På Ängsdals Skola arbetar vi sedan två år tillbaka med kollegialt lärande för att på så sätt få en mer likvärdig skola. Vår föreläsning kommer att handla om bakgrunden till vårt arbete, hur implementeringen har gått till och de toppar och dalar som vi har mött på vår resa. Vi kommer att gå in på hur vi har utvecklat vår undervisning och ökat vårt samarbete kollegor emellan.
Varför arbeta ensam när man kan lyckas tillsammans!
Lyssna på Stefan och Malin på Pedagog Malmö Live! den 27 september.
Forskning visar att regelbunden pulshöjande träning får oss att må bättre. Vi blir friskare, piggare och känner ett stärkt självförtroende. Men det visar sig också att regelbundna pulshöjande aktiviteter har en gynnsam effekt gällande vår kognitiva utveckling. Hur kan vi i skolan använda oss av pulshöjande träning för att öka elevers måluppfyllelse? Kan detta till och med vara ett verktyg som gör skolan mer jämlik?
Lyssna på Stefan på Pedagog Malmö Live! den 27 september.
Sedan 2013 har Ängsdals skola drivit ett utvecklingsprojekt i ett 1-16 årsperspektiv kring entreprenöriellt lärande. Målet har varit att medvetet utveckla önskvärda förmågor hos våra elever. Under läsåret 2015/2016 har två forskare vid MAH följt verksamheten. Om denna resa kommer vi att berätta om på Pedagog Malmö Live!
Lyssna till Johan och Lars den 27 september!
Vi har tidigare skrivit inlägg om ordförrådsträning, t.ex. genom ordskattsamlaren, här på skollogopedbloggen. En annan aspekt av ordförrådsträning är att arbeta med organisationen av ordförrådet: att förstå hur ord relaterar till andra ord genom t.ex. associationer och kategorier. Här tänkte jag beskriva några sätt som vi kan arbeta med detta genom.
Vi börjar med ett alldeles kalt träd med ett ensamt ord: ”sommar”. Här har vi samtal om att vi vill göra trädet, och ordet, fylligare genom att lägga till andra ord som hör ihop med ordet sommar. När du hör eller läser ett ord så får du automatiskt associationer till ordet och det är dessa som vi vill fylla på vårt träd med. Vi pratar om att när det gäller associationer finns inget rätt eller fel. Associationerna kommer av sig själv och utgår från dina erfarenheter och kunskaper när det gäller det ordet du hör.
(Vilken typ av associationer som är vanligast ändrar sig dock genom livet. Någonstans kring 6-10 års ålder förväntas en omorganisation av ordförrådet ske till en mer abstrakt organisation vilket på ”logopedspråk” brukar kallas för det ”syntagmatisk-paradigmatiska skiftet”. Här påverkar dock bland annat hur lång exponering barnet har för språket om hen är andraspråksinlärare. När det gäller elever med språkstörning kan de ha brister i sin organisation av ordförrådet och svårare för att genomföra omorganisationen. Vill du läsa lite mer om detta så hittar du kortfattad info och referenser här. Vill du fördjupa dig ytterligare kan jag rekommendera logoped Ketty Holmströms avhandling Lexikal organisation hos en- och flerspråkiga skolbarn med språkstörning vilken du kan ladda ner i sin helhet här.)
Vårt träd är dessutom lite konstigt. Förutom att löven innehåller ord så är de även handformade (eftersom det är väldigt kul att göra handformade löv). Vi skriver och ritar våra associationer och sakta med säkert blir vårt träd fylligare och fylligare.
Jag har tagit hjälp av många elever och till slut har vi ett fantastiskt fint sommarträd fullt med sommarrelaterade ord.
Personligen så tycker jag att sommarassociationerna är underbara! Detta inbjuder även till många vidare samtal: Finns det ord vi inte kan? Vilka associationer håller vi med om? Eller vilka håller vi inte med om? Vilka är vanliga? Ovanliga? Får vi nya associationer genom att se andras?
Vi arbetar vidare med våra associationer och gör associationsnätverk.
Vi märker att våra associationer i sin tur ger nya associationer. Så häftigt att följa våra associationskedjor! Hur hamnade vi egentligen på Stenkulaskolan?
Vi märker också att vi får en del kluster med ord inom en viss kategori.
Vi plockar också ut ord och arbetar med kategorisering, över- och underordning.
I det här fallet valde vi ordet sommar men det går ju givetvis att välja ett ord utifrån aktuellt arbetsområde. Det kan också vara häftigt att låta eleverna göra associationer inför ett nytt arbetsområde och sedan en gång till efter att ni arbetat med det för att se på utvecklingen.
Under läsåret 15/16 arbetade vi, inom ramen för skapande skola, med temat ”Lika,olika,unika”. Med att skapa upplevelsebaserade lärandesituationer där eleverna genom olika uttrycksformer, får en ökad förståelse för hur estetiska former och lärande samspelar.
Lyssna på Magnus Hemborg och Nina Bergin på Pedagog Malmö Live! den 27 september.
Hur skapar vi en utvecklande skrivundervisning för elever i förskoleklass och de lägre årskurserna? Hur designar vi skrivuppgifter som är inkluderande och motiverande?
Utifrån gemensamma upplevelser kan vi öka elevers skrivglädje. Jag berättar kort om olika metoder för att skapa skrivstrukturer (ASL, cirkelmodellen och genrepedagogik). Framförallt får du exempel på gemensamma upplevelser och material att använda ute i verksamheten.
Lyssna på Kim på Pedagog Malmö Live! den 27 september.
Serieromaner i undervisningen
Vi kommer att prata om hur vi arbetar med serieromaner i vår svenskundervisning och varför vi tycker att serier är ett viktigt inslag i skolan. Vi kommer också att visa vår hemsida ”serienocheleven.wordpress.com” där de lärarhandledningar vi har skrivit till ett flertal serieromaner finns samt ge konkreta exempel och tips på hur man kan arbeta med serieromaner i undervisningen.
Lyssna på Melinda Galaczy och Helga Boström på Pedagog Malmö Live! den 27 september
Piroska Bakran (mediapedagog och förstelärare på Augustenborgsskolan) och Maria Schedvin (mediapedagog på Bäckagårdsskolan) berättar tillsammans med sina rektorer om sina verksamheter utifrån ett skolutvecklingsperspektiv med fokus på hur skolbibliotek kan fungera som en resurs för elever och pedagoger . Båda skolorna har fått utmärkelsen Skolbibliotek i världsklass, men hur arbetar vi egentligen för att lyckas vara en naturlig del av elevernas lärande? Vi arbetar nära pedagogerna i den dagliga verksamheten ute i klassrummen. Vi vill inspirera andra skolor att satsa på sitt skolbibliotek!
Lyssna på Maria och Piroska på Pedagog Live Malmö! den 27 september.
Vill du bedriva en modern undervisning och ge formativ feedback till dina elever i ett papperslöst klassrum? Då är Google Classroom något för dig.
Du kommer få en genomgång av hur allt fungerar och därefter prova på olika sätt som du kan interagera digitalt med dina elever i din undervisning.
Lyssna på Martina Soomro på Pedagog Malmö Live! den 27 september.
Ett aktuellt och angeläget ämne i skolan är hur vi ska ta hand om nyanlända elever på bästa sätt. Skolbiblioteket kan bidra med såväl resurser som kompetens. Här är det kollegiala erfarenhetsutbytet ett bra sätt att sprida arbetssätt och idéer.
Skolbibliotek Syd arrangerade nyligen en fortbildningsdag och intresset var stort. Medlemmar från Malmö, Lund, Hässleholm, Staffanstorp med flera sydskånska orter utbytte erfarenheter och intressanta föreläsare berättade hur de arbetar.
Elisabet Niskakari och Cissi Andersson, skolbibliotekarie respektive sva-lärare på Möllevångsskolan i Malmö, berättade hur de samarbetar kring språkutveckling. Skolan har fått 50-60 nyanlända elever, de flesta på lågstadiet, men det finns nyanlända i alla klasser.
Bildstöd och högläsning är viktiga ingredienser i arbetet med nyanlända. Bilderna fördjupar förståelsen av texterna. De kan göra det lättare att nå fram till den läsglädje som skolan önskar att eleverna ska finna. Läsning får inte upplevas som en plikt, den ska vara en lust.
Högläsning finns med under hela skoltiden, även på högstadiet. Högläsning och samtal om det lästa. Inget barn får lämnas ensamt med en bok, det är en viktig princip.
Ett komplement till högläsningen är muntligt berättande. Det är ett bra sätt att inkludera eleverna. Ofta används folksagor som finns på många språk. Eleverna känner till handlingen och kommer därför snabbare in i berättelsen. Då kan de utveckla storyn, vara med och påverka.
På Möllevångsskolan innefattar begreppet språk inte bara det talade språket. Olika uttrycksformer används flitigt, till exempel sång, drama, bild.
I projektet Flykten användes språk och estetiska uttrycksformer på ett mycket kreativt och mångfasetterat sätt. Elisabet, tillsammans med flera kollegor, jobbade ämnesövergripande med elever i F-1. Arbetet utgick från en bok av Mia Hellquist Forss om liten pojke som tvingas fly och bara får ta med sig en sak. Alla arbetsmoment var kopplade till läroplanen.
Möllevångsskolan är verkligen en läsande skola. Mediateket bidrar på många sätt till det, men alla vuxna är viktiga som förebilder. På skolan finns en mycket populär läsvägg, där såväl barn som vuxna kan ge boktips. För barnen har det blivit uppenbart att det faktiskt inte är alla vuxna som är läsare och detta gäller även lärare. Men barnen brukar fråga de vuxna varför de inte läser och då gäller det förstås att ha ett bra svar!
Malmö lärcentrum, som är en del av Malmö stadsbibliotek, har tagit ett lite annorlunda grepp för att möta ensamkommande barn. I ett samarbete med stadsområde Norr har de ordnat aktiviteter för barnen där språkträning integreras.
Pär Gustafsson, mediepedagog och Barik Al-Yasiri, aktivitetsledare berättar om bakgrunden till projektet. På stadsbiblioteket rörde sig många ensamkommande barn, som personalen kände att de inte hade tid att bemöta. Barik hade under en tid, i sitt arbete som aktivitetsledare, tagit emot flyktingar på Centralstationen i Malmö. När flyktingströmmen minskade och därmed arbetsuppgifterna, blev Barik istället en resurs i teamet vid Malmö lärcentrum.
Barik är mycket språkkunnig och har bland annat arbetat som tolk. Därför fick hon lätt kontakt med de ensamkommande barnen. Hon rörde sig dagligen runt i biblioteket och pratade med dem.
Det visade sig snabbt att det skapade trygghet för barnen, samtidigt som det innebar språkinlärning. Biblioteket drog igång olika aktiviteter för barnen och det var inte svårt att få med dem. Det de främst behövde var att lära sig svenska. Lärträffar med tillgång till datorer, digitala verktyg och handledning var en aktivitet. En annan var språkcaféer som riktade sig till barn och hjälp med läxor och att fylla i blanketter. Rena fritidsaktiviteter anordnades också. Fotboll till exempel, där tanken var att integrera språkträning i idrottsträningen.
Verksamheten har varit mycket betydelsefull. Utan Barik och de andra aktivitetsledarna hade inte många av barnen vågat ta kontakt. Barnen förstod heller inte att alla aktiviteter, lån av datorer och hjälp av personal var gratis. I kontakterna har inte det talade språket varit det viktigaste. Aktivitetsledarna har framförallt fokuserat på att bygga relationer, att lyssna och vara lyhörda för barnens behov. Projektgruppen startade sitt arbete i ett akut läge och har fått testa sig fram, omvärdera och pröva på nytt. Detta är ett sätt att arbeta som är lite ovanligt i kommunal verksamhet, där projekt mestadels planeras i detalj. Pärs och Bariks råd är att våga testa, anpassa och förändra kontinuerligt.
Petra Romberg och Lotta Davidson-Bask är bibliotekarier på Polhemsskolan i Lund. Med över 2000 elever är det Sveriges största gymnasieskola. På skolan går nyanlända elever på språkintroduktion – SPRI. Lotta och Petra är måna om att skolbiblioteket ska vara en resurs även för dessa elever. De har samma erfarenhet som Malmö lärcentrum – eleverna är inte vana vid att kunna nyttja bibliotekets resurser gratis, utan måste uppmanas att använda dem.
SPRI-eleverna är ingen enhetlig grupp, utan har mycket olika bakgrund. Det finns en stor spridning i förkunskaper, även analfabeter förekommer. Petra och Lotta bjuder in elevgrupper till biblioteksvisning redan på den introducerande baskursen. Det lässtimulerande arbetet bedrivs även i klassrummen. Det är inte alla lärare som känner till vad biblioteket kan erbjuda, men Lotta och Petra försöker i möjligaste mån att samarbeta med personalen för att skapa så mycket struktur som det går.
Helt naturligt är det lättlästa böcker som dominerar på de hyllor som riktar sig till SPI-eleverna. Många av eleverna är ovana biblioteksbesökare och för att underlätta för dem har bibliotekarierna flyttat om och gjort nya indelningar. Vad som är lättläst är en fråga som har skapat en hel del huvudbry. Många av de lättlästa böcker som finns på marknaden passar bäst för vuxna. Några förlag har dock specialiserat sig specialskrivet, lättläst material för tonåringar.
Ett mångspråksbibliotek har inrättats med böcker på 11 språk. Böckerna har inköps med medel ur fonder och är ett vandringsbibliotek som används av fyra skolor.
Gruppuppsättningar av böcker används bland annat i läsecirklar.
Något som varit mycket uppskattat är de bokpaket som köps in till jul och delas ut till eleverna som gåva. Läsning som en väg in till Sverige är tanken bakom dessa.
Hur eleverna ska få tillgång och information om materialet är ett ständigt spörsmål. Bibliotekets webbsida har uppdaterats och finns för närvarande på tre språk, fler är på gång. Petra och Lotta har varit på besök på boenden för att få kontakt med elever, något som de upplever som mycket givande. Dock utgör sekretessen ofta ett hinder för dem att få komma dit. Men inga hinder tycks vara för stora för dessa båda bibliotekarier. De vill kontinuerligt utveckla sin verksamhet.
– Vad vill vi förmedla och när vi kan göra det, är frågor som de ställer sig. En handlingsplan för SPRI-elever är snart klar.
Maria Visser Rundquist och Päivi Tilly, språkutvecklare på Förskoleförvaltningen, avrundade dagen med att berätta om projektet Läsmagi. På förskolorna finns stora skillnader i hur man arbetar med läsning och berättande. I Läsmagi är tanken att väcka barnens nyfikenhet på böcker, läsning och olika språk. Projektet startade i liten skala, men nu har cirka 30 förskolor anslutit sig. Samtliga dessa har eller håller på att bygga upp egna förskolebibliotek.
De böcker som köps in har medvetet valts utifrån normkritiskt och mångspråksperspektiv. På varje förskola finns ett språkombud som deltagit i lärträffar, för att senare kunna sprida kunskapen på sin förskola. Målet är alla barn ska möta språkmedveten personal. De ska läsa och samtala för att barnen ska kunna uppleva, bearbeta och lära tillsammans.
På förskolorna finns många barn med andra språk än svenska, men ännu inte så många nyanlända. Böcker på främmande språk ska finnas inte bara för de barn som talar dem, utan för att skapa en öppenhet för olika språk hos barnen.
Förskolebiblioteken riktar sig även till barnens föräldrar. Familjerna ska kunna låna hem böcker eller sätta sig ner en stund och läsa tillsammans vid hämtningen. Föräldrar kan även läsa in sagor på sitt modersmål med hjälp av penpaltekniken.
Förskolebiblioteken är tänkta att vara mer än ett rum. De ska vara öppna, tillåtande och kreativa och gärna kopplade till estetiska uttrycksätt – något som passar bra för nyanlända. Litteraturen ska kunna lindra svårigheter men även skapa möjligheter för barnen att känna glädje.
Foto: Chris Munsey
För årskurs 6 på Örtagårdsskolan har det varit ett hållbart läsår. Genom en tydlig ämnesövergripande undervisning, har eleverna slipat sina förmågor vad gäller reflektion om och analys av hållbarhetsutmaningar.
– All undervisning, vilket ämne det än handlar om, ska skapa förståelse för hur vårt samhälle fungerar ur ett socialt, ekonomiskt och miljöperspektiv. Det som eleverna lär sig i klassrummet ska vara lika användbart utanför skolans väggar och generera goda val, säger Antonia Travesset, lärare i matematik/NO/teknik på Örtagårdsskolan.
Det är bara några dagar kvar till sommarlovet när Antonia och hennes elever bjuder in Pedagog Malmö till en visning av terminens arbete. Utgångspunkt för visningen är elevernas modell av ett aktivitets- och bostadshus med fokus på hållbarhet och integration.
– Tanken med vårt hus är mångfald. Här ska människor från olika delar av världen kunna bo tillsammans. Alla ska ha råd att bo här. Istället för att betala en hög hyra ska det finnas olika verksamheter som t ex biograf, idrottshall och café som skapar arbetstillfällen, berättar eleverna.
Klassens arbete har utgått från hållbarhet ur ett ekonomiskt, socialt och miljöperspektiv. Kärnan i arbetet har varit diskussioner och genomgångar med fokus på de olika perspektiven, samt på eventuella utmaningar som de för med sig.
– I början av arbetet låg tyngdpunkten på att skapa förförståelse och tillägna sig ämnesord. Hållbarhet och dess utmaningar är för många elever ett abstrakt begrepp så det gäller att skapa bilder, något för eleverna att utgå från, berättar Antonia.
För att visualisera så mycket som möjligt har eleverna tittat på filmer om bland annat klimat, miljöförstöring och utanförskap. De har inventerat problem och spånat på eventuella lösningar. Idéer har fött idéer och ganska snabbt kom en elev till skolan med en plan; Vi bygger ett hus och så löser vi alla problemen i huset.
– Det har varit viktigt att hela tiden belysa elevernas perspektiv, Vad innebär hållbarhet för dem? Eleverna har tänkt till kring flera SO- och NO-aspekter. Genom diskussioner framträdde utmaningar som klimat, fattigdom, ohälsa, arbetslöshet, diskriminering, utanförskap, hemlöshet, bostadsbrist och utemiljö, säger Antonia.
Antonia Travesset i samtal med elever.
Eleverna och Antonia berättar att huset symboliserar alla de områden som eleverna har bearbetat under terminen. Varje våning visar spår av kursplanens centrala delar inom NO, SO, bild, slöjd, teknik och matematik. Själva husbyggandet har i första hand skett på träslöjdslektionerna. Under byggandets gång har olika delar redovisats, muntligt som skriftligt, analogt som digitalt.
– På så vi har svenskämnet gått som en röd tråd genom alla uppgifter. Eleverna har skrivit faktatexter och insändare. Och varje grupp har kontinuerligt redovisat för varandra vad de har kommit fram till genom digitala presentationer, förklarar Antonia.
Antonia betonar vikten av att arbeta med förståelse av ämnesord. Något som hon ser som grunden för att kunna nyansera texter och ge förklaringar.
– Bara utmaningarna i sig lade grunden för ämnesordsdiskussioner. För att t ex kunna prata om utanförskap och ohälsa måste varje elev göra orden till sina och förstå innebörden.
För att djupdyka i utmaningar har eleverna arbetat i mindre grupper och utifrån intresse. I gruppen har eleverna inventerat problem och letat information, både genom informationsfoldrar och via internet. Något som fick igång diskussioner om källkritik och källans trovärdighet.
– Eleverna har tränat på att hänvisa till källor genom att jag och min kollega Moa Nyman som undervisar i SO och svenska/svenska som andraspråk, ställde det som ett krav när eleverna skrev sina egna texter, berättar Antonia.
Varje vecka har en representant från varje grupp träffats för att sammanfatta och delge varandra om gruppernas progression. All sammanfattning har eleverna delat med varandra och lärare i Google Drive. Antonia trycker på hur viktigt det är att eleverna lär sig samarbeta, och att deras röster är betydelsefulla för att kunna vara med och påverka.
– Allt arbete som sker i skolan är process där skolans viktigaste roll är att ge eleverna tillräckligt med förförståelse för att kunna navigera i samhället. Lärare bör kontinuerligt arbeta för att stärka elevernas sociala kapital och skapa möjligheter för dem att göra bra val i livet, säger hon.
Text och foto: Marina Walker
Den 9 ma
j fyllde eTwinning 11 år. I 11 år har lärare över hela Europa sama
rbetat, lärt sig genom kollegialt lärande, samplanerat och genomfört projekt tillsammans med sina klasser. Detta har firats på flera olika vis i år, bland annat så firades det med temat Mångfald och ett stort antal lärare har arbetat med detta tema på olika vis och sedan redovisat detta som korta filmer och en del av dessa kan ni se här:
En liten bok har skrivits där röster från lärare OCH elever har samlats ihop kring vad de ser so
m de största vinsterna med att arbeta med internationellt samarbete. Det är en mycket tänkvärd liten bok särskilt när du läser om elevernas upplevelser och vad de tar med sig in i i vuxenlivet vad gäller att ha ett öppet sinne, utveckla sina språkkunskaper, få en ökad förståelse och en medvetenhet som EU-medborgare. Eleverna hade inspirerats till att studera utomlands, arbeta utomlands, läsa till lärare/programmerare osv. Jag ska inte berätta allt. Läs gärna boken online här:
Vi samlas alltid runt långbordet i mitten för genomgång och interaktion. Därefter jobbar eleverna vidare utifrån var i planeringen de befinner sig. Då kan välja att sitta enskilt, i par, eller fortsatt i grupp. Alla har varsin låda till sitt individuella material. Elevernas textalster och tankekartor sätts upp på väggarna som inspiration.
Klassrumsmöbleringen spelar stor roll när man ska jobba språkutvecklande och flexibelt. Vi i förberedelseklassen startar alla våra lektioner gemensamt runt ett långbord. Detta för att locka till samtal, diskussion och den viktiga interaktionen. Efter en stund kan eleverna sedan antingen sitta kvar, grena ut sig enskilt eller två och två. Allt efter behov- helt beroende på var i planeringen de ligger, och beroende på dagsform.
Två tavlor i klassrummet skapar varken något fram….
Vi har ju individuella scheman då elever kommer och går på olika tider och från olika årskurser http://http://pedagog.malmo.se/2016/01/31/olika-scheman-en-utmaning. Därmed har två whiteboards varit verktyg i att kunna starta upp med ett gäng först, för att sedan placera gäng nummer två vid den andra tavlan. Dessutom- att ha två tavlor mitt emot varandra motverkar känslan av att någon sitter längst bak och gömmer sig. Och viktiga saker får plats att stå kvar på tavlan länge!
…eller något bak. Viktiga saker har dessutom plats att stå kvar länge.
En annan sak som betytt mycket för att skapa lugn utan onödigt spring är att varje elev har haft sin egen låda med allt material till förberedelseklassen inne i vårt klassrum. Rutinen att alltid hämta sin röda skrivbok ( här antecknas det flitigt nämligen!) innan man samlas för den gemensamma avstampen har accepterats och gillats av alla. Inte en enda ( inte ens nior) har tyckt att egen låda känns barnslig, om någon nu ens tänkte den tanken. Tvärtom! För att inte tala om vår lilla ”koppla av och läs en lätt bok eller lägg memory- pysselhylla” längst ner med vår jordglob på toppen. -Hyllan har varit ett uppskattat inslag hos våra nyanlända och använts när man har blivit färdiga med något, eller bara behövt få styra över sin sista stund innan rast.
Arbete pågår. Eleverna skriver om sin lättlästa roman utifrån en textmall och lyssnar på musik samtidigt. Eller så har de Google översätt-appen igång på Ipads. Längst ner ser ni vår omtyckta ”välj fritt när du är färdig-hylla.” Bakom dörren finns ett anslutande grupprum.
Vårt anslutande grupprum har så klart också använts flitigt.
Nu tackar vi för den här tiden i detta klassrum- nästa termin flyttar förberedelseklassen till nya lokaler med bland annat fler små rum. Vad kan man åstadkomma då? Redan nu snurrar tankar kring hur man kan lägga upp undervisningen med fler rum ( lyx!)- Ett rum för interaktion, ett läsrum, ett kamratresponsrum….med mer- you name it!
Glad sommar från oss alla! Vi ses i augusti- Inshallah!
Inför valet 2006 lanserade den dåvarande borgerliga oppositionen begreppet ”utanförskapsområden”. Begreppet ingick i en politiskt konstruerad och alarmistisk kampanj där bilden av ett Sverige som är på väg att slitas isär fördes fram. Det har senare fastslagits, bland annat av Riksrevisionen (2008), att arbetslöshetsstatistiken och annan statistik användes på ett tendentiöst vis i detta sammanhang. Definitionen av ”utanförskap” var inte konsistent varken i omfattning eller innehåll, utan de borgerliga partierna, i synnerhet Folkpartiet och Moderaterna, hade laborerat med och tolkat arbetslöshetstatistik, bidrag och sjuktal i syfte att svartmåla systemet och den sittande regeringens politik. Den politiska retoriken kan ta sig sådana uttryck ibland och det får vi leva med. Det är dock oroväckande om den politiska retoriken med alla dess överdrifter och kategoriska generaliseringar sätter avtryck på sektorer av samhället där den inte hör hemma.
Sedan valkampanjen inför valet 2006 har begreppet utanförskap (-skolor, -områden) fått fäste och tillämpas numera allt oftare i såväl tjänstemannarapporter som i akademiska texter. Jag menar att det är dags att sätta ner foten mot den typen av begreppsanvändning. Vi måste vara på vår vakt mot normativa begrepp och tankefigurer som har konstruerats i en ordning där stora grupper av människor kategoriseras som passiva offer och som i sin konsekvens cementerar ett vi och dom-tänkande. Språket bidrar här till att reproducera bilder som är stereotypa och där stora grupper exkluderas från en föreställd men ack så falsk gemenskap. Begrepp som ”utanförskapsområden” är laddade med värde och föreställningar som konstruerar avstånd mellan människor. Begreppet skapar en förnimmelse av ett ödesmättat latent tillstånd och något nära nog oöverstigligt, permanent och redan fastslaget. Om det finns ”utanförområden” måste det finnas ”innanförområden”. Eller hur? Innanför bor vi och utanför bor de andra…
Det är irriterande att ett så politiskt laddat begrepp har smugit sig in i kanslisvenskan och jag blir glad över att jag hittills inte har stött på det här i Malmö stad och vid Pedagogisk inspiration, där jag arbetar som forskningsledare. När exempelvis en av våra organisationspsykologer i en rapport skriver om skolor där extra satsningar har gjorts, då kategoriseras de som indexskolor och inte som skolor i utanförskapsområden. Begreppet indexskolor är inte laddat med diskursiv förförståelse och hegemoniska interventioner, utan det avser att beteckna skolor med elever från socioekonomiskt utsatta områden. Där befinner sig utmaningarna i form av måluppfyllelse och genomströmning över index och där behöver följaktligen extra resurser och insatser sättas in. Därför blir antalet förstelärare fler här än vid andra skolor. Därför görs särskilda satsningar på språk och läsprojekt. Inte konstigare än så.
Anna Schylander, Kroksbäcksskolan här! Sedan vt-15 har vi ett kollegialt lärande kring att arbeta språkutvecklande i matematik enligt cirkelmodellen. Vi lär oss tillsammans genom att praktisera Lesson Studies och har bland annat observerat eleverna och deras språkliga förmågor utifrån IC-modellen. Vi konstruerar LPP och utför elevövningar för att sedan prova dessa i klasserna. Välkommen på min föreläsning om du vill veta mer!
Lyssna på Anna på Pedagog Malmö Live! 27 september.
Vi kommer båda från skolområde autism som är en kommunövergripande verksamhet i Malmö.
Vi vill dela med oss av våra erfarenheter i arbetet med elever med diagnos inom autismspektrum. Vi kommer att fokusera på praktiska exempel på hur man kan underlätta i vardagen och i undervisningen.
Lyssna på Lena Wernerheim och Sara Persson på Pedagog Malmö Live! den 27 september.
På skolans bibliotek fanns ett litet rum som var tänkt som ett förråd. Lådor och böcker hade trängts ihop med diverse andra saker som man inte vetat var man skulle ställa under en lång tid. I januari månad förvandlades förrådet till ett litet krypin där mindre grupper kunde vara ostörda i samtal kring böcker.
Jag som arbetar halvtid i biblioteket hade som målsättning att hinna med att träffa alla elever på Fridhemsskolan under terminen i olika samtalsformer. KUR-pengarna kom väl till pass för att köpa in lättlästa böcker med relativt få sidor som kunde läsas under den timme som boksamtalet varade. Det lilla rummet som kan rymma elva stolar inbjuder till intima samtal och djupa diskussioner som varken jag eller eleverna vet var de slutar. Under den gångna terminen har tjejerna i klass 5A kommit till biblioteket varje tisdag mellan kl. 10.00–11.00 för att bokprata. Det har varit samtal kring noveller, boktips och vi har läst om olika författare. Boken ”Poeten i glasburen” av Johanna Nilsson läste vi högt under några träffar. Bokens handling om Mahad som arbetar som spärrvakt i tunnelbanan, men vars stora dröm är att kunna skriva dikter på svenska gav tjejerna i klass 5A många tankar och möjlighet till djupa diskussioner om språkets betydelse. Boken inspirerade även till att skriva egna berättelser. Eleverna har valt att skriva tre olika berättelser för olika åldersgrupper, där text och bild skall sättas ihop till en liten bok för att sedan läsas upp i de andra klasserna.
Text: Åsa Gyllin
När är man exkluderad och vem bestämmer det? Arbetet i Malmös kommunövergripande resursgrupper går ut på att vända en ickefungerande trend för elever med normbrytande beteende. Vilka framgångsfaktorer kan vi identifiera? Hur arbetar vi för att få denna elevgrupp att upptäcka sin förmåga att fungera i skolmiljön samt känna att det är meningsfullt att vara delaktiga i detta sammanhang.
Lyssna till Daniel och Anne från Ekens resursgrupp på Pedagog Malmö Live!
Hur når vi hög måluppfyllelse i moderna språk på högstadiet? Ett sätt är att använda cirkelmodellen, som ger struktur, stöttning och tydliggör språkliga mål, och kombinera den med BFL:s fem nyckelstrategier. På PML16 kommer jag att beskriva hur jag gjorde i en åk 8 i franska och förhoppningsvis ge inspiration till att hitta en metod som fungerar för språk, oavsett målspråk!
Välkomna!
Cristina Nordman, ämneslärare i franska, svenska och svenska som andraspråk, Språk-, läs- och skrivutvecklare på PI.
Vi är två lärare som arbetar på Österportskolan som har testat och experimenterar med digitala hjälpmedel. Vi vill dela med oss våra erfarenheter om tipsa om olika hemsidor och appar som vi använder oss av i vår dagliga verksamheter exempel på detta är Google Classroom, Animoto, Glosor.eu, Socrative, TeamShake. Genom att använda digitala hjälpmedel har vi kunnat effektivisera och förenkla vår planering och undervisning.
Lyssna på Ewalotta och Silvia den 27 september!
