Gott folk!

Vi vill tacka alla pedagoger som kom och gjorde oss sällskap under Pedagog Malmö Live. Det var fantastiskt att se att intresset för vårt arbete är så stort! Nästan alla platser fylldes och vi fick väldigt fina utvärderingar. Vi tackar och bugar!

Vi fungerar som ett stöd för er pedagoger i ert arbete att få varje elev att uppnå sin fulla potential. Under Pedagog Malmö Live fick vi möjligheten att gå igenom mer grundligt vår så kallade 9-stegsmodellen som vi arbetar utifrån och fick lyssna in tankar och funderingar som pedagogerna hade.

Nedanstående områden är vad vi kan stötta med, ser ni behovet  hos er själva eller med era elever så kan ni alltid börja med att maila oss till info@dinrostskaeka.se för att bolla dina tankar mer oss:

För pedagoger:
– Samarbetsövningar
– Konflikthantering
– Gruppdynamik
– Relationskapital
– Modellering/rollspel
– Film som verktyg
– Arbetsmaterial
– Musik som verktyg
– Föreläsning
– Värdegrund
– Stimulans
– Handledning & stöd
– Observationer & återkoppling
– Stöd i klassrummet
– Stöd i planering för arbetet inom emotionell, social och personlig utveckling med måluppfyllelse i fokus.

För eleverna:
– Sociala färdigheter
– Samarbetsövningar
– Konflikthantering
– Gruppdynamik
– Utvecklingsplan
– Värdegrund
– Identitet
– Självkänsla/Självförtroende
– Skolmotivation/stimulans
– Framtidsvision
– Stresshantering
– Kärlek och känslor
– Hjärnan och signalsubstanser
– Empati
– Mänskliga utvecklingsfaser
– Sociala relationer & mående
– Värdefokus & målfokus
– Meditation & mående
– Kunskap och livslångt lärande
– Sociala medier & mående
– Ångesthantering & tankefällor
– Hur jag fungerar bäst
– Min meningen med mitt liv
– Måluppsättning
– Tidsplanering
– Tankar, känslor och beteende
– Hantera misslyckande
– Livskriser

Glöm inte att anmäla er till våra inspirationsträffar där vi har en kort genomgång av vårt arbete och vad vi kan stötta er med samt går igenom tänkbara ärenden med er för att sedan bestämma datum för ett första träff för ett eventuellt samarbete. Vi finns här för er, med eleven i fokus!

Anmäla ditt namn, skola samt vilken datum ni tänker komma:

13/10 kl. 14:00-16:00 på Pedagogisk Inspiration, våning 5.
9/11 kl. 14:00-16:00 på Pedagogisk Inspiration, våning 5.
1/12 kl. 14:00-16:00 på Pedagogisk Inspiration, våning 5.

Varmt välkomna!

Tillsammans med några av mina kollegor från Pedagogisk Inspiration, åkte jag till Göteborg för att medverka i en konferens med Nordiskt nätverk i aktionsforskning (6-7 oktober 2016). Temat det här året var betydelsen av ett mellanledarskap för skolans utveckling. Konferensen bestod av föreläsningar och dialogseminarier där deltagare presenterade sina arbeten i aktionsforskningskollegiet.

Under ledning av Ankli Wennegren, vetenskapsledare och Gjertrud Kalseth, teamledare från Tromsö skola (Norge), presenterade jag inför aktionsforkargruppen mina erfarenheter och tankar samt reflektioner från medverkande pedagoger i pågående Ögonblicksforskning. Responsen som jag fick var övervägande mycket positiv:

”Ögonblicksforskning erkänner praktikens kunskap.”

”Att våga göra nedslag i det man gör varje dag, det för taget givna och se vad det representera för världen relationer.”

”Med lekfullheten lyfter du fram kunskap.”

”Lekfullhet, prestigelös, forskning och utforskande blir tillgängligt för de som är ” mitt i”

”Kreativitet och erkännelse till praktisk fältets kunskap som får fram det tysta kunskap.”

”Annat än ord först. Ord får ofta ”malet” över tanken”

”Det är en kreativ praktik och systematiserad”

”Luppen gjorde frågeställningar mycket konkreta”

”Ögonblicksforskning skulle lyftas fram till högre utbildning”

I Malmö ska vi i Ögonblicksforskningsprocessen fortsätta samla in våra observationer och reflektioner som förhoppningsvis kommer att presenteras i en e-bok.

Fakta om Ögonblicksforskning

Jag har gett namnet ”Ögonblicksforskning” till den här processen. Bakgrunden är behovet som kom från förskolechefer att samtala och reflektera med personalen kring förskolans värdegrund, inriktat på barnkonventionen. Ögonblicksforskning har sin utgångspunkt i en konstruktion av en lupp, som öppnar upp för pedagogerna att formulera sina frågeställningar kring det som de ser behov av att förstå, och utveckla i sin verksamhet.

Syftet med Ögonblicksforskning är att kunna synliggöra ”små” händelser som sker i verksamheten, pedagogernas egen betydelse, och hur de kan utveckla sin relationella potential i möten med barnen. Jag vill ge större vikt till dessa ögonblick och införa en enkel och praktisk struktur som kan underlätta analysen, och samtidigt låta pedagogerna vara medforskare i det som sker. Sven Persson, professor och forskningsledare på PI, är kopplad till processen och ger oss teoretiskt stöd.

Varmt välkomna till Pedagog Malmös nyhetsbrev. Tanken är att vi varje fredag kommer att samla ihop några av de nyheter inom skolvärlden, med fokus på Malmö, som det har snackats om under veckan som har gått.

Förhoppningen är att ni som läsare känner att ni får en snabb överblick över veckans snackisar, eller hittar något nytt som ni inte visste.

Skolnyheterna som har gått har präglats mycket av det avsnitt av Uppdrag Granskning som handlade om betyg. I programmet var bland annat en gymnasieskola i Malmö med som exempel. Här kan ni se programmet. Rektorn på skolan har också bloggat om kritiken som har framförts mot skolan.

En annan nyhet som rör pedagoger i Malmö stad är frågan om lönelyftet. Malmö stad har valt att inkludera förstelärarna i lyftet och man har också infört att uppdraget som förstelärare antingen kan bli permanenta tjänster eller att det blir ett visstidsförordnande. Här hittar ni artikeln.

Just nu håller det på att skissas på nya formuleringar i läroplanen för förskolan. Det är det digitala lärandet som ska föras in i planen. Samtidigt så lyfts kritik mot tron på digitaliseringens effekter i förskolan. Här hittar ni artikeln.

Foto: Colourbox

På bokmässan i år diskuterade Sara Löwestam och Annelie Drewsen, båda författare av lättlästa romaner, hur de tänker sig att man ska läsa deras böcker och varför. Lättläst har länge varit ifrågasatt och om du läst Hajer och Gibbons vet du säkert att förenkling av texter medför en utarmning av innehållet och att en nedåtgående spiral startas. Antalet svåra ord blir färre, sambandsmarkörer plockas bort och texter blir kortare då exemplifieringar och beskrivningar försvinner. Detta bidrar till att texten oftast blir svårare att förstå än den längre ursprungstexten. Vi gör alltså eleverna en björntjänst! Hajer och Gibbons menar också att vi signalerar låga förväntningar på eleverna om vi presenterar lättlästa texter för dem. Forskning visar att just höga uttalade förväntningar kan vara avgörande för en god kunskapsutveckling. Att kunna läsa och förstå text är dessutom varje medborgares rättighet för att kunna delta i samhällslivet eller i det offentliga samtalet i en demokrati. Vi måste alltså undervisa i läsförståelse och använda åldersadekvata texter utan förenklingar.

Dessa tankar medför att vi i en språkutvecklande undervisning alltid måste planera för stöttning och explicit undervisning av läsförståelse då vi arbetar med innehåll som är kognitivt utmanande för eleverna. Anna Kaya skriver i sin bok Att undervisa nyanlända att hon väljer texter och därmed planerar uppgifter utifrån den starkaste elevens behov av tankekrävande utmaning. Följden blir att mycket av planeringen ägnas åt hur den språkliga stöttningen ska se ut för resten av klassen.

Jag tänkte mycket på detta resonemang om faktatexter när jag började lyssna på Sara Löwestam och Annelie Drewsen. Hur skulle de kunna försvara sina lättlästa texter?

Författarna menar att det inte förhåller sig riktigt på samma sätt när vi läser skönlitterära texter. Kraven på en välskriven lättläst roman är höga. De måste innehålla kognitivt komplexa historier uttryckta med ett enkelt språk, menar de. Författaren måste anta utmaningen att hitta rätt ord och formulering eftersom varje ord i en lättläst bok betyder mer. Denna konst närmar sig poesin, anser Sara Löwestam. De lättlästa romanerna blir alltså inte utarmade på innehåll och svårare att förstå. De välskrivna lättlästa skönlitterära texterna kanske t.o.m. kräver mer av förmågan att läsa mellan raderna. Författarna betonar dock att elever inte ska läsa böckerna själva i första hand. Vi måste läsa högt och tillsammans menar de. Texterna får oss att prata om viktiga saker. De bidrar också till att elever kan bygga upp självförtroende och kalla sig för läsare genom att läraren planerar högläsningen och utmanande frågor till diskussionerna, menar Annelie Drewsen.

Jag ser tydligt vad som förenar kraven på läsningen av “svåra” faktatexter och läsningen av “lätta” skönlitterära texter. Läraren måste planera och undervisa kring läsningen. I båda fallen måste det finnas stöttning och interaktion i arbetet med texterna. Ingen elev får lämnas ensam med sin text. Dessutom måste texterna i båda fallen väljas utifrån elevernas erfarenheter och behov.

Text: Cristina Nordman

Läs gärna ett smakprov ur Annelie Drewsens roman Dagboken. http://www.smakprov.se/smakprov/visa/9789188291936/partner/smakprov  för att förstå hur välskriven lättläst skönlitteratur kan se ut.

Övrig litteratur:

Gibbons, Stärk språket, stärk tänkandet, 2016

Hajer, Språkinriktad undervisning, 2014

Kaya, Att undervisa nyanlända, 2016

Den 24 oktober är det FN-dagen. Här kommer några tips på hur du kan knyta matematiken till arbetet kring FN:

Flaggor som bråkar: https://docs.google.com/document/d/1rGFCynfdZztqmxR77iTUrf-P3oX-xNlqHDjNDoo7b3c/edit

Dagens tal – 24: http://ncm.gu.se/media/nywebb/matematikutvecklare/formagor/5E_dagens_tal.pdf

Titta på och diskutera likheter och olikheter.

Skolverket – Tema modersmål:

http://modersmal.skolverket.se/sites/svenska/index.php/7-oevriga-artiklar/oevriga-artiklar/17-mattebegrepp-pa-21-sprak

Studi – Ett språkligt digitalt läromedel:  https://www.studi.se/

Jämföra länder – statistik för olika länder:  varldskoll.se och http://www.ne.se/

Författare: Maria Dellrup

När vi tänker och pratar om tillgänglighetsanpassning av lokaler så hamnar vi ofta i att tänka utifrån fysiska funktionsvarationer och framförallt nedsatt rörlighet. Vi tänker kanske på ramper, elektriska dörröppnare eller möjligtvis hörslinga. Men tillgänglighetsanpassning av den fysiska miljön är så mycket mer! Idag tänkte jag visa lite hur vi på Rosengårdsskolan arbetar för att göra våra lokaler begripliga och lätta att orientera sig i genom att använda bildstöd.

Hur lång tid det tar att lära sig hitta och orientera sig i nya lokaler kan vara väldigt olika. För en del går det snabbt och för andra går det kanske aldrig att komma ihåg om det var den andra eller tredje dörren som leder till ens klassrum.

Det är nog fler än jag som kan känna en viss osäkerhet när jag kommer en ny plats. Var ska jag vara och hur hittar jag dit? Då är skyltar en sak som kan ge stöttning. Ofta är dock skyltar endast med text och förutsätter både god läsförmåga och språklig förmåga.

(Bildkälla)
Den här skylten till exempel hjälper inte mig särskilt mycket eftersom jag varken kan läsa eller förstå kinesiska. Istället har skyltar med tydliga och enkla symboler större chans att vara ett stöd för fler personer.
En plats som har fattat det här med vitsen med tydlig skyltning är ofta flygplatser eller som i fallet ovan, en färja. Fundera på det om du är på en flygplats någon gång: hur gör du för att hitta det och dit du är ute efter? Vilka funktioner hittar du symbolskyltar för? (Det kan tilläggas att traditionen av att använda skyltar respektive muntlig information är olika i olika kulturer. Här utgår jag från mitt europeiska perspektiv. På andra platser ges information främst genom t.ex. muntliga högtalarutrop.)
 Låt oss då stiga in på Rosengårdsskolan och titta på hur vi har gjort. Det finns många olika symbolsystem att använda. Vi har valt att använda oss av widgitsymboler eftersom det företrädesvis är de som vi använder för annan typ av bildstöd. Det finns även t.ex. Pictogram och ARASAAC som jag tipsat om tidigare. Samtliga dessa förutsätter att du har symbolförståelse, d.v.s. att du kan förstå att symbolen står för något annat och kunna koppla ihop symbol och innebörd. (För personer som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå kan symbolförståelsen vara svag eller saknas och då kan man istället behöva ha foton på den konkreta platsen som är på andra sidan dörren.)
Vi börjar med att ta en sväng till expeditionen.

Här hittar vi Johan.

När vi ändå är här kan vi passa på att hälsa på en av våra skolledare.
Oj då, vi får visst komma tillbaka en annan gång. Istället kan vi träffa rektor Annelie i den här intervjun.
Här hittar vi även konferensrum.
Vi går vidare till vårt fantastiska och nyinvigda skolbibliotek. Här finns en annan Pedagog Malmö-bloggare, Eva Wiberg. Hon skriver om omvända roller i sagans värld.
Här hittar vi en av våra två fantastiska skolsköterskor.

Kurator finns här inne.

På Rosengårdsskolan har vi inte bara ordinarie musikundervisning utan även El Sistema. Här inne hörs ljuv musik dagarna i ända!

Sal för hem- och konsumentkunskap och slöjd har vi såklart också.
Våra underbara femmor har vi här. De är riktiga hejare på att arbeta med Google Classroom vilket ni kan läsa om här.  Mer av klassernas arbete kan ni ta del av på klassbloggen.
Här inne sker mycket av vårt arbete med att vidareutveckla det språkutvecklande arbetssättet. Exempel på arbetssätt kan ni läsa om i den här intervjun.
Våra härliga treor träffar ni både här och på bloggen Rosenknoppar – ett språkutvecklande arbete. Intervju om bloggandet och bloggarna kan ni läsa här.
Hos ettorna hittar vi en matteentusiast, Sanna, och hennes arbete kan ni läsa om här. Hos ettorna och på andra håll arbetas det även med ASL vilket ni kan läsa om här.
Efter den här långa rundturen kanske det är dags för en bit mat, i vår fina, nyrenoverade skolrestaurang?

Eller kanske en kopp kaffe i personalrummet?
Kanske den viktigaste skylten…?
På fritids sker det massor av roliga och utvecklande aktiviteter.
Till mig, Ida, och Rosengårdsskolans andra bloggande skollogoped, Mia är ni välkomna när som helst här på skollogopedbloggen.
Är ni i trakterna får ni gärna komma förbi och säga hej också, men var snälla och knacka innan ni stiger in!

Det här var en liten rundtur för att visa en bråkdel av alla verksamheter och personer som finns här hos oss på Rosengårdsskolan och hur vi har gjort för att tydliggöra dessa med hjälp av bildstöd. Välkomna tillbaka en annan gång för att få se allt annat som vi jobbar med här!

Det rör på sig i skolans värld. Bristen på utbildade lärare tvingar fram ett kreativt tänkande kring hur vi ska lösa krisen. Alla barn i skolan måste få möta kvalificerade och duktiga lärare. Men skolan är en komplex värld där undervisningen bara är en del. Det finns uppgifter som skulle kunna utföras av andra yrkeskategorier än lärare. Ett av de yrken som skulle kunna bidra till elevers måluppfyllelse är skolbibliotekarien.

Skolbibliotekariens jobb är ett ansvarsfullt arbete med mycket varierade arbetsuppgifter. Ett av världens roligaste jobb!
Det är inte alla som känner till vad en skolbibliotekarie gör. Det kan givetvis variera från skola till skola, men det är definitivt mycket mer än att stämpla böcker.

Skolbibliotek ska finnas på alla skolor enligt skollagen, men dilemmat är att lagen inte ger oss anvisningar om vad ett skolbibliotek är eller vilken kompetens en skolbibliotekarie ska ha. Detta är en av orsakerna till skolbiblioteken ser så olika ut.
De skolbibliotek som har hög kvalitet, är de som fungerar som en integrerad del av skolans pedagogiska verksamhet. De stödjer elevens lärande och vägleds av de styrdokument som gäller i skolan. En förutsättning för att kunna verka i denna anda, är att skolbibliotekarien är en person med kvalificerad och lämplig kompetens.

Kvalificerad utbildning

Grundläggande i bibliotekariens utbildning är gedigna kunskaper i kunskapsorganisation. Skolbibliotekarien är expert på att organisera, förmedla och använda information på ett sätt som underlättar för användaren.
Skolbibliotekarien har litteraturkännedom och god inblick i den aktuella barnboksutgivningen. Det ger förutsättningar för att kunna förmedla läsning som passar den enskilda eleven.

Skolbibliotekarien har kunskaper i MIK, medie- och informationskunnighet. I vår tid är kunnande i hantering och värdering av informationsflödet en nödvändighet för alla medborgare. Skolbibliotekarien kan här vara ett stöd och en resurs för läraren. Skolbiblioteken och skolbibliotekarierna är en viktig och ovärderlig resurs när skolorna digitaliseras. Unos uno pekar också på att skolbibliotekets pedagogiska funktion är något som både lärare och skolbibliotekarier behöver ta fasta på i det dagliga arbetet:

”För att få igång utvecklingen av skolan så att den blir digitalt kompetent måste rektor kratta manegen för lärarna och den övriga pedagogiska personalen, exempelvis skolbibliotekarier som har en nyckelposition när skolan digitaliseras”.

Sammantaget ger detta en bild av en yrkesperson med kvalificerade kunskaper. Den skola som anställer en bibliotekarie får alltså tillgång till kompetenser som kan komma alla elever till godo i deras utbildning.

Varierade uppgifter

Skolbibliotekariens yrkesutövning sker inte bara i biblioteket. Hen leder och deltar ofta i pedgogiska aktiviteter i klassrummet. Undervisning i informationshantering och källkritik, textsamtal i grupp och deltagande i läsfrämjande projekt är bara några exempel på arbetsuppgifter. En viktig fråga på senare tid är ungdomars agerande på sociala arenor. Skolbibliotekarier har genom sin kompetens i MIK möjlighet att i diskussioner och övningar medvetandegöra ungdomar och stärka deras digitala identitet.
I den digitalisering som pågår i landets skolor, är det inte sällan skolbibliotekarien som genom sitt kunnande är den som leder processen.

Skolbiblioteket är ingen ensam ö på skolan. Integrering i skolans verksamhet och samverkan, är en nödvändighet för att kunna använda skolbibliotekariens fulla potential. Skolbibliotekarien ingår för det mesta i ett eller flera arbets- eller ämneslag. Ibland är skolbibliotekarien en del av ledningsgruppen. Samsyn med pedagoger och ledning är viktigt. Kännedom om skolans styrdokument förutsätts och en skicklig skolbibliotekarie kopplar alla sina aktiviteter till läroplanen.

Sök skolbibliotekariejobben!

Det allra bästa med att arbeta som skolbibliotekarie måste väl ändå vara kontakten med barn och unga. Skolbibliotekarien lär känna och följer elever under deras skoltid. Meningsfullheten i yrket finns i att kunna påverka och inspirera unga att tillägna sig kunskaper som gör dem till självständiga och aktiva medborgare.
Skolbiblioteken är en frizon för många elever. En av få miljöer i skolan där de slipper bli betygssatta och kanske kan slappna av för en stund. Där utsatta barn ibland kan finna en vuxen att ty sig till.

Fler och fler skolor har fått upp ögonen för vilken resurs en skolbibliotekarie är. Många skolbibiotekarietjänster annonseras ut. Tag chansen att söka ett fantastiskt jobb. Det är helt enkelt världen roligaste jobb!

Foto: Sara Arildsson

– Det finns tydliga mönster kring vilka som hatas. Hat drabbar främst icke normbärare, säger Elza Dunkels, forskare och lärarutbildare vid Umeå universitet.

I begreppet icke normbärare innefattas bland annat transpersoner, personer med funktionsnedsättningar och rasifierade. Kvinnor, som svarar för hälften av jordens befolkning, innefattas också, menar Dunkels.

Hon gör en tydlig skillnad på barn och unga som mobbar varandra via nätet och det politiska hatet. Kränkningar mellan barn på nätet är oftast en fortsättning. Kränkningen sker också någon annanstans, exempelvis i skolan.

– Men det är samma hatgrunder som gäller för barn och unga, som för vuxna. Det handlar om normer, säger Dunkels.

Lösningarna på problemet ser helt annorlunda ut om vi pratar om hat kopplat till normer, istället för att förenkla det med ordet näthat. Dunkels är aktuell med boken ”Nätmobbning, näthat och nätkärlek”. Vilket passande nog även är titeln på hennes föreläsning på Sett Syd.

– Om människor börjar anpassa sina liv efter hatet blir det ett hot mot demokratin, säger Dunkels.

Mer kärlek än hat

Men hon tror inte att hatet är här för att stanna. Hon lyfter att nätet faktiskt är mer fyllt av kärlek än hat, men att vi alltför sällan pratar om det.

– Nätet är fullt av gillningar, peppningar och taggningar. Det finns mängder av osjälviska handlingar, människor hjälper andra att få hjälp. Men det skrivs och talas inte lika mycket om det. Det är inget problem som behöver lösas. Men vi borde verkligen prata mer om det.

Mediepanik

Dunkels tar upp den mediepanik som sprider sig emellanåt, till exempel när nya appar får stort genomslag. Appen Periscope är ett sådant exempel. Socialtjänsten i Gävle tipsade föräldrar att radera appen ur sina barns telefoner om de såg den.

– Det tryggaste för barn är att ha en förtroenderelation till en vuxen. Att det finns en vuxen som barnet vågar prata med. Hur tryggt blir det om den vuxne går och raderar en app utan att prata med barnet om det?

Hon tar även upp paniken som infann sig i media kring appen Pokemon Go. En panik som lade sig redan efter en dag, eftersom vuxna hakade på och testade appen. Dunkels menar att det handlar om att hjälpa barnen att hitta navigeringsmodeller, förhållningssätt och nödutgångar.

– Använd öppenheten. Det är inte okej att hänga ut folk, men det går att synliggöra kränkningar och dölja namnet på personen. Och våga anmäl, även om det inte nödvändigtvis är till polisen. Det kan vara att höra av sig till personen som har kränkt eller till mötesplatsen där det skett.

Text och foto: Sara Arildsson
Illustration: colourbox.com

Onsdagen den 2 november la Christina Svensson fram sin licentiatsuppsats ”Lek som matematisk aktivitet” med underrubriken ”Hur matematiska situationer konstitueras i förskola och förskoleklass och hur de förändras under en kompetensutvecklingsinsats”

Opponent var universitetslektor Jorryt van Bommel från Karlstad Universitet.

Uppsatsen handlar om hur en kompetensutvecklingsinsats för pedagoger i förskola och förskoleklass bedrivs med utgångspunkt från Bishops (1988) sex matematiska aktiviteter (leka, förklara, lokalisera, designa, mäta och räkna) med fokus på aktiviteten leka. Bishop karakteriserar leka som en aktivitet som består av tre delar: modellera, abstraktion och hypotetiskt tänkande.

Christina har undersökt i vilken utsträckning olika motstånd har bidragit till att förändra pedagogernas syn på hur matematiska aktiviteter implementeras i verksamheten.

Uppsatsen kommer också att finns möjlig att ladda ner som pdf-fil från Malmö högskolas hemsida. Allt är inte klart kring publiceringen ännu, men så snart texten är publicerad skriver vi ett inlägg här på bloggen om detta!

Grattis Christina!

Text: Elisabeth Pettersson

Bild: Gunilla Mellhammar

Jag besökte, tillsammans med kollegor från PI och MAH Lärarnas Forskningskonferens (LFK) i Stockholm under lovet vecka 44. LFK anordnas årligen av STLS (Stockholm Teaching and Learning Studies) och alltid på tisdagen vecka 44. Inom STLS kan skolor och/eller lärare ansöka om stöd för att bedriva forskningsprojekt. Man får då hjälp av forskare, doktorander, licentiander och varandra. LFK är lärarnas och forskarnas chans att berätta och visa vad man gjort. Detta gjorde konferensen till en skön mix av lärare och forskare där forskarna ”tvingas” bli praxisnära och där lärarna har en chans att lyfta sig ett snäpp. Mycket intressant koncept, dessutom lyckat (och gratis).

Jag följde ett mattespår under dagen och fick bland annat lyssna på resultaten från Werner Gerholms lic-avhandling ”Matematiskt begåvade ungdomars motivation och erfarenheter av utvecklande verksamheter”. Det var mycket intressant (följ gärna länken för att läsa hela avhandlingen). Det var alltså inte bara Learning Study-projekt som presenterades även om tonvikten låg på det.

Jag hoppas att vi kan åka nästa år men hoppas ännu mer att vi kan göra något liknande i Malmö.
Inom AGVF har vi kommit igång lite med Learning Study. Vi har varit några som gått en kurs på PI (med Anna Wernberg) och några första försök görs nu på skolorna (bl.a Borgar, Latin och Petri). Det hade varit fräckt med en konferens där detta kan presenteras för en större publik.

Att använda IntoWords i Google dokument har blivit både lättare och roligare. Just nu pågår det en intensiv kamp för att underlätta inloggningen, men än så länge får vi tacka för möjligheten att se lite närmare på ordens etymologiska betydelse. Logga in i IntoWords (MV-Login, hitta din skola, skriv in din @skola.malmo.se adress och ditt lösenord), nu får du fram en liten ”bar” som du kan titta lite närmare på. Här kan man välja att skriva på olika språk och få dem upplästa och en nyhet nu är att du även kan klicka på förstoringsglaset för att få fram ordets betydelse, grammatik och förslag på användning och till sist, längst ner kan du klicka på Google bildsök och få fram bilder som ibland säger mer än tusen ord. Grattis alla Malmöbarn!

Utmaningar är ett spännande ord i skolans värld. Beroende på vem du frågar är det ett ord med många ansikten, aspekter och känslor. Under Pedagog Malmö Live den 27 september var det flera föreläsare som satte utmaningar i perspektiv. Några korta tillbakablickar…

Den brittiske skolforskaren James Nottingham menar att skolan ska uppmana elever att se utmaningar som intressanta och att den lätta vägen är en tråkig väg.

– Om lärare kan övertyga sina elever att kontinuerligt utmana sig själva i syfte att lära, kommer det att ta dem långt, förklarade han under sin föreläsning.

James Nottingham

Nottingham betonar vikten av att lärare kontinuerligt ställer sig frågan om hur mycket, och i vilken form de ska utmana. När lärare planerar sin undervisning, bör de fokusera på vad en utmaning är, och hur utmaningen i sig kan utmana elever att vilja utmanas. Under sin föreläsning på studiedagen poängterade James Nottingham betydelsen av att lärare ger elever uppgifter som utmanar dem att utforska och undersöka nya områden, områden som får dem att vackla i en positiv riktning. Han påminde åtskilliga gånger om att lärande sker i det nya och inte genom att göra något som en redan kan.

Varierande utmaningar

Srini Swaminathan följde upp utmaningen som begrepp genom sina erfarenheter av utmaningar i skolmiljöer där som han själv sa,“ingen vill undervisa”. Swaminathan som undervisar elever i slumkvarteren i miljonstaden Mumbai säger att lärare bör arbeta medvetet med varierande utmaningar, se sig själva som oanade resurser, lita på sin kreativitet och varje dag tänka på vad de kan förändra i nuet.

– Det är vad vi gör med och hur vi förhåller oss till utmaningar som gör skillnad. Det lilla kan bli allt när ingenting är normen, var delar av hans budskap.

Srini Swaminathan i mitten

Att Malmö stads skolor står inför varierande utmaningar är ingen nyhet men väl så värt att påminnas om. Caroline Söderholm, organisationspsykolog på Pedagogisk Inspiration Malmö föreläste på Pedagog Malmö Live om skolans utmaningar utifrån ett elevhälsoperspektiv. Tillsammans med skolöverläkare Stefan Kling, berättade hon om hur Malmö stad arbetar för att till exempel organisera utmaningen att ta emot alla nyanlända elever, med fokus på alla elevers rätt till en trygg inlärningsmiljö.
De belyste bland annat att skolans utmaning ligger i att säkerställa en fungerande funktion där undervisningen anpassas efter elevernas förkunskaper, färdigheter och intressen. I arbetet med nyanlända ställs det här på sin spets och utmanar lärare att tänka kring sin undervisning.

Släng problemglasögonen

Alla människor har olika erfarenheter med sig i bagaget, tryckte Michael Popoola från Hassela Movement under sin föreläsning ”Jag är inte mina symptom”. Han tycker att är det är dem vi ska ta fasta på i mötet med varje enskild individ. Det är dags att slänga problemglasögonen, uppmanade han och citerade författaren och coachen Gunnel Ryner som har skrivit boken med just den titeln.
Michael Popoolas föreläsning lyfte vikten av att som pedagog fokusera på det som är individens styrka och samtidigt lära hen att älska utmaningar.

Jag tänker att skolans utmaning till stor del ligger i är att utmana elever att se utmaningen i att utmana sig för att lära för livet. För mig handlar det om att kunna omsätta teori i praktik för det är där den riktiga utmaningen ligger.
Det är i undervisningen i klassrummet ute på skolorna som utmaningen får ett ansikte, gör anspråk och kliver in genom dörren och säger godmorgon.

Text och foto: Marina Walker
Utvald bild: Colourbox
Foto: Srini Swaminathan

”Elevernas stadsvandring”  var ett projekt som genomfördes 2015-2016 med medel från Clara Lachmanns fond för skandinaviskt samarbete. Syftet  var att arbeta med elevers läroprocess kring begreppen kontinuitet och förändring, brud og kontinuitet (svensk och dansk läroplan) i ett undersökande arbete om stadens historia (Malmö, Köpenhamn). Eleverna skulle arbeta med hemstadens historia och mot ett konkret mål; de skulle skapa en egen stadsvandring och presentera den för en annan klass från andra sidan av Öresund.

Vi startade under våren 2015 med två workshops för lärare, där projektet presenterades och diskuterades. Vid den andra hade vi en gästföreläsare, Pia Rost Rasmussen från Dansk Arkitektur Center i København, som höll ett mycket inspirerande föredrag ”Byen i undervisningen”. Malmö Högskola bidrog med lokaler och universitetslektor Cecilia Axelsson Yngvéus höll en didaktisk introduktion till projektidén och utvecklade tematiken kontinuitet och förändring inom historieämnet. Det fanns också tid till egen planering och idéutbyte vid dessa tillfällen.

Under hösten 2015 blev skolorna uppdelade i par, som själva höll kontakt med varandra och med Skoletjenesten Öresund. Två partnerklasser arbetade med projektet under hösten. Den ena, Blankebäcksskolan, gjorde det till ett ämnesövergripande projekt kring medeltidens Malmö och genomförde sin stadsvandring för sina kamrater från Sankt Anne Gymnasium Grundskolen i november 2015.

Klassen från Sankt Anne  var färdiga i god tid, men som musikklass hade de många andra arrangemang  (bland annat julkonserter), så de kunde först genomföra stadsvandringen med Blankebäcksskolan i februari 2017.

De andra två klasserna  (från Bulltoftaskolan i Malmö och Østerhøjskolen i Ballerup) sköt på själva stadsvandringsmomentet till senare delen av vårterminen 2017, för de ville att eleverna skulle ha etablerat kontakt två och två som brevvänner innan, vilket krävde tid. De arrangerade även ett möte via Skype innan de sågs. Dessa stadsvandringar genomfördes i mitten av maj och första veckan i juni. Bulltoftaskolans elever bjöd på en resa genom Malmö från medeltid till 1800-tal och Østerhøjskolen visade upp renässansens Köpenhamn.

Erfarenheter

Arbetet med elevernas stadsvandringar har fått fått positiv respons från lärarna, som menar att det bland annat ökat motivationen hos eleverna.  Det var också en konkret undersökande uppgift och man lärde känna sin stad. En lärare ansåg att det var en utmärkt ingång till ett ämnesövergripande projekt – i stort sett alla ämnen fick plats. Att det var en nyttig övning att förmedla och lyssna till kamrater som talar ett annat språk vara alla överens om – man fick pröva båda sidor.

Projektet har gett många praktiska och didaktiska erfarenheter. Att arbeta med mindre grupper som visar varandra runt var lättare än att gå två klasser tillsammans. Att man haft kontakt med varandra innan gjorde  det roligt att träffas. Att bygga in någon form av upplevelse (medeltida lek, lukta på örter, sång)  uppskattades av alla. Att bli bekant med sin stad på detta vis var nytt  och spännande  – en del malmö elevere hade nedast besökt Malmö centrum under festivalen. Att förmedla för andra var svårt, det krävde övning och det stora problemet var dels att göra sig hörd på vissa platser, dels att  förstå grannspråket.  I organiserade lekar och i pauser kunde man däremot märka att eleverna prövade kommunicera  med varandra med bättre resultat. Upplevelsen att det går att förstå varandra och att man blir bättre på det genom kontinuitet  är viktig för eleverna.

Självklart kan man göra detta som ett samarbete mellan klasser inom Malmö också. Eller inom den enskilda klassen – grupper kan redovisa för varandra.  Nu finns det ett inspirationsmaterial här: Skoletjenesten Öresund.

Marianne Bomgren
Skoletjenesten Öresund

Matteutvecklare på PI, Maria och Nafi, besöker årskurs 4 på Västra skolan under en månad. Vi stödjer lärarna när de börjar med Scratch och matematik i klassrummet. Under vår resa till olika skolor har vi träffat fantastiska lärare. Två av lärarna heter Sven-Olof och Terttu. När de skulle introducera programmering förvandlades Sven till en robot som eleverna fick guida och få att gå från punkt A till punkt B. Det blev många skratt och eleverna lärde sig snabbt att en robot inte kan tänka själv.

Text och bild: Nafi Zanjani & Maria Dellrup

Många som läst Malmö Stads nominering till Guldtrappan har blivit glatt förvånade över allt som gjorts. Här kommer nomineringsunderlaget i sin helhet. Beskedet kommer framåt vårkanten. Så låt oss nu ta tag i de bitar vi har kvar då det gäller implementeringen av Inläsningstjänst och Intowords!

Behöver ni hjälp kan ni titta på min blogg, där man även kan söka på olika teman.

Nominering till Guldtrappan

Malmö Stad. Förskoleförvaltningen, Grundskoleförvaltningen, Arbetsmarknads- Gymnasie och Vuxenutbildningens digitala utveckling fram till november 2016

Ett försök till att återspegla den resa som Malmö stads förskole- och skolförvaltningar har gjort och har framför sig, i vår mening en givande och utmanande resa som strävar efter att skapa likvärdighet, högre måluppfyllelse och en högre social hållbarhet för barn, elever, vårdnadshavare och anställda i staden.

1. Vision, strategi och plan för digital skolutveckling

En förutsättning för att den digitala satsningen i ett Malmöperspektiv har fungerat är att de olika skolnämnderna har sett och hörsammat det utvecklingsbehov som har lyfts fram av förvaltningarna där pedagoger och rektorer har ställt krav och lyft upp behovet av digitalisering i skolan. Skolan ska vara en plats för lustfyllt lärande där alla elever kan samverka utifrån sina förmågor och sina intressen. Förvaltningarna har tillsammans arbetat för att möta pedagogernas behov och för att skapa de bästa förutsättningarna för detta lärande.

Några hörnstenar som har belysts från förvaltningsperspektiv är att likvärdigheten och den digitala miljön måste säkerställas, detta bland annat genom att den trådlösa infrastrukturen har byggts om och skalats upp för att möta dagens och de kommande årens behov, en satsning på digitala verktyg för att möta elevernas behov och en tydlig strategi för att alla elever och lärare ska ha tillgång till en digital enhet.

Organisationsförändringar har genomförts i grundskoleförvaltningen och i förskoleförvaltningen till två centrala förvaltningar, som arbetsmarknads- gymnasie och vuxenutbildningsförvaltningen har varit under en längre tid. En utvecklingsavdelning, Pedagogisk Inspiration Malmö, har ett sammanhållande perspektiv över de verksamhetssystem som används i skolförvaltningarna och arbetar med professionsstöd och verksamhetsutveckling.

Malmö Stads centrala IT-enhet har omorganiserats med motivet att kunna möta behoven från de olika förvaltningarna på ett smidigare sätt. Dessa hörnstenar har medfört ett fokus och en gemensam kraftsamling på digital utveckling. Parallellt med skolförvaltningarnas satsningar på en digital utveckling för att stödja, underlätta och fördjupa lärandet händer det mycket kring andra förvaltningars digitala utveckling i Malmö stad. Mötesarenor för en övergripande digital satsning har skapats i Det digitala Malmö för att sätta digitaliseringen i en större kontext.

Grundskoleförvaltningens omorganisation är ett exempel på hur en samlad organisation kan nå sina uppsatta mål mer effektivt än med en decentraliserad organisation. Grundskole- förvaltningen har gått från tio stadsdelar till en central förvaltning. En centraliserad styrning av Malmös skolor har inneburit enklare och snabbare beslutsvägar där till exempel en massiv utbyggnad av det trådlösa nätverkets prestanda har genomförts under första halvan av 2016.

Förvaltningarna har haft tydliga handlingsplaner för hur man ska stödja skolorna i sina 1:1 satsningar grundade på bland annat Unos Uno-, Åke Grönlunds arbete (Grönlund, Andersson, Wiklund, 2013) och Läroplan för grundskolan 2011. Grundskoleförvaltningen har under 2016 tagit stora kliv för att möta upp till Arbetsmarknads- gymnasie- och vuxenutbildningens tidigare implementeringar av digitala enheter. Gymnasieskolan har varit drivande i sin satsning på en digital miljö och har under ett antal år befunnit sig i en 1:1 miljö. En bärande idé inom gymnasieskolan är att de pedagogiska behoven, ofta utifrån enskilda gymnasieprogram, ska vara avgörande för vilka digitala verktyg som väljs.

Ett medvetet och pedagogdrivet förändringsarbete har skett med implementeringen av GAFE (G Suite for Education) i Malmö, där fokus har varit att stödja den didaktiska processen och tänkandet kring kunskapsbegreppet för att driva en utveckling med elevens formativa lärprocess i fokus. Medveten struktur kring organisation av support, inspiration, upphandling,  IKT pedagognätverk med representanter från alla skolor, arbets- och referensgrupper med rektorer och en fortbildningsplan var, förutom den “hårda” satsningen, en förutsättning för att den digitala satsningen skulle bli lyckad och förankrad i hela verksamheten.

I handlingsplanerna är det av stor betydelse att fokus inte bara ligger på de digitala enheterna och infrastrukturen utan att alla elever och pedagoger ska ha en digital helhet som stödjer elevernas lärprocesser. Denna digitala helhet underlättar den formativa processen för att eleverna ska nå högre måluppfyllelse och framförallt erbjuda en likvärdig grundskola i Malmö stad. En viktig del i detta var att upphandla digitala verktyg för alla elever i form av inlästa läromedel, talsyntes, ordprediktion och en kvalitetssäkrad informationskälla. Vi började med att säkerställa denna digitala helhet för lärare och elever för att därefter sätta fokus på infrastruktur och digitala enheter.

2. Digital infrastruktur för mångfaldiga, flexibla arbetssätt för elever, lärare och ledare vad gäller hårdvara, internet, trådlösa nät

2016 är Gymnasieskolorna 1:1 skolor, det finns i grundskolorna 21 000 Chromebooks, 4 500 iPads och 5 000 PC, i slutet av året är grundskolan i princip 1:1 skolor. Det utbyggda nätverket har en kapacitet att hantera 80 000 samtidiga uppkopplingar. Förskoleförvaltningen står på tur gällande infrastruktursatsningar, men har redan idag en verksamhet som nyttjar de digitala verktygen för barn och pedagoger.

Gemensamma system

Skolförvaltningarna har ett gemensamt systemägarskap för de verksamhetssystem som används i förvaltningarna vilket också har medfört att kontogenerering och en struktur som följer individ, undervisningsgrupper, klasser och skolor faller ut i det pedagogiska systemet GAFE så fort eleverna blir inskrivna i det elevadministrativa systemet, detta konto är också kopplat till elevens digitala identitet gällande inloggning till trådlösa nätverk.

G Suite for education

G Suite for education, (Malmö Apps), och massiva utbildningsinsatser från Pedagogisk Inspiration Malmö (PI) har möjliggjort för lärarna att kunna planera och bedriva sin undervisning med hjälp av bland annat dokumentdelning i en modern miljö. Malmö Apps är en viktig del i lärares och elevers digitala arbetsmiljö. Miljön är som gjord för formativt lärande och samarbete.

En av stadens Gymnasieskolor, Startskolan, deltar i SKL-projektet kring Skriva sig till lärande (STL) och använder Malmö Apps för detta.

Appen Classroom, som är en integrerad del av Malmö Apps, har blivit en stor succé, flera tusen Classrooms är skapade vilket underlättar inlämning av texter, mediafiler och lärarens hantering av uppgifterna. Delade dokument gör att det är lätt att arbeta med kamratbedömning och formativt lärande. I ett Google Classroom kan studiehandledare och andra lärare bjudas in. Det är lätt att börja arbeta med s.k preview pedagogik (flippade klassrum) i Malmös digitala ekosystem för lärande.

Användningen av Classroom och inte minst den digitala studiehandledningen bygger på tankarna att integrera digital teknik, social interaktion och återkoppling. Nyckelfaktorer som enligt forskning är framgångsrikt för elevers lärande är bland annat, tydliga mål och syften för eleverna, synligt lärande, social interaktion, återkoppling och självreflektion. För gymnasieskolorna är Google Classroom den obligatoriska arbetsyta som lärare ska använda sig av när de digitaliserar, distribuerar och delar lärresurser med eleverna.

Kunskapsdelning

Det utvidgade kollegiet har genom Google+ fått nya fora och dela-kulturen har öppnat upp för ny kunskapsöverföring. Ett ständigt flöde förekommer i de olika grupperna på Google+, där både pedagogiska och tekniska frågor avhandlas.

Digitalt bibliotekssystem

SELMA är ett bibliotekssystem och en digital medieplattform för Malmös skolor och ett ökat antal förskolor. Skolbibliotekspersonal använder programvaran Sierra för registrering och utlån av skolans medier, medan elever och skolpersonal använder webbgränsnittet SELMA för att hitta böcker och andra medier som finns på skolbiblioteket. SELMA används även som digital medieplattform för e-böcker och film (från Utbildningsradion och andra distributörer av institutionell film för skolan). Under hösten upphandlas ett nytt webbgränssnitt för SELMA.

3. Digitala lärresurser och verktyg, licenser/avtal och strukturer för egenproducerade, inköpta och öppna resurser för alla elever genom att med stöd av it göra lärandet tillgängligt för alla (oavsett funktionsförmåga)

Tre vitala upphandlingar har genomförts för att öka tillgängligheten för Malmös grund- och gymnasieelever. Den första innebär att alla elever och pedagoger nu kan välja om de vill läsa eller lyssna på alla läromedel. Genom att ett konto skapats kan eleven gå in själv och lägga ner de böcker man önskar i sin egen digitala bokhylla. Lyssnandet kan sedan ske genom vilken mobil enhet som helst.

Den andra gäller grundskolans elever i behov av språkligt stöd vid skrivning och läsning men syftar även till att utveckla och utvidga ordförrådet. För att komma ifrån ett skenande behov av dyslexiutredningar erbjuds detta stöd till alla grundskoleelever. Alla grundskoleelever och pedagoger har tillgång till detta talsyntesstöd på 45 olika språk med ordprediktion och stavningsstöd på flera språk. Inifrån appen IntoWords kan man dessutom få fram mer fakta om ordet samt göra en Google bildsökning.

I iPad-versionen kan man enkelt skanna en text och få den OCR behandlad för att skicka den till en elevs mail för senare uppläsning. Många grundskolor använder IntoWords webb för att lära elever att läsa genom ASL metoden. På gymnasieskolorna pågår en diskussion om att ansluta sig till detta avtal, eftersom talsyntesen fungerar lika bra för äldre elever.
Den tredje upphandlingen gäller Nationalencyklopedin som tillåter alla som surfar på Malmö Stads nät, med inloggning, att ta del av det digitala verket samt skapa konto för att kunna använda apparna i iPad och få åtkomst hemifrån.

Skriva sig till lärande (STL) är en forskningsbaserad modell för effektivt lärande för både elever och lärare som syftar till att låta den digitala tekniken fungera som hävstång för viktiga lärandefaktorer. Gymnasieförvaltningen deltar i SKL:s projekt som handlar om att implementera STL.

Gymnasieförvaltningen lyckades i hård konkurrens få en av de 11 kommunplatserna som fanns tillgängliga på SKL nationella utbildning. Varje kommunplats innebär 2-4 deltagare och rektor. STL-utbildningen riktar sig i ett första skede mot grundskolans åk 1-3. Malmö stad och AGVF lyckades bli pilotkommun för STL inom gymnasie- och vuxenutbildning. Valet av enhet som skulle få ta del av utbildningssatsningen föll på Startskolan. De fyra lärare som deltar utbildas till utvecklingsagenter för STL. I utbildningen ingår att de driver kollegialt lärande för sina kollegor på Startskolan för att sedan sprida modellen inom Malmö stad.

ASL, att skriva sig till läsning, är en väl etablerad undervisningsmetod i grundskolans yngre år. Pedagogisk Inspiration har under många år arbetat med att sprida kunskap om och utbilda i metoden och även i ett projekt försett 17 klasser med digitala enheter för att ge fler möjlighet att arbeta med ASL. I nätverksform stödjer man skolorna i arbetet med  ASL.

Specialpedagogiska Skolmyndigheten

Ett samarbete med SPSM och Pedagogisk Inspiration har inletts under våren -16. Alla som  arbetar på Pedagogisk Inspiration ska få en specialpedagogisk grundplattform att stå på då det gäller rekommendationer till skolorna angående planering för inkludering, bemötande och betygsättning.

En blogg i syfte att stödja ur ett specialpedagogiskt perspektiv har upprättats.

Ytterligare en blogg har upprättats som består av 600- 700 länkar till digitala verktyg av alla de slag. Bloggen är dels uppdelad ämnesvis, delvis i teman som tex netikett, berättande, sökmotorer och sociala samarbetsverktyg. Den bjuder också på tankar kring IKT och pedagogik, presentationer kring internationella projekt och introduktion/tips på verktyg. Denna blogg är ett stöd för pedagoger i deras arbete kring IKT och pedagogik för att kunna erbjuda användarvänliga, fria och utmanande verktyg som kan öka motivation och måluppfyllelsen.

Utbildning för att möta nyanlända och deras behov

Under våren 2016 har Pedagogisk Inspiration genomfört en insats som riktats mot samtliga grundskolor i staden med 8-timmars utbildningar kring den digitala miljö vi har, gått igenom de digitala enheter vi använder oss av med en fördjupning kring iPaden för lärare med syftet att öka kompetensen att möta  nyanlända. Förvaltningen säkerställer att de som genomgick utbildningen fick en digital enhet med sig från kursen för att kunna arbeta med direkt i anslutning till att de kom tillbaka från utbildningen. Genomgången har även gällt program, tillägg och appar i Google Chrome på dator. (Se blogg för detaljerat innehåll).

Pedagogiska kartor

Pedagogiska kartor är en  interaktiv informationskarta som ger möjlighet för pedagogerna att planera sin uteverksamhet i Malmö i allt från om det finns toaletter på den platsen de tänkt besöka, hur bussarna går till vilka aktiviteter/övningar som skulle passa för just den platsen. Kartan ska också ge ideer till nya platser att besöka. Detta är ett sätt att visa på möjligheterna komplettera och variera klassrumsundervisningen med flera olika lärplatser där inne växelverkar med ute. Eleverna får uppleva med hela kroppen och har möjlighet att konkretisera många moment som skapar en förförståelse för det som senare kommer att beskrivas i till exempel olika läromedel.

I samarbete mellan Pedagogisk Inspiration, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Malmö Museer och Malmö Stadsarkiv sammanlänkas information från de olika förvaltningarna till en digital plats för att öka tillgängligheten till informationen och öka användandet av stadens fysiska rum som lärplats.

Omdömes- och kommunikationsverktyg

Flera skolor har börjat använda digitala verktyg vars syfte är att underlätta arbetet kring mål, planering, genomförande, bedömning och analys, samt utveckla samarbetet mellan elev, vårdnadshavare och pedagog för att på bästa sätt följa och stötta varje  elevs pedagogiska utveckling.

4. Pedagogiskt ledarskap för skolans digitalisering

Pedagogisk inspiration Malmö

Pedagogisk Inspiration Malmö är en pedagogisk utvecklingsavdelning som arbetar gentemot alla tre förvaltningarna: förskolan, grundskolan, gymnasiet/vuxenutbildningen och fungerar som ett nav i Malmö stads utvecklingsarbete. I uppdraget ligger att sätta fokus på och utveckla pedagogik, didaktik och praktik i alla avseenden. Uppdraget är att stödja professionernas utveckling. Pedagogisk Inspiration Malmö organiserar nätverk och kompetensutvecklar.

Skolledarutbildning

Skolledarnas kompetens och villighet att befinna sig i den digitala miljön är en viktig faktor för att få all personal att nyttja denna miljö i sin undervisning, De olika förvaltningarna har genomfört flera olika insatser för sin personal. LIKA har varit en utgångspunkt för Arbetsmarknads gymnasie och vuxenutbildningen, en kartläggning utifrån LIKA genomförs varje år som en del i handlingsplanen för digitalisering. Resultatet av kartläggningarna har systematiskt använts för att kunna rikta kompetensutveckling och att hitta de lärare inom förvaltningen som är duktiga på den digitala kontexten i ett undervisningsperspektiv.

Grundskoleförvaltningen har genomfört en skolledarutbildning, 21 century skills – den nya allmänbildningen, för samtliga skolledare i tre etapper under våren -16. Dess inriktning var skolans roll i det förändrade informations- och kunskapslandskap som digitaliseringen medför – hur möter vi sam- och framtiden? Strategier för förändring och begrepp som 21st Century Learning Design och 4C (kritiskt tänkande, kreativitet, kollaboration, kommunikation) togs upp. Under utbildningen demonstrerades och  diskuterades LIKA – självskattning av skolans IKT-arbete med fokus på ledning, infrastruktur, kompetens, användning där samtliga skolor skulle genomföra LIKA för sin verksamhet.

Att leda med Malmö Apps, som är Malmö stads G Suite domän, var en viktig del i utbildningen: Vad är G Suite? Möjligheter med Malmö Apps. Bedömning för Lärande i Malmö Apps – dela/kommentera, Classroom och smidigheten med kombinationen Chromebook och GAFE.

De olika digitala verktyg som finns i den digitala miljön lyftes fram under utbildningen.  Hur möter vi elever så att de kan utvecklas bättre med hjälp av  CD-ord, IntoWords webb, IntoWords app, Inläsningstjänst, Google Översätt, WebStore, Readability, Wikiwand? Olika digitala enheter har olika möjligheter men också begränsningar, varför en heterogen miljö är viktig.

Problematisering och lösningsfokus kring begreppen Computer Science och programmering utifrån läroplanens intentioner. Att nyttja det Internationella samarbetet som erbjuds i bland annat Erasmusprojekt för att skapa en spännande och autentisk mottagare av det arbete som görs i skolorna.

5. Digitalt förändringsarbete för att utveckla nya och innovativa pedagogiska arbetssätt och arbetsformer

Digital studiehandledning

Under senvåren 2016 har ett pilotprojekt pågått i syfte att använda Google Classroom för digitaliserad studiehandledning. Fördelarna med denna användning av Google Classroom är flera och gynnar elevernas prestationer och utveckling. Lärarna bjuder in studiehandledare, speciallärare och specialpedagoger (och ev. andra) till Classroom, som medlärare, och därifrån kan de sedan gå in i de olika uppgifter och dokument som eleverna arbetar med för att ge stöd. Hangout är en del i systemet som tillgängliggör och möjliggör en snabbare återkoppling.

Programmering

Ett nätverk med deltagande lärare från många Malmöskolor samlas två gånger per termin för gemensamt arbete kring begreppen digital kompetens och programmering för att utarbeta en gemensam progression för staden för att få en likvärdighet,  ökad kompetens och måluppfyllelse. Pedagogisk Inspiration har köpt in ett antal 3D skrivare som lånas ut till skolor som får “betala” med lektionsplaneringar för att därigenom skapa en resursbank. En stor satsning på att köpa in och låna ut robotpaket utifrån en progression – allt ifrån Bee-Bot till de mest avancerade robotarna; NAO-robotar, där ett paket består av fyra datorer med licenser – en 4g router och NAO-roboten. För att skolorna skall kunna utveckla egen kompetens kan man få handledning av en central IKT- pedagog. Ett programmeringsprojekt med en autismgrupp har påbörjats.

CTC – Creative technology in the classroom

Under två års tid har också ett teknikprojekt tillsammans med STPLN, Sveriges första Makerspace, drivits där sammanlagt 8 skolor från Malmö stad ingått. Skolorna har fått utbildning, handledning och material genom projektet och har på så sätt kunna arbeta med allt från enklare Arduinoprogrammering till mer avancerad för att sedan börja konstruera, bygga och utveckla sina egna robotar, vilka sedan avslutningsvis varje sommar ställdes ut på en gemensam CTC-mässa (Creative Technologies in the Classroom), en utställning på STPLN, där eleverna fick förklara sina tankar bakom samtidigt som de visade upp sin prototyp.

6. Pedagogiskt erfarenhetsutbyte, kunskapsbildning och professionsutveckling för personal, såväl internt som externt

Pedagog Malmö

I Malmö finns webbplatsen Pedagog Malmö som används för kunskapsdelning och kollegialt lärande i skola, förskola och fritidshem. Förutom att det på webbplatsen finns redaktionellt material, bloggar och ett kalendarium som samlar fortbildning i regionen, planeras även en plattform (databas) för att dela lektionsplaneringar, flipped classroom-filmer och andra typer av filmer.

Skolbiblioteken

Skolbiblioteken är en central del när det kommer till informationskompetens och källkritik. Många skolbibliotek inom Malmö stad är mycket framgångsrika i detta arbete. Vi har prisbelönade skolbibliotek och tydliga kopplingar mellan digitaliseringen av skolornas praktik och skolbiblioteken på både grundskolor, gymnasieskolor och komvuxskolor. Detta är en tydlig framgångsfaktor. Dessutom har vi i staden drygt 30 förskolebibliotek som stödjer förskolebarnen i läsutveckling och informationskompetens. Kompetensen kring MIK (Medie- och informationskompetens) är en viktig del av skolbibliotekens påverkan kring den digitaliserade lärprocessen för eleverna och lärarna.

Förstelärare med särskilt uppdrag gentemot IKT

Inom Gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Malmö har förstelärare centrala uppdrag kopplat till skolutveckling. En grupp förstelärare arbetar med skolans digitalisering, digital didaktik och generell IKT. Detta har fört med sig en tydligare samsyn inom verksamheterna på AGVF där förstelärare bland annat bidragit till att ta fram utvärderingsverktyg för inventering av lärares digitala kompetens, utvärdering av verktyget DigiExam som nyttjas vid provskrivningar. Dessutom leder förstelärare som har ansvar för IKT de kollegiala lärandeprocesserna som pågår inom AGVF.

Internationella perspektivet

eTwinning

eTwinning är en plattform som skapades 2005 av EU. EU:s syfte med eTwinning är att öka den digitala kompetensen hos både elever och pedagoger och att öppna upp gränserna mellan våra länder, ge eleverna upplevelsen av att de är EU-medborgare, få autentiska mottagare till det de producerar och knyta nya kontakter. Här har lärarna chans att samarbeta, kommunicera, utbyta best practices och planera och genomföra projekt ihop.

Under senaste året har Malmö Stad satsat mycket på att utbilda och guida lärarna att börja använda denna plattform för kollegialt lärande mellan lärare och samarbete mellan elever. Satsningen i Malmö har resulterat i att cirka 300 pedagoger har anslutit sig under det innevarande läsåret. Det finns också planer på att göra en kommunövergripande överenskommelse och satsa än mer på eTwinning.

Nordplus

Lärare uppmuntras och ges stöd om så önskas för att kunna dra igång Nordplusprojekt vilket är projekt där man söker pengar för att kunna samarbeta för att kunna resa och besöka varandras skolor. Det finns massor av gratis tillgängligt material att använda sig av och stora möjligheter till kollegialt lärande och ökad måluppfyllelse för eleverna. De får här möjlighet att arbeta “på skandinaviska” alltså där alla använder sina egna språk och eleverna får bekanta sig med och lära sig grunderna i de andra skandinaviska språken.

Digital Schools of Europe

Digital Schools of Europe är ett Erasmus+ projekt som initierades av Irland i februari 2014 och som svenska partners deltar grundskolans IT-enhet och ett antal av Malmö stads grundskolor. Det är ett projekt som bygger på ett koncept som närmast kan liknas vid Grön flagg men som handlar om kriterier för när en skola är digitaliserad. På Irland har detta system varit igång i några år. Projektet i sig går ut på är att anpassa och komplettera kriterierna så att de  passar över hela Europa för att beskriva när en skola är digitaliserad. I projektet problematiseras det kring begreppet digitaliserad skola, skapas ett samarbete mellan skolorna som i sin tur möjliggör ett kollegialt lärande i ett större sammanhang utanför skolan, I projektet anordnas studieresor till andra europeiska skolor, samlar exempel på Best practice, ett arbete med att utveckla alla de 100 skolor som är med i projektet digitalt och att stödja och sprida deras  utvecklingsarbete. När kriterierna är fastställda, vilket sker i november 2016, så kommer alla skolorna att få möjlighet att börja arbeta mot dem med konkreta mål på sina respektive skolor. När skolledningarna anser att de har uppnått alla kriterierna så kommer det ut en validator för att säkerställa dem. Därefter är det dags att ha en högtidlig ceremoni där ett bevis som kan sättas upp på skolan kommer att överräckas. Det är viktigt att myndighetspersoner finns med på dessa ceremonier för att visa på betydelsen av dem.

I korthet är huvudrubrikerna  till kriterierna följande för att vara en digital skola:

• Ledarskap & planering: En skola som vill få utmärkelsen “Digital Schools of Europe” skall   ha en väl definierad IKT-strategi, och en positiv inställning till IKT.
• Integrering av IKT: Skolan skall integrera digital teknik i skolplanen. All personalen visar en tydlig förståelse för hur digital teknik kan användas för att förbättra inlärningen.
• IKT-kultur:Skolan visar en medvetenhet om att digital teknik påverkar kvaliteten på lärande och undervisning, elevers attityder, beteende och skolans IKT-klimat.
• Fortlöpande professionell utveckling: Skolan skall visa ett engagemang för kontinuerliga möjligheter till yrkesmässig utveckling i IKT, informera lärare, hålla kurser, samt att erbjuda allmänt stöd.
• Resurser och infrastruktur: Skolan skall ha både lämpliga IKT-resurser,  inklusive hårdvara, mjukvara och infrastruktur för att stödja olika lärmiljöer. De ska också ha  genomtänkta planer för IKT- utveckling beskriven i skolans policydokument.

7. Fortsatta ambitioner – Malmös digitala ekosystem för lärande

Malmö Stad grundskoleförvaltningen har en IKT-handlingsplan som fokuserat på att sätta förutsättningar för skolans digitala utveckling. Nästa handlingsplan kommer att tas fram tillsammans med rektorer, pedagoger och elever och kommer att fokusera på lärandeprocesser, redovisningar, samarbete över gränser i syfte att eleverna ska kunna visa sina förmågor med multimodala inslag. Förskoleförvaltningen kommer också att ha en handlingsplan för att hantera digitala verktyg utifrån en förskolekontext.

Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltning har, efter nämndsbeslut, inlett arbetet med att bli stadens första helt digitaliserade förvaltning. I detta arbete har en handlingsplan för digitalisering framtagits med kortsiktiga (ettåriga) och långsiktiga (treåriga) mål och åtaganden. Handlingsplanen är framtagen med representation av skolledare, lektorer, lärare och förvaltningsavdelningar i syfte att skapa tydlig fokus på verksamheternas huvudprocesser.

Samtliga skol och förskole förvaltningar nyttjar olika digitala lösningar för kvalitetsarbete, Stratsys. Platina för diariehantering och en uppstart med ett Digitalt e-arkiv i kombination med ett Malmö stad baserat informationsdatalager där olika qlikview applikationer skapats för att hantera datan som underlag till analys.

Förskoleförvaltningen har de senaste två åren infört en e-tjänst som innebär att vårdnadshavare kan ansöka om och säga upp förskoleplats via internet. Genom e-tjänsten kan Förskolevårdnadshavare också följa sitt ärende och ändra i sin ansökan löpande. E-tjänsten medger vidare notifieringar via e-post och sms när det skett någon förändring i ärendet.

För att e-tjänsten ska möta upp mot lagkrav avseende säker inloggning och sekretess har förskoleförvaltningen också utvecklat vissa funktioner i tjänsten tillsammans med leverantören.

Förändringsledning och erfarenhetsutbyte är i linje med behov som framkommit i arbetet med Det Digitala Malmö. Malmö stad kan bidra med att sprida erfarenheter och lärdomar från innovations- och digitaliseringsarbetet genom att delta i SKLs LEDA.  I gengäld kan kommunen få ytterligare insikter i förändringsledning som kan stärka det pågående förändringsarbetet att samordna och kraftsamla inom skol- och lärandeutveckling.

Piloter

För närvarande pågår tre pilotprojekt i grundskole- och förskoleförvaltningen. Det ena gäller en digital tjänst som kan underlätta i kommunikationen mellan hemmet och skolan/förskolan genom att man kan skicka meddelanden som färdiginspelade sms på olika språk; www.safi.se.

Det andra heter Studi och just nu bedrivs försök i tre olika elevgrupper att undervisa digitalt med hjälp av färdiginspelade femminutersfilmer på modersmålet. Filmerna behandlar grundläggande begrepp inom kunskapsstoffet ur Lgr11 för åk 7-9, men kan även användas utökat för andra elevgrupper.

Det tredje är ett system för registrering av barns faktiska närvaro på förskolan, samt kommunikation mellan vårdnadshavare och förskola avseende frånvaroanmälan mm.

Anders Malmquist, Grundskoledirektör

Eva Ahlgren, Förvaltningsdirektör Arbetsmarknads-,gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Andreas Norbrandt, Förvaltningschef Förskoleförvaltningen 

Bild från Pixabay

Kunskapsöversikten Att läsa och förstå  – Läsförståelse av vad och för vem? (Skolverket; Westlund 2016) sammanfattar enkelt och tydligt den absolut senaste forskningen kring vårt stora uppdrag att utveckla eleverna till kompetenta läsare. Översiktens syfte är att belysa vad skolan kan göra för att stödja elevers läsförståelse genom hela grundskolan. Fokus ligger med andra ord på läsundervisningen efter den första läsinlärningen.

Westlund presenterar olika läsforskare och deras modeller. Konkretiseringen av modellerna med exempel från undervisningen bidrar till min uppfattning att översikten är mycket användbar för lärare direkt. Vi får hjälp att se hur teori och praktik hänger samman. Det finns dock inga quick fix för läsutveckling. Varje lärare måste se klassrumsaktiviteterna som en spegling av teorierna, som i sin tur har formulerats utifrån erfarenheter från klassrum. Det blir därmed en växelverkan mellan teorin och praktiken. Westlund sammanfattar detta resonemang i följande rader på s. 23:

” Skickliga lärare är ständigt lärande lärare som bygger sin undervisning på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. De har ett klart syfte med sin undervisning och framför allt involverar de sina elever i detta syfte.”

Läsningen är intressant och viktig! Den repeterar det vi redan har arbetat med och förstått men ger också nya infallsvinklar att fördjupa oss i. Jag vill t.ex. lyfta fram figur 1 på s. 21   som definierar de mest centrala begreppen inom läsforskning och visar hur de förhåller sig till varandra, men också hur dessa begrepp är i rörelse över tid. Figuren bjuder in till diskussion i språknätverk och mellan kollegor!

Kunskapsöversikten avslutas med ett användbart index. Tack vare detta kan vi lätt hitta tillbaka till definitioner av centrala begrepp när vi diskuterar läsutveckling. Att vi skapar ett gemensamt och professionellt metaspråk kring läsförståelse är en av förutsättningarna för goda resultat!

Kunskapsöversikten finns att ladda ned från Skolverkets sida via den här länken:

http://korturl.com/eyf119

Text: Cristina Nordman

Antalet elever med annat modersmål än svenska ökar och därmed också efterfrågan på litteratur på utländska språk. Utmaningen i att snabbt förvärva och tillgängliggöra mångspråkslitteratur, brottas många svenska skolor med. I Gävle har tre kommunala gymnasieskolor tillsammans byggt upp en gemensam mångspråkspool. På detta sätt hoppas de att alla elever i behov av modersmålslitteratur lätt ska hitta böcker på sitt språk.
Malmö är en mångkulturell stad som står inför samma utmaning som Gävle. Kan vi inspireras av dem?

På bokmässan i Göteborg berättar skolbibliotekarierna Sara Gagge, Brita Sjögren och Diana Hedin om Gävleprojektet.

Avsikten är att alla de flerspråkiga böckerna ska kunna användas av eleverna på de tre skolorna. Eleverna förfogar över ett stort antal språk och har ett varierat utbud att välja mellan.

Projektet startade i augusti 2015 med en inventering av vilka språk eleverna i år 1 på Språkintroduktionprogrammet talade. Resultatet blev hela 49 språk. Det bestämdes därefter vilka språk som skulle köpas in. Målet är att alla ska kunna hitta något att läsa på sitt eget modersmål, men de stora språken prioriterades. Framförallt är det skönlitteratur som införskaffas.

Samverkan kring inköpen

Alla tre skolorna har satsat pengar i projektet. Bibliotekarierna samverkar kring inköpen, men var och en handlar till sin skola. Litteraturen katalogiseras på det egna biblioteket, men titlarna ger träffar i samtliga skolors bibliotekskataloger. Beståndet blir på så sätt flytande. Böcker på olika språk finns där de för tillfället bäst behövs.

Gävle kommun är inte bundna av något inköpsavtal för litteratur på modersmål. Ändå är det ofta knepigt att finna det man söker. Det är ett allmänt känt fenomen att många utomnordiska språk kan vara svåra att få tag på. Bibliotekarierna anlitar flera såväl större som mindre nätbokhandlar. Endast ett fåtal av dessa tillhandahåller information om böckerna. Det blir då en nästan omöjlig uppgift att välja boktitlar på främmande språk. Särskilt med tanke på att eleverna befinner sig på väldigt olika nivåer kunskapsmässigt. En möjlighet är att be elever och lärare tipsa om och önska böcker som de känner till.

De flesta företagen erbjuder inte heller utrustning i form av plastning, ryggmärkning eller streckkodsetikett, vilket innebär att bibliotekspersonalen måste lägga tid på att göra detta. Det är med andra ord ett tidsödande arbete att införliva och underhålla en flerspråkig samling.

Många språk i Malmö

Ett rikt språk är en grundförutsättning för barnets utveckling. En god kommunikationsförmåga ger barnet de bästa möjligheter att bli delaktig i samhället.

Läroplanen ser tvåspråkighet som en tillgång och ger stöd för tvåspråkiga elevers rätt undervisning. Skönlitteratur är en väg att nå målen:

”Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva på modersmålet. I undervisningen ska eleverna möta och få kunskaper om skönlitteratur, annat estetiskt berättande och olika former av sakprosa på modersmålet. Därigenom ska eleverna ges möjlighet att utveckla sitt språk, sin identitet och förståelse för omvärlden” (ur Lgr11 kap 3.7).

Malmö är en mångkulturell stad, där mer än 100 språk finns representerade. Litteratur på 60 av dessa språk finns registrerade i skolornas bibliotekskatalog SELMA. I runda tal är över 7.000 olika titlar eller 24.000 exemplar registrerade i SELMA. Böckerna köps in och används av enskilda skolor vilket inte är så kostnadseffektivt.

Antalet elever med olika modersmål är dock inte statiskt, utan befinner sig i ständig förändring. Elever flyttar mellan skolorna och språket som dominerar på en skola är inte samma ett eller två år senare. Skolbibliotek köper modersmålsböcker som håller för bara något år och därefter står de oanvända i hyllorna. För att inköpt material ska kunna användas mer effektivt, krävs flexibla mediesamlingar som nyttjas av flera.

Hur ska vi göra i Malmö?

Hur ska Malmö stad ge alla elever en likvärdig tillgång till skönlitteratur på sitt modersmål? Varje skola ansvarar själv för anskaffning av material, därmed även litteratur till skolbiblioteket. I den organisation som Malmö stad har idag finns inga centralt placerade resurser för skolbiblioteksmedier. Det varierar stort vilka språk som för tillfället är efterfrågade och hur språkgrupper geografiskt fördelar sig över kommunen. Decentraliseringen ger ingen överblick över det aktuella läget, vilket hade behövts för att snabbt kunna förse elever med relevant litteratur.

På förskoleförvaltningen pågår sedan 2014 en kartläggning av barnens modersmål och utbredning i kommunen. En sådan kartläggning i kombination med en god och snabb tillgång till aktuell flerspråkig litteratur, skulle vara ett lyft för Malmös flerspråkiga elever på grundskole- och gymnasienivå.

En kartläggning av modersmål på olika skolor skulle vara steg ett för att identifiera vilka behov som finns på varje enskild skola. Steg två skulle vara en kartläggning över all modersmålslitteratur som finns på skolbiblioteken. Och tillsammans skulle de vara en utmärkt grund till en genomtänkt och välplanerad anskaffning av modersmålslitteratur.

När kartläggningen gjorts, behöver man titta på hur man mest effektivt kan inskaffa modersmålslitteratur. Som det ser ut idag  är det många skolbibliotekarier som gör samma sak för att beställa ett likartat material. Det kräver mycket tid att hitta rätt litteratur och det är inte alltid så lätt att veta vart man skall leta. En inköpsgrupp bestående av modersmålslärare skulle kunna ansvara för att rätt material köps in och med hjälp av Pi Malmö registreras i SELMA. En inarbetad inköpsrutin med kända inköpskanaler skulle bespara mycket av den tid som skolbibliotekarier på enskilda skolor idag lägger på att köpa likartat material.

Med en central placering skulle man kunna ha överblick över vad som finns och vad som måste kompletteras utifrån den efterfrågan som finns. Materialet skulle nyttjas hela tiden där det verkligen behövs. Nackdelen med denna lösning skulle vara att den kräver en fysisk lokal för central placering, centrala medel för inköp och personal utanför enskilda skolor som tar hand om modersmålslitteraturen.

Depositioner och flytande samlingar

En enklare lösning skulle bygga på ett samarbete mellan skolorna. Den förutsätter att alla satsar lika och att material på modersmål betraktas som gemensamt, oavsett på vilken skola det är placerat. Materialet skulle då lånas fritt mellan skolorna utifrån de behov som finns just då. Till hjälp för att administrera lånen, skulle man kunna använda en av de speciella funktioner i bibliotekssystemet SELMA som tillåter depositioner eller flytande samlingar som enligt ett schema “vandrar” mellan skolorna. Det skulle fortfarande behövas en central “inköpsgrupp” bestående av modersmålslärare, men lokalen och medlen skulle vara enskilda skolors.

Det är bara ett exempel på hur modersmålslitteraturen kunde skaffas och nyttjas mer effektiv. Ingen av dessa lösningar är optimal men båda skulle definitivt underlätta anskaffningen, bespara tid i hanteringen, kostnadseffektivisera inköpen och användningen och ge överblicken över vad som finns och hur det används. Oavsett vad man föredrar så är huvudtanken att medel för modersmålsböcker kommer från samma skattepengar och bör betraktas som en gemensam mediesamling och inte en enskild skolas.

Text: Aleksandra Erlandsson och Maria Lindroth

Foto: Aleksandra Erlandsson, Bild: Colourbox

Ribersborgsskolans elever i årskurs 4-6 jobbar just nu med tema identitet och metoden de valt är forumteater. Till sin hjälp har de Teater Reagera och boken ”Du och jag” av Katarina von Bredow, som alla klasser läst.

Projektet är ett skapande skola-samarbete och Teater Reagera och Ribersborgsskolan fann varandra på Inspirationsdagen på Malmö Live tidigare i år. Teater Reagera var en av de kulturaktörer som fanns att välja på i det så kallade Dialogrummet. Syftet med Dialogrummet var att kulturaktör, lärare och elever skulle mötas och tillsammans utforma ett projekt från grunden. På så sätt kan skolan anpassa projektet utifrån sina tänkta målbilder och kulturaktören får en möjlighet att utforma ett koncept som kanske kan användas fler gånger i nära dialog med en skola.

Nu är de alltså igång och första veckan fick alla eleverna se föreställningen ”Identitetspussel”. En forumteaterföreställning i tre delar där eleverna var högst delaktiga i att hitta lösningar på problem och konflikter som kan uppstå.

De lärde sig att identifiera maktspråk, att se vem som är den undertryckte i en förtryckande situation, vem som förtrycker och vad som händer när den passive kliver fram och gör något aktivt i situationen. Det behövs inte så mycket för att stärka den som känner sig svag, lite medhåll, en kram eller att hjälpa dem att säga nej.

Eleverna deltog med stort engagemang och ville ofta bryta in och visa skådespelarna hur situationen skulle ändras. När eleverna ropade STOPP fick de komma fram och visa hur de ville göra istället. De fick ta en av skådespelarnas roller (alltid den undertryckte eller passive) och agera så att situationen blev bättre för den undertryckte.

Det är ganska tufft av en mellanstadieelev att gå upp på en scen och dessutom stå upp mot en vuxen som är ganska taskig och nedtryckande, även om det är på låtsas. Men alla som provade växte minst ett par centimeter när de under applåder fick lämna scenen efter att ha vänt en jobbig situation till en hanterbar situation.

Nästa gång ska de klassvis få skapa egna forumspel med utgångspunkt från Katarina von Bredows bok ”Du och jag” och tredje och sista gången Teater Reagera besöker dem blir det uppspel för varandra.

Bilden överst: Teater Reagera – Lisa Göransson, Karin Forsslund och Staffan Gerdmar

Grundskolefotboll mot rasism- för allas lika värde har funnits i fyra år. Satsningen vänder sig till alla årskurs 6 elever i Malmö.

Det startades utifrån Grundskolors formulerade behov av verktyg, perspektiv och samarbeten för att tillsammans arbeta för mänskliga rättigheter och därmed barnrättskonventionen. Barnkonventionen och dess Grundprinciper (art 2, 3, 6 och 12) genomsyrar alla möten under processen. 
De aktörer som arrangerar satsningen är Rädda Barnen, Helamalmö/UMIS, Malmö FF i samhället och Pedagogisk Inspiration Malmö. Pedagogisk Inspiration Malmö har samordnat satsningen genom åren.

Samverkan mellan dessa aktörer och i samarbete med skolorna skapar vi synergieffekter i arbetet för Alla Människors Lika Värde och Värdighet!
Under 2015/16 fortbildade vi 600 barn i Barnkonventionen, antidiskriminering och Inkluderings frågor.
Har du frågor kring Grundskolefotboll mot rasism- för allas lika värde eller, är intresserad av att vara med inför 2017 års satsning, kontakta gustavo.nazar@malmo.se

Vad säger barnen då?

Inci och Shadia- Apelgårdsskolan
Hur har du upplevt och lärt dig av Barnkonventionworkshopen och fotbollsturneringen?
Det kändes väldigt bra för att barnet har också rättigheter. Och det är inte bara vuxna som kan bestämma.
Och också att man fick lära känna olika personer när vi samarbetade med olika personer i klassen. Vilken man kanske inte brukar göra i vanliga fall.
Många fick lära sig att spela fotboll, de som inte brukar spela, de fick spela.

Abbe, Hussein, Fritioff, Ture- Backa skolan
Vad tyckte du om workshopen kring barnkonventionen som ni fick utbilda er i din klass?
Ju att om du ber en vuxen om hjälp så skall de lyssna och inte bara tycka att…NEJ ELLER JA JA…och bara tar sitt kaffe och bara struntar i barnet. Det är viktigt att de lyssna på barnen. Att de inte bara struntar i de bara för att de är barn. För barn är också människor!
Ja, vuxna skall inte tro att de vet bäst bara för att de är vuxna. Det kanske inte är sant därför att, barn kanske vet lika mycket som de vuxna.
Vuxna skall också hjälpa barn på vägen. Ifall barn inte klarar av något så måste vuxna hjälpa till. Och göra så att det blir bättre. Ja, var snälla mot dem och hjälpa till.
Ja, jag tycker att det är viktigt att få hjälp med läxorna av en lärare eller föräldrar om barn vill det.

Frida och Erik, Strandskolan
Det var jätte roligt, det var häftigt alltså. Man tycker när att man skall göra skillnad när man är liten men, man kan ändå inte göra någonting.
Men om man är så många och alla hjälps åt och hjälper till så.

Anes och Maja, Apelgårdsskolan
Det var jätte bra för alla lagen kämpade och försökte göra sitt bästa och inte spela fult. Det var…alla var snälla mot varandra. Hjälpte varandra och det var jämna matcher.
Vi dansade, vi gjorde många saker…vi åt, det var roligt och jag tycker att de skall göra det nästa år igen. Göra det oftare.

De skolor som var med 2015/16 var:

Strandskolan
Videdalskolan
Johannesskolan
Kroksbäcksskolan
Bulltoftaskolan
Apelgårdsskolan
Nydalaskolan
Backaskolan
Sorgenfriskolan
Kryddgårdsskolan
Värner Ryrénskolan

”Vi börjar med att ställa undan borden längs med väggen så vi kan samlas i en ring i mitten av rummet” säger Lisa Göransson när hon kliver in till en klass 4 på Ribersborgsskolan. Det här är andra gången klassen träffar Lisa, förra gången fick de se en forumteater där Lisa och hennes två kollegor i Teater Reagera spelade upp tre olika scener som eleverna fick avbryta, diskutera och ändra. Nu är det dags för eleverna att själva skapa små forumteaterscener.

De samlas i ringen och Lisa börjar med att repetera lite av det som hände sist de sågs. Hon berättar också lite om vad forumteater är och hur det började. Forumteater är en teaterform som uppfanns i Brasilien av Augusto Boal. Han ville hjälpa förtryckta gruvarbetare att våga stå upp för sina rättigheter. Genom att upprepade gånger öva på situationer då de satte sig upp mot sina chefers förtryck fick de mod att göra det i verkligheten också.

Eleverna har alla läst boken ”Du och jag” av Katarina von Bredow och dagens arbete tar avstamp i den.
”Fanns det situationer i boken där ni upplevde att någon av karaktärerna var utsatt?” frågar Lisa eleverna. Massor av händer åker upp i luften och förslag på flera olika händelser tas upp.

Lisa, som är väl förtrogen med berättelsen i boken, hjälper eleverna att hitta vem som var den utsatte, vem som var förtryckande och om det fanns någon som var passiv i situationen. När klassen har hittat ett antal situationer delas de upp i grupper och får nu välja en av dem att arbeta vidare med.

Runt om i klassrummet böljar nu diskussionerna fram och tillbaka. Viken situation ska vi välja, vem vill gestalta förtryckaren och vem vill gestalta den utsatte? Lisa och klassläraren Emma går runt och stöttar grupperna när de kör fast. Eleverna ska nu skapa en staty som fångar kärnan i konflikten, en slags ögonblicksbild. Hur gör man för att gestalta någon som flyr från något när man måste stå still? Hur ser kroppen ut, hur ser ansiktet ut?

När alla grupperna är klara samlas de åter i en ring och nu får de se varandras statyer. Ibland vet barnen direkt vilken scen i boken som gestaltas, ibland måste gruppen förtydliga vad det är de vill visa. De diskuterar vad som är konflikten och vem av de inblandade som upplever sig mest rädd eller osäker. Att skapa en staty av en hel händelse från boken har hjälpt eleverna att se när situationen vänder från vanlig till hotfull eller obehaglig, kanske också att identifiera när det är dags att bryta och handla på ett annat sätt.

Till nästa gång ska eleverna få utveckla sin konfliktstaty till ett kort forumspel och då ska deras klasskompisar få prova att gå in och vända konflikten så att det blir ett bättre slut.

Bilden överst: Eleverna gestaltar en scen ur boken Du & jag av Katarina von Bredow. Karaktärerna har blivit upptäckta när de målat graffiti och flyr rädda därifrån.