Kurser, temadagar, konferenser och andra fortbildningsaktiviteter

Specialpedagogiska skolmyndigheten, Södra regionen

Vi finns i Malmö, Växjö och Kalmar, tel 010-473 50 00

sodra@spsm.se • www.spsm.se

Välkommen att anmäla dig!

Alla nedanstående aktiviteter presenteras utförligt på vår webbplats.
Gå till www.spsm.se/sokaktiviteter och ange aktuellt aktivitets-id.
Kurser omfattar två till tre heldagar. Tematräffar är endagskurser, som kan
vara antingen heldag eller halvdag.

It i lärandet – för barn och elever med funktionsnedsättningar (77843)

7 september, Västervik, anmälan senast 27 juli

Att möta barn med lindrig, måttlig och svår synnedsättning (ej blindhet) (77895)

13 september och 12 oktober, Malmö, anmälan senast 2 augusti

Att möta elever och vuxna med lindrig, måttlig och svår synnedsättning (ej blindhet) (77909)

14 september och 13 oktober, Malmö, anmälan senast 3 augusti

Att långsiktigt anpassa undervisningen för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (78071)

20 september och 27 oktober, Malmö, anmälan senast 9 augusti

Tillgänglig lärmiljö för barn och elever med hörselnedsättning (77999)

21 september, Malmö, anmälan senast 10 augusti

Tillgänglig lärmiljö för barn och elever med hörselnedsättning (78014)

22 september, Malmö, anmälan senast 11 augusti

Undervisning i träningsskolan – i brytpunkten mellan pedagogik och omsorg (82824)

22–23 september och 25 november, Malmö, anmälan senast 11 augusti

Språkstörning – innebörd, anpassningar och stöd i undervisningen, årskurs f-6 (78090)

27 september och 17 november, Malmö, anmälan senast 16 augusti

Språkstörning – innebörd, anpassningar och stöd i undervisningen, årskurs f-6 (78108)

28 september och 18 november, Malmö, anmälan senast 17 augusti

Tillgänglig lärmiljö för barn och elever med hörselnedsättning (78125)

28 september, Västervik, anmälan senast 17 augusti

Språkstörning – innebörd, anpassningar och stöd i undervisningen, årskurs f-6 (78129)

29 september och 15 november, Hässleholm, anmälan senast 18 augusti

Tillgänglig lärmiljö för barn och elever med hörselnedsättning (78152)

29 september, Kalmar, anmälan senast 18 augusti

KONFERENSER

Rätten till kommunikation – för barn och elever med grav språkstörning, hörselnedsättning och/eller i behov av AKK (80438)

13 september, Alvesta, anmälan senast 2 augusti

Inspirationsdag tidig AKK – för personal i förskola och skola (72637)

29 september Växjö, anmälan senast 25 augusti

ANMÄL DIG OCH LÄS MER PÅ VÅR WEBBPLATS! 

KURSER OCH
HELDAGS TEMATRÄFFAR

Språkstörning – innebörd, anpassningar och stöd i undervisningen, årskurs 7-9 samt gymnasiet (78170)

29 september och 15 november, Malmö, anmälan senast 18 augusti

Språkstörning – innebörd, anpassningar och stöd i undervisningen, årskurs 7-9 samt gymnasiet (78191)

30 september och 16 november, Malmö, anmälan senast 19 augusti

Kommunicera med bliss (78232)

4–5 oktober samt 6 december, Malmö, anmälan senast 30 augusti

Vad är en tillgänglig lärmiljö? (78543)

4 oktober, Malmö, anmälan senast 23 augusti

Vad är en tillgänglig lärmiljö? (79078)

12 oktober, Växjö, anmälan senast 31 augusti

Tillgänglig lärmiljö för barn och elever med hörselnedsättning (79641)

13 oktober, Hässleholm, anmälan senast 1 september

TAKK i förskolan (79094)

27 oktober, Växjö, anmälan senast 15 september

Att arbeta med elever med autism och andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i grundsärskolan (79105)

16 november och 18 januari, Hässleholm, anmälan senast 5 oktober

It i lärandet – för barn och elever med funktionsnedsättningar (79115)

17 november, Växjö, anmälan senast 6 oktober

Saker, bilder och symboler i kommunikation – en dag om grafisk AKK (79099)

23 november, Malmö, anmälan senast 12 oktober

Fortsättningskurs: Att utveckla en tillgänglig lärmiljö (79136)

1 december, Hässleholm, anmälan senast 20 oktober

HALVDAGS TEMATRÄFFAR (EFTERMIDDAGAR)

Mötas – Mötet mellan skolpersonal och flerspråkiga elever med funktionsnedsättningar (79721)

1 september, Kalmar, anmälan senast 18 augusti

NPF – förståelse, kunskap och pedagogiska konsekvenser (79202)

21 september, Kalmar, anmälan senast 7 september

Digitala lärverktyg inom förskolan (79740)

13 oktober, Kalmar, anmälan senast 29 september

Hur organisera arbetet i klassrummet när planeringen ska utgå från två läroplaner (79799)

19 oktober, Växjö, anmälan senast 5 oktober

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan (79768)

20 oktober, Malmö, anmälan senast 6 oktober

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan (79789)

25 oktober, Växjö, anmälan senast 11 oktober

Hur organisera arbetet i klassrummet när planeringen ska utgå från två läroplaner (79744)

26 oktober, Kalmar, anmälan senast 12 oktober

Barn i behov av särskilt stöd i förskolan (79794)

27 oktober, Kalmar, anmälan senast 13 oktober

Auditiv miljö i förskolan (79810)

17 november, Kalmar, anmälan senast 3 november

Stimulansdag Bliss (79818)

22 november, Malmö, anmälan senast 8 november

NPF – förståelse, kunskap och pedagogiska konsekvenser (84960)

24 november, Malmö, anmälan senast 10 november

Hur väcker vi nyfikenheten för engelska i undervisningen? Detta har vi diskuterat mycket och därför kom önskemål om nya fräscha böcker till vårt bibliotek.

Engelska hyllan

Med vår ansökan om Kur-pengar kunde vi påbörja vårt arbete med ”Engelska hyllan”. Det har inte varit så lätt att hitta lättlästa engelska böcker som passar för framförallt de yngre barnen.  Med lite hjälp från BTJ kunde vi dock lotsa oss fram i deras djungel av böcker på olika nivåer.

Vår tanke var att hitta engelska böcker som barnen redan känner till och har läst på svenska.  Där valde vi bl a  ”Lassemajas detektvibyrå” och ”Dagbok för alla mina fans”.  Mer lättläst är böckerna om Palle och Vitello. Där valde vi också att göra några klassuppsättningar.

Särskilt önskemål för de yngre barnen var bilderböcker för högläsning. Där var det nästan svårt att välja bland ett fantastiskt utbud.  Det finns så många härliga engelska bilderböcker!

The Whodunit Detective Agency

En pedagog i trean tog sig an att läsa ”Lassemaja Cirkusmysteriet” på engelska i sin klass. Först pratade de om utvalda ord från texten och sedan läste pedagogen ett kort stycke högt. Efter högläsningen pratade man om berättelsen och diskuterade.  Trots att historien var välkänd för barnen var det ganska svårt att förstå. Det kanske passar bättre att läsa ”Jason” eller ”Vitello” i trean.

Text och foto: Anna Nordström och Kerstin Johansson, Djupadalsskolan

Under Skapande skola-projektet har tvåorna och fyrorna på Rosengårdsskolan, skrivit berättelser med inspiration av författaren Torsten Bengtsson. Fyrorna har skrivit sina berättelser på dator från början. Tvåorna har i sitt första utkast skrivit för hand. Nu var det dags för tvåorna att renskriva på dator. Vi tog hjälp av experterna i fyran. En tvåa och en fyra skulle jobba ihop. Fröken Sofie tydliggjorde mål och mening för fyrorna och tillsammans med deras goda vilja kunde vi snabbt konstatera att detta blev en SUCCÈ!

Fyrornas mål för dessa tre tillfällen…

…och arbetsgången som de ansvarade för. Tvåorna parades ihop med vars en fyra och sedan var arbetet igång.

Låt bilderna tala!

Den där blicken…

Vilket samarbete!

Några ord som kännetecknat dessa träffar: ANSVAR – KUNSKAP – STOLTHET

Måndagen den 30 maj har vi vernissage på Rosengårds bibliotek från kl 16. Välkomna!

Text och bild: Katharina Olofsson

Anna Gullberg arbetar med att utveckla Bedömning för lärande, BFL, i Malmös skolor. Hennes arbete bygger på ett utökat kollegialt lärande på skolorna. Det kollegiala samtalet står i fokus. Hon vill att lärarna och även skolledningen ska mötas, diskutera, analysera och dela erfarenheter.

– En gång i månaden träffas personalen i grupper och diskuterar bedömning, klassrumspraktik, förväntningar och hur de kan förändra olika förhållningssätt. Det är ett långsiktigt arbete i ett behagligt tempo, säger Anna Gullberg, utvecklingssamordnare, Pedagogisk Inspiration Malmö.

Anna berättar att formativ bedömningskultur stärker läraren i arbetet med bedömning. Lärare och pedagoger blir tryggare i sin bedömningskompetens, och skolan får ett gemensamt förhållningssätt till bedömning.

– Lärarna behöver stöd som är anpassat till en förändrad bedömningspraktik. De får ta del undervisningsmaterial, djupdyka i exempelvis feedbackstrategier och hur man ställer effektiva frågor som är gynnsamma för lärandeprocessen i klassrummet, säger Anna.

Alla ska känna igen sig

Arbetet med utvecklingen av BFL har kommit igång på fyra grundskolor. Anna berättar att konceptet passar alla skolor, förskolor och gymnasiet. Även skolornas och förskolornas ledning inkluderas i arbetet.

– Behoven på skolorna och förskolorna förändras, därför är konceptet levande och föränderligt, säger Anna och fortsätter:

– I förskolan är ingången pedagogisk dokumentation. Tanken är att elever, rektorer, lärare och pedagoger i alla skolstadier och förskolan ska känna igen sig. Utvecklingsarbetet ska gå som en röd tråd genom hela skolgången.

Fem nyckelstrategier för bedömning av kunskap för lärande och undervisning

Tre frågor

Anna menar att det inte spelar någon roll om du är lärare, elev eller skolledare när du arbetar med bedömning för lärande. Det spelar heller ingen roll vilket ämne eller ålder du undervisar. Arbetet med att utveckla BFL bygger på tre frågor, som alla kan använda sig av:

• Var befinner du dig?
• Vart ska du?
• Hur tar du dig dit?

Praktiskt exempel

Som exempel ger Anna en lärare som ska genomföra ett temaarbete med sina elever, på ca 4 veckor.

– Då måste jag börja med att ta reda på om mina elever befinner sig där jag tror att de befinner sig. Om det visar sig att de inte gör det kanske jag får förlänga arbetet. Och jag får förändra undervisningen, så att den anpassas till där eleverna befinner sig. Jag behöver ta in feedback från eleverna, och använda den. Det handlar om att ändra förhållningssätt, att se lärandet som en samproduktion mellan elever och lärare

Kollegiala samtalsgrupper

Arbetet med BFL inleds med att Anna kommer ut till skolan och utreder vilka behov som finns. Fokus ligger sedan på kollegiala samtalsgrupper. Tillsammans med skolledningen skapas ramar för hur insatsen på skolan kan se ut.

– Skolan samlar lärare i grupper, uppdelade på ungefär 6-8 personer. Varje grupp har en samtalsledare. Var fjärde vecka träffas gruppen och diskuterar. Veckan innan gruppmötet träffar jag samtalsledarna och förbereder dem. I gruppen delar lärare med av sin egen klassrumspraktik, säger Anna och fortsätter:

– Deltagarna lägger upp en personlig handlingsplan mellan varje möte. Planen kan t.ex. vara att testa en annan teknik än handuppräckning i klassrummet. Som lärare måste jag då fråga mig varför jag ska testa det? Vad vinner jag på det? Vad behöver jag ta bort för att införa det nya? Vilka problem kan uppstå? Hur åtgärdar jag det? Alla i gruppen har egna handlingsplaner.

Lärarna får uppgifter att prova i sin undervisning. De reflekterar över vad som hänt och vad de lärt sig till nästkommande träff, där de diskuterar vidare. I grupperna tränar deltagarna på att ge varandra feedback.

Långsiktig arbete

Utvecklingen av BFL är inget kortsiktigt projekt. Att ändra förhållningssätt kring undervisning och bedömning tar tid. Tanken är att låta processen fortgå under tre år. I slutändan ska skolan/förskolan äga hela processen.

– Första året blandas lärarna i samtalsgrupperna. Andra året kan det bli mer styrt efter ämne, men ändå blandat. Arbetet utvärderas och förändras för varje år. Tredje året fördjupas kunskaperna kring bedömning utifrån där skolan då befinner sig. Dessutom är varje insats helt unik och speciellt anpassad till just den skolan/förskolan, avslutar Anna.

Text och foto: Sara Arildsson
Illustration: Anna Gullberg, colourbox.com

Det är mitt i sköna (nåja, just nu lite småkyliga…) maj och vi tar stöd från blommor för att träna beskrivningar.

Vi sätter ordet i mitten och på varje blomblad fyller vi i våra beskrivningar. Den här gången har vi valt att beskriva vilken kategori ordet tillhör, plats, funktion, hur den låter, hur den känns och utseende. Vi har stödlappar med förklaring, bild och exempel för att komma ihåg vad t.ex. ”funktion” betyder.

Blombladen är små så här gäller det att träna på att plocka ut de allra viktigaste och mest särskiljande dragen vilket kan vara ganska klurigt.

Varför gör vi det här då? Till att börja med så förekommer ”beskriv/beskrivning” på 415 ställen i Lgr 11 så att kunna göra beskrivningar, av olika slag, är viktigt att träna på. Sen fördjupar vi även vår kunskap om orden vi arbetar med. Vi lär oss också nya ord, som att det heter att hästen ”gnäggar”. Vi får också in lite ”metaspråk” – vi pratar om språk. Att kunna beskriva på ett annat sätt kan dessutom vara en viktig strategi att kunna ta till om du saknar ord eller har svårt för att plocka fram orden du kan. Du kan då ha ett sätt att ta till för att förklara vad du menar och kanske kan omgivningen hjälpa dig med vad ordet är. (Ett djur som är långt och smalt och inte har några ben och som väser? Menar du kanske en orm?)

(Bilder i inlägget kommer från Widgit symbolbas, samt Mycutegraphics.com)

Många inom autismspektrumtillstånd har en annorlunda sinnesbearbetning.  Det innebär att sinnena upplevs starkare eller svagare. Detta kan yttra sig på olika sätt och inom det taktila sinnet kan det handla om att personen dra sig undan beröring,  har en hög eller låg smärt tröskel, undviker vissa material eller vill tvätta händerna omedelbart efter att ha rört vissa material som t.ex. deg, färg eller lera.

I workshopen Sockersöta Fingertoppar  fortsätter  vi att utforska teckningen och dess möjligheter. Återigen handlar det om att främmandegöra ett material för att upptäcka nya saker eller hitta ett nytt sätt att uttrycka sig på.

Till workshopen  används socker som ett medium. Sockret kan kännas klibbigt och fastna under fingertopparna, vilket kan upplevas som obehagligt av vissa elever. Därför är det bra att kunna använda handskar.

Här nedan teckningar från elever i årskurs 8

Den stora finalen!

Se även tidigare inlägg:

Taktila teckningar del 1:http://pedagog.malmo.se/2016/05/10/taktila-teckningar-och-socker-sota-fingertoppar/

Bakade Skulpturer: http://pedagog.malmo.se/2016/05/03/bakade-skulpturer/

Rullande Mattor:  http://pedagog.malmo.se/2016/04/27/rullande-mattor/

Det Taktila Lärande:  http://pedagog.malmo.se/2016/04/19/det-taktila-larandet/ ‎

Hur lyfter vi fram Värdegrunden och stärker vi-känslan på vår skola?
Denna frågeställning fick oss att satsa på så kallade “högaholmsdagar”; då vi särskilt vill belysa just Värdegrunden.

Förutom en Friluftsdag och en Kulturdag valde vi att genomföra en Bokdag. För årets Kulturrådspengar, KUR, köpte vi in skönlitteratur som berör VÄRDEGRUND och LIKABEHANDLING.

Onsdagen den 20 april skulle böckerna invigas och ”marknadsföras” för personal och elever. Vår nyligen tillsatta förstelärare Maja Bergqvist, med fokus på värdegrundsarbete, var med och inspirerade och vägledde.
Vi använde bland annat böckerna:

Sam och plånboken av Kajsa Gordan

Flykten av Mia Hellquist Forss

Prinsessan Victoria av Kristina Murray Brodin

Liten av Stina Wirsén

Abbe och hans vuxna av Björn Augustson och Hanna Ekegren

Alla skolans elever delades in i blandade grupper F-6, ca 14 elever/grupp. Dagen inleddes med högläsning av pedagog som också höll i ett samtal om bokens innehåll och vad eleverna tänkte och kände utifrån boken. Det blev prat om allt från ensamhet och ärlighet till kärlek och döden…
Vi arbetade utifrån olika lässtrategier och olika former för boksamtal; med utgångspunkt i Skolverkets fortbildning Läslyftet. 

Efter rasten skapades härliga bildcollage med inspiration av den lästa boken.

Vi avslutade med pannkakslunch. Även då var eleverna i sina blandade grupper.Det var fantastiskt att se hur små och stora elever samtalade, ritade och åt tillsammans. Vilken härlig Bokens dag det blev! Glada, kloka och kreativa barn samt nöjda vuxna.

…3/6 är det dags för Kulturdag…

Skolan kan inte stå passiv och räkna med att demokratins ideal går hem hos de unga per automatik. Nej, massuggestion och masskultur talar starkt. Den demokratiska skolan måste stå emot. Så kan man sammanfatta lärarnas stridsrop i en avhandling som Per Höjeberg just försvarat. Och det gäller inte propagandan från terrorrörelser som IS utan lockropen från nazismen på 30- och 40-talet.

– Det var lite av uppvaknandets tid för lärarkåren, säger Per Höjeberg. Demokratin är inget naturtillstånd, massuggestionen i de totalitära rörelserna verkade attraktiv för många.

Hans doktorsavhandling ”Utmaningarna mot demokratins skola. Den svenska lärarkåren, nazismen och sovjetkommunismen 1933-1945” har dammsugit gamla protokoll och branschtidningar för att se hur folkskollärare, och läroverkslärare ställde sig till den framväxande nazismen men också till utvecklingen i Sovjet.

– Jag har varit historielärare i många år och har väl lite fört vidare myten att många i lärarkåren hade starka nazistiska sympatier, säger Per Höjeberg.

Tänk på den gamla filmen ”Hets” med den sadistiske läraren Caligula. En liknande bild av lärarna ges ju också i Jan Guillous roman ”Ondskan” där man förödmjukar hjältens judiske kamrat och visar honom som ett ”degenererat exemplar”. Men Höjeberg kan påvisa att den bilden absolut inte var den dominerande.

– Min licentiatavhandling byggde på intervjuer med gamla elever där en del hade undervisats av organiserade nazister, men eleverna berättade att det aldrig hade märkts i undervisningen. Och sadistiska lärare fanns det nog men jag kunde inte visa något samband med deras politiska inställning.

För doktorsavhandlingen fick Per Höjeberg dock släppa intervjuandet – minnet är bedrägligt och tiden har gått. Dokumenten finns kvar. Särskilt de kvinnliga lärarna var aktiva kritiker av nazismens idéer. Men vad kunde skolan göra?

– Jag ser att så tidigt som 1933 skriver man om de ”judiska elevernas utsatthet”, säger Per Höjeberg. Det var mycket känslomässiga inlägg, mycket retorik. Särskilt ville man värna medborgarfostran, demokrati, nyhumanismen och den individualistiska människosynen. Samtidigt skulle man vara politiskt neutral i lärarnas fackföreningar. Man kan se engagemanget i firandet av fredsdagen 11:e november. Man tog upp det i morgonbönen och gjorde temadagar runt ämnet fred till och med under kriget.

Per Höjeberg påvisar i sin avhandling att man var negativ mot nazismen, men positiv till skolan och samhällsutvecklingen i Sovjetunionen. Man beundrade framtidsvisionerna och tyckte att de passade väl med de svenska förhoppningarna om att skolan skulle kunna förändra samhället. Per Höjeberg ser flera förklaringar till det som han kallar aningslösheten i denna beundran. Dels hade man inte de samarbeten och kontakter som man haft med tyska kollegor – det fanns inte mycket information inifrån systemet så att säga. Dels visar avhandlingen att måttstocken var annorlunda – det Ryssland som hade föregått Sovjet sågs som lite efterblivet. Det fanns inte alls samma förväntningar som de hade haft på Tyskland.

Text: Pia Jagrelius
Texten är även publicerad i Edico, nr. 3 2016 
Foto: Wikimedia Commons 

På morgonkvisten den 19 maj promenerade jag från Limhamn till Luftkastellet där 180 rektorer och ledare i Malmö stad skulle samlas för en heldag med intressanta diskussioner och föreläsningar. Under promenaden längs Öresundsvattnet fick jag bevittna något som jag aldrig förut har sett. En trut hade lyckats få grepp om en stor ål alldeles vid strandkanten och den hade uppenbarligen tagit sig för att svälja den levande som frukost. Truten hade inga som helst betänkligheter utan högg in på det hala djuret utan hänsyn till fiskekvot och det i demokratisk ordning gemensamt fattade beslutet att skydda det minskande beståndet av ål. Truten gjorde, om än med visst besvär, vad den skulle och lyckades till slut få ner ålen i magen. Det kan inte ha varit en behaglig mättnadskänsla och truten såg rätt slö ut när den efteråt sakta simmade ut från viken. Vill inte ens tänka in mig i ålens fortsatta öde. Trutar och ålar behöver inte utgå från normer, värdegrund eller lagstiftning som garanterar individens rättigheter och skyddar den från kränkningar. Ålar och trutar har inte förmåga eller anledning att engagera sig i frågor som dessa. Det är däremot viktigt för oss människor. Ändå finns det människor som ignorerar det faktum att ålen är utrotningshotad och som gärna äter ål.

Alla städer är speciella och Malmö är inget undantag. Kanske är Malmö i vissa avseenden en lite mer särpräglad stad än andra. Människor från hela världen lever här och möten över klass- och etnicitetskrankorna är nära nog omöjliga att undvika. De sker över allt och i många olika sammanhang. Med eller utan friktion. Från viken där truten svalde ålen syns Öresundsbron som förbinder Sverige med kontinenten. Den kan beskrivas som en länk till omvärlden, men den utgör sedan en tid tillbaka också ett oöverstigligt hinder för de flyktingar som fortfarande drömmer om en fristad i Sverige och Malmö. Många flyktingar hann dock komma hit innan regeringen beslutade sig för en time-out i flyktingmottagandet.

Temat för den paneldiskussion som hölls i Luftkastellet under dagen löd ”Gemensamma värderingar i det mångkulturella Sverige”. Panelen bestod av ledarskribenten Heidi Avellan, Jassim Ahmadi från PI, Felix Unogwo som arbetar mot våldsbejakande extrimism och radikalisering, SVA-läraren Jenny Dontsios samt rektorerna Marie Wessén och Karl-Assar Bagewitz. Cecilia Nebel som var moderator för diskussionen inledde med att konstatera att Malmö tog emot flyktingar med öppet hjärta, men poängterade också att staden nu står inför stora utmaningar. Det var också utmaningarna, kulturkrockarna och konflikterna som skulle vara föremål för diskussion i panelen. Hur ska dessa mötas? Vad händer när värderingar och mönster från andra kulturella kontexter och traditioner hamnar konflikt med svensk lagstiftning eller i strid med grundläggande demokratiska värderingar och normer. De exempel som angavs var bland annat frågan om särskilda tider i simhallar för flickor och kvinnor, bröder som kontrollerar sina systrar, hedersrelaterade brott och andra fenomen som har förekommit i den offentliga debatten under senare år. Heidi Avellan som har skrivit ett flertal ledarstick och blogginlägg i ämnet hade sin bild klar. Varje handling eller uttryck som strider mot svenska värderingar och som hamnar i konflikt med de historiskt erövrade demokratiska fri- och rättigheterna måste bekämpas. Varje kränkning av individens frihet måste betraktas som ett hot mot det normsystem som skyddar inte minst kvinnors och flickors rättigheter.

De övriga deltagarna i paneldiskussionen möter dagligen elever och föräldrar i sitt arbete och skillnaden i utgångspunkter mellan dem och Avellan var uppenbar. Kanske inte i principiell mening. Det är däremot stor skillnad mellan att vara liberal ledarskribent och att arbeta nära de åsyftade eleverna. Flera av deltagarna i diskussionen framhöll vikten av att se varje elev som en individ och att dialogen på individnivå, både med föräldrar och med elever, var av största betydelse. Varje situation är unik och måste lösas när den uppstår. Kanske finns det en poäng med att inte vara så alarmistisk och att inte dra för snabba slutsatser? Vi bär med oss kulturer och traditioner ofta utan att reflektera över vad de representerar. Alla deltagare i paneldiskussionen tycktes vara överens om att ”handskakningsdebatten” egentligen sköt över målet. Det finns många sätt att hälsa på och att inte hälsa genom att ta i hand behöver inte vara detsamma som ett avståndstagande. Å andra sidan var alla eniga om att ingen ska behöva påtvingas seder som strider mot svensk lagstiftning och mänskliga rättigheter.  Samtidigt är det viktigt att ha tålamod och inte dra för snabba och för kategoriska slutsatser. Karl-Assar Bagevitz pekade på vikten av att söka dialog, förklara och låta det få ta tid. Han och flera andra lyfte fram de vardagliga samtalen som det bästa sättet att hantera problemen på. Diskussionen böljade fram och tillbaka, med historiska tillbakablickar, om riskerna för stereotypisering, om det nödvändiga i att försöka förstå den nyanländes blick på världen och Sverige, om det sekulära individualistiska i förhållande till kollektivism och klansamhällen.

Diskussionen har bara börjat och det finns all anledning att fortsätta den. Men det finns också andra aspekter än värdegrundsfrågor att diskutera. Redan till hösten kommer Pedagogisk inspiration i samarbete med Malmö högskola att anordna en workshop på temat migration och den likvärdiga skolan. Hur upprätthålls målsättningen om likvärdighet i skolan? Hur skapar vi en skola som på kort och längre sikt motverkar social ojämlikhet och främjar integration? Hur förhåller vi oss till eleverna som är barn till papperslösa, asylsökande föräldrar som lever i den sociala och språkliga marginalen? Håll utkik efter ytterligare information efter sommaren.

Migration för med sig tydliga effekter på ekonomi, sociala strukturer, internationell och nationell politik, men den har också en starkt kulturell och identitetsmässig påverkan. Migration kan medföra emancipation och utveckling, både på det individuella och samhälleliga planet, eftersom den tillför så mycket i form av kulturell mångfald, kreativitet och ny dynamik till mottagarlandet. Men den förknippas också med social och ekonomisk ojämlikhet, exploatering av arbetskraft, trafficking, barnarbete, hårdnande motsättningar, terrorism, osäkerhet, fördomar och rasism. Migrationens narrationer och bilder kan ta sig de mest skilda uttryck. De kan innehålla såväl erfarenheter av trauma och lidande orsakade av fattigdom, nöd och krig, som personliga och samhälleliga erfarenheter av framgång, utveckling och välstånd. Alla dessa narrationer återfinns i de politiska församlingarna, den breda samhällsdebatten, media och inte minst på alla nivåer i undervisningssektorn. Det migranterna och deras barn har gemensamt är just det faktum att de är migranter. Vissa har tvingats att fly som ett led i en överlevnadsstrategi medan andra kommer till Sverige för att arbeta, studera eller etablerar sig i landet av andra skäl. Mobiliteten över gränserna och internationell migration har alltid varit av grundläggande betydelse för mänskliga civilisationers utveckling och så kommer det att vara även i framtiden. Malmö stad och staten har nu inlett en intressant process som förhoppningsvis ska leda till öppnandet av ett unikt migrationsmuseum i Malmö.

Den 25-26 maj samlades olika aktörer i Malmö för att diskutera med inbjudna internationella och nationella forskare, några av dem världsledande, kring formerna för och innehållet i ett sådant museum. Konferensen, som inleddes med ett frejdigt och inspirerande anförande av kulturminister Alice Bah Kuhnke, är ett led i den dialog som nu pågår kring vad muséet ska representera, vilken funktion det ska fylla och vad det ska innehålla. Malmös skolor och Pedagogisk Inspiration skulle kunna och borde utgöra en viktig röst i det sammanhanget. Museum är ofta besökta av skolelever i olika åldrar och det är viktigt – när tillfället nu ges – att duktiga pedagoger deltar i förberedelsearbetet så att innehåll och form anpassas även till barn och ungdomars behov och förutsättningar. Om museet görs tillgängligt för barn och ungdomar kan det bli en plats som kommer att utgöra en fantastisk källa till kunskaper, upptäckter och diskussioner kring migration, mobilitet och mänskliga rättigheter i såväl det förflutna som i vår samtid. Berättelser och artefakter som ställs ut i levande miljöer bland levande människor, stora som små, kan göra det osynliga synligt och det ogripbara greppbart – de kan också bidra med upplevelser som får oss att känna samhörighet istället för främlingskap.

Inkludering+Skolutveckling=Dyrt!?
Går det att få ihop inkludering och skolutveckling utan att det kostar pengar?
Är det möjligt att skapa en skola för alla, där våra elever får möjlighet att utvecklas till sina bästa jag. Och går det att göra utan att lärarens redan tuffa arbetssituation blir ännu tuffare?
Jag tror det är möjligt! Hur!?
Välkommen den 27 september så får du svaret!

Lyssna på Joanna på Pedagog Malmö Live! den 27 september.

På urskola.se hittar du inspirerande, grymma, roliga och lärorika filmer för undervisning, flippning och kollegiala samtal.

Här slipper du leta i youtubedjungeln, är säker på att innehållet är
granskat, utan reklam, med undertexter – ibland på olika språk.

För att vara en god lärare idag behöver man kunna mycket mer än ämneskunskaper. För att skapa en god undervisningsmiljö och för att få arbetsro i klassrummet lägger jag ner mycket tid på värdegrund- och relationsarbete samt lektionsstruktur. Den 27 september kommer jag att tala om hur jag går till väga med detta och hålla en workshop där du får vara med om en av mina bästa lektioner. Jag hoppas att vi ses den 27 september.

Lyssna på Ana på Pedagog Malmö Live!

I en garderob därhemma  står min morfars läderportfölj. Den är fylld med lönekvitton och Lantarbetareförbundets fackföreningskontingenter, från strax före andra världskriget och några decennier därefter, prydligt sparade i små pärmar av papp framåt. Två av de stora händelserna i hans liv var när han fick sin första lön och när han långt senare vann en SAAB 99 på A-lotteriet. Morfar var lantarbetare i Kalmar län, men det var inte förrän i 30-årsåldern som han blev lönearbetare. Dessförinnan stod han under tjänstehjonstadgan och arbetade mot stat. Först som hästkarl, men sedan när traktorerna hade slagit igenom efter kriget, som lönearbetande traktorförare. På ofjädrade säten plöjde han åkrar och förstörde sin rygg som plågade honom livet ut. Alltid skjorta och slips under helgerna och som pensionär oftare än så. Promenad efter lunch, och sedan köpte han Aftonbladet som lästes omsorgsfullt och noga under eftermiddagen. Jag tror att hans ordningssinne grundlades av en känsla av uppåtstigande, att han som så många andra i hans generation upplevde att de hade rest sig ur den trångbodda och förnedrande smutsen och eländet. De hade genom arbetarrörelsens landvinningar fått människovärdet åter och det manifesterade morfar genom att värdera och markera sitt medborgarskap och sin självständighet på sitt eget personliga sätt. Han fick dessutom uppleva hur hans barn och barnbarn fick möjlighet att gå i skola i ett utbildningssystem som ständigt byggdes ut och blev mer och mer jämlikt och tillgängligt för alla barn och unga oavsett inkomst och bakgrund. Mordet på Olof Palme och en del andra orosmoln kastade dock sina skuggor även över morfars utkikspunkt under de sista åren av hans liv. Det gick liksom inte på socialdemokratisk räls i Sverige längre. Det hade börjat knaka och krackelera i fogarna. Sett i retrospektiv hade det ”svenska folkhemmet” inte varit särskilt inkluderande även under de tidigare decennierna. Gästarbetarna från Finland, Italien och Jugoslavien upplevde guldåren efter kriget annorlunda än morfar och deras barn fick säkert sin dusör av främlingskap under skoltiden. Men det var inte något som bekymrade morfar.

I Western Cape i Sydafrika står daglönarna från Malawi, Transkei och Zimbabwe och väntar på att bli upplockade för en dags arbete av en förman i ”bakkie” (bil med flak) när det är dags för skörd. Barnen till arbetslösa alkoholiserade Cape-coloureds sniffar lim, röker tik och dagga i kåkstäderna utanför städerna och i byarna utanför farmerna. Här står ambitiösa utbildningspolitiska satsningar och målsättningar i skarp kontrast mot verkligheten och livet så som det gestaltar sig bland de fattigaste av fattiga. I Jordanien och Libanon strömmar de syriska barnen ut och in genom flyktinglägren för att arbeta, köpa och sälja, och på så vis försörja familjerna inne i lägren. I Qatar riskerar byggnadsarbetare livet i den snabba uppbyggnaden av arenor som just nu pågår inför fotbolls-VM 2022. Där råder Kefalasystemet över gästarbetare från Asien och övriga Mellanöstern. Det gör dem nästintill livegna. Gästarbetarna knyts till en arbetsgivare som står för deras visum och som har fritt förfogande över deras kroppar och muskler. De är extremt utsatta och sårbara. Fackföreningar är inte tillåtna och vid minsta klagomål riskerar gästarbetaren att bli avskedad och därmed också utvisad ut ur landet. I Latinamerika finns de så kallade Maquiladora-industrierna där kvinnor sitter hemma i byarna och sätter samman elektronikprodukter för export till Europa och USA. Fackliga fri- och rättigheter är långt ifrån en självklarhet i vår omvärld, inte minst i Kina och andra asiatiska frihandelsliberala lyckoriken, dit många av våra västerländska tillverkningsindustrier, inte minst de svenska, har funnit en produktiv miljö med lydiga och effektiva arbetare. Antalet slavarbetare i vår värld är större än någonsin tidigare i historien. Enligt ILO handlar det om minst 21 miljoner, men det är förmodligen en siffra i underkant.

Inte heller i Sverige kan vi ta fackliga och mänskliga rättigheter för givna. Arbetsmarknaden har under de senaste decennierna förändrats. Relationerna mellan arbetsgivare och anställda har i allt större utsträckning individualiserats, villkoren i sjukförsäkringssystemet och arbetslöshetsförsäkringen har blivit tuffare och arbetslösheten har legat på en stabilt hög nivå sedan krisen i början på 1990-talet. Klyftorna mellan rika och fattiga har ökat. Det hårda klimatet i Sverige leder till att försörjningsmöjligheterna är begränsade för många av de människor som har flytt krig och förtryck och sökt sig till Sverige. De flesta av dem har få eller inga erfarenheter alls av facklig verksamhet. Ibland kanske det är frågan om negativa erfarenheter från korrumperade fackliga organisationer som är gula och knutna till företagen eller politiker i hemlandet. Deras utsatta situation leder till att många av dem tar arbeten mot villkor (lön, arbetstid, arbetsmiljö) som den ”svenska” arbetskraften aldrig skulle acceptera. En del av dem vistas illegalt i landet och vågar inte annat än att acceptera det som erbjuds.

Jag minns plötsligt en kurdisk man som bodde några dagar hos oss i en lägenhet som jag och några kompisar hyrde i Göteborg i början av 1990-talet. Kan se hans ansikte framför mig. Han jobbade på en pizzeria vid Linnégatan och fick betalt i använda rikskuponger. Han kom från en bergsby i de kurdiska delarna av Turkiet och visste inte mycket om vad han hade rätt att kräva. Han kunde ingen svenska och nästan ingen engelska alls. Han hade lämnat sin fru och sina barn hemma i byn och kunde naturligtvis inte bidra med någonting från Sverige. Många inom det så kallade prekariatet arbetar under slavliknande villkor också i Sverige. Det rör sig om en arbetsmarknad helt vid sidan av den ordinarie med arbetare som tjänar kring tio kronor i timmen och med arbetstider uppemot 12 timmar om dygnet. Villkoren är inte helt fjärran från Gulfstaternas Kefalasystem med våld och hot, beslagtagna pass och osäkra utbetalningar av löner. Antalet papperslösa kan idag vara uppemot 50 000 och många av dessa arbetar inom arbetsmarknaden vid sidan av. Till denna grupp kommer asylsökande som förmodligen också i stor utsträckning befinner sig i arbete under mer eller mindre prekära och tillfälliga former.

Sitter just nu och läser en alldeles ny artikel av Anna Lundberg och Michael Strange, “Struggles over human rights in local government – the case of access to education for undocumented youth in Malmö”, Sweden (Critical Policy Studies, 2016). Här diskuteras mänskliga rättigheter och barns rätt till utbildning i relation till statsmaktens strävanden att upprätthålla kontroll över migrationen. Funderar över hur och i vilken mån våra politiker och skolstrateger har tänkt sig att likvärdigheten i den svenska skolan ska kunna upprätthållas. Tänker på de asylsökande nattarbetarna, från Syrien, Irak, Palestina och Sudan, som masterstudenten Filipa Pestana vid Centrum för Mellanösternstudier och Lunds universitet har intervjuat bland annat här i Malmö. Men jag tänker också på nattarbetarnas, de papperslösas och asylsökandes barn som har rätt till skolgång och samma förutsättningar som alla andra elever. Vad händer med likvärdigheten, kvalitén och lärandemiljön och hur ska vi göra för att upprätthålla den?

Under terminen har jag haft nöjet att få ta del av undervisningen och det kollegiala lärandet i NT ute på Tingdammsskolan år 1-5.

Idag körde vi den sista av de tre utedagarna som var planerade för år 1-3 i Käglinge rekreationsområde. Här kommer lite bilder från de sista härliga dagarna innan jag fortsätter med nya uppdrag inför hösten.

Tack till alla pedagoger och elever för att jag har fått vara en del i ert arbete med att utveckla NT undervisningen!

//Louise

Mysiga gångar och stigar som triggar fantasin.

Solur!

Gissa djuret! Är det ett rovdjur? Har det åtta ben?

Solbad på en pinne..!

Nafi och Maria (PI) med Mahin och Mariam (Mosaikskolan) kommer att hålla en föresläsning utifrån Skolverkets material: ”Kartläggning av nyanlända elever” med fokus på numeracitet. Numeracitet handlar om elevens förmåga att använda matematiskt tänkande när det gäller att lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar.

Välkomna till vår föreläsning!

Jag heter Malin Kjellberg Högström och jag jobbar som förstelärare i specialpedagogik på Kulladalsskolan i Malmö. Mitt uppdrag handlar om att stötta lärarna att skapa en inkluderande lärmiljö. Jag kommer att föreläsa om hur vi på Kulladalsskolan gör för att skapa en inkluderande lärmiljö som är begriplig, meningsfull, tydlig och strukturerad för att alla elever ska känna sig delaktiga.

Lyssna på Malin på Pedagog Malmö Live! den 27 september.

Jag håller på med något som jag kallar för ”pedagogik med musik”. På studiedagen kommer jag att berätta om hur jag integrerar musik i NO-undervisning. Tanken är att eleverna skall lära sig naturvetenskapliga fenomen och resonemang ungefär som man lärde sig rim och ramsor när man var liten. I min föreläsning talar jag om varför jag använder mig av musik i undervisningen. Annat som tas upp är om hjärnan, om lektionsplaneringar med tydliga kopplingar till Lgr 11, hur bedömningsmatriser och kamratbedömning kan tillämpas samt hur egna filmsekvenser kan användas i undervisningen. Jag kommer även att prata om en klassrumsundersökning jag gjort. Allt kryddat med många sånger. Jag heter Richard Kristiansson och arbetar som Ma/NO-lärare på Kungshögsskolan. En låg- och mellanstadieskola som ligger i Oxie.

Lyssna på Richard på Pedagog Malmö Live! den 27 september.

Den sista workshopen inom ramen av Skapande Skola arbetet gjordes av konstnären Ingrid Sandsborg som arbetar med olika projekt som riktar sig till barn och skolor via MuralCentralen.

I workshopen Intuitiva Skulpturer fick eleverna ta del av en presentation om Ingrid Sandsborgs konstnärskap och de taktila verk som Ingrid tidigare arbetat med. Verken väckte många reaktioner och nyfikenhet och resulterade i intuitiva skulpturer där enkla material som pappersremsor, tejp och häftapparater gav upphov till geometriska och insiktsfulla skulpturer. Här nedan kommer resultatet!

Sammanfattningsvis har det har varit ett roligt och utvecklande Skapande år. Eleverna har utmanats i att använda det taktila sinnet, övat på att samarbeta och genom olika medier och workshop haft möjlighet att kliva utanför sin comfort zone. För vissa har de okonventionella medierna hjälpt till att komma över hinder i att uttrycka sig eftersom det kravlösa i att använda sådana medier skapar ett mer lekfullt och tillåtande klimat.

I Möten och Medieringar skriver Anders Marner om att den kunskap vi får via sinnena inte finns vid sidan av en kognitiv process utan borde istället ses som en kognitiv process i sig.  Men även en kognitiv process som bygger på sinnena behöver byggas upp genom en progression, från att förstå ett sinne till att kunna tillämpa det som kunskap. Där kan kreativa läroprocesser vara till stor hjälp om den ses som en ram för främmandegörande av tankar, idéer och medier och där något så välbekant som våra sinnen kan ses i ett nytt sammanhang. Allt detta tar tid…

Med detta sista blogginlägg kommer även en hälsning inför sommarlovet – ha en riktig glad sommar!

Ingrid Sandström visar sina tidigare verk där det taktila sinnet varit en viktig del.

Efter en inspirerande presentation om sin konst och konstnärer som arbetar med upprepning av former som t.ex. Tony Cragg presenterades dagens workshop och de material som skulle användas.

Här nedan bilder från workshope med elever i årskurs 8.

Se även tidigare inlägg:

Taktila teckningar del 2

Taktila teckningar del 1

Bakade Skulpturer

Rullande Mattor

Det Taktila Lärandet

Vill du bygga din egen ficklampa?
Kom då till oss och fördjupa dina kunskaper och upptäck sambandet mellan NO/TE och språk.
Vi kommer tillsammans prova på olika interaktionsmodeller samt synligöra ämnesinnehållet genom olika stöttningsstrukturer.
Välkomna!

Kom och lyssna på Helena Holmström och Marie Brandt på Pedagog Malmö Live 27 september!