lupp”! Vi gjorde våra egna luppar, och började fundera kring – och diskutera – vilka konkreta situationer i våra verksamheter som vi vill “zooma in på”.

Tiden gick alldeles för fort! Nu djupdyker vi i deltagarnas utvärderingar av träffen – och återkommer!

/Karin & Elizabeth

Veckorna går och BFL-arbetet i Malmö stad pågår för fullt. Just nu stöttar vi 23 grundskolor i denna satsning. Fler grundskolor ligger i startgroparna och till hösten startar vi även arbetet på en gymnasieskola (mer om detta senare).

En kortfattad beskrivning av arbetet är att varje skola utser x antal samtalsledare som sedan leder varsin samtalsgrupp bestående av 6-8 pedagoger (antalet kan variera). Var fjärde vecka träffar vi, alltså jag och mina kollegor Anna och Caroline, alla samtalsledare och förser dem med material och har en workshop kring innehållet. Därefter bedrivs samtalsgrupper på alla skolor där strukturen bygger på TLC-modellen (Teacher Learning Community) av Dylan Wiliam. ”Hjärtat” vid varje samtalsträff är när lärarna får möjlighet att berätta om nya (eller redan befästa) tekniker de testat med sina elever. Alla får feedback på det de gjort och diskussioner förs om det som gjorts i klassrummen. Vilka lysande samtal som förs om undervisning runt om i staden!

Ett annat moment vid varje samtalsträff handlar om att tillföra något nytt gällande ämnen som rör BFL. Det kan exempelvis vara texter och filmer om att skapa lärandemål, hur man kan leda effektiva diskussioner som lockar fram belägg för lärande, feedback etc. Ett ämne som vi fört in i en av träffarna är mindset där innehållet bland annat handlar om statiskt och dynamiskt mindset inspirerat av Carol Dweck.

De skolor som startade BFL-arbetet samtidigt som ht16 satte igång är i skrivande stund inne på sin femte samtalsträff som handlar om just mindset. När vi förra veckan träffade alla samtalsledare gjorde vi en processövning med dem som belyste ämnet. Många av samtalsledarna har sedan valt att göra samma övning med sina kollegor på skolorna och det har väckt många tankar om hur stor vikt en elevs (eller lärares) mindset spelar roll för lärandet samt hur vi som lärare kan förändra elevernas attityder kring lärande.

Jag, Anna och Caroline besöker skolorna när samtalsgrupperna är igång och vi kan alla tre skriva under på att vi blir fyllda av energi av de otroligt givande diskussionerna som förs.