Susanna Sjöstrand, förstelärare på Örtagårdskolan, gästbloggar på Pedagog Malmö om hur hon och hennes kollegor arbetar med drama i undervisningen.
Under min första vecka på Örtagårdsskolan planerade jag ett rollspel för eleverna i årskurs 4. Eleverna skulle få spela teater, använda ämnesord och samarbeta. Det gick helt åt skogen, det var fullständigt kaos. Eleverna kunde inte samarbeta i små grupper, ta demokratiska beslut och lyssna på varandra. Jag kan nu i efterhand tycka att jag var ganska naiv som trodde att det skulle fungera, eleverna hade inte heller hunnit bygga upp ett förtroende för mig som pedagog vilket är en förutsättning för att arbeta med drama. Under hela året har vi succesivt tränat eleverna på att samarbeta och arbeta i olika grupper genom cirkelmodellen, EPA, spel och samarbetsövningar. Under vårterminen har de så smått börjat arbeta med rollspel igen. Eleverna har blivit betydligt bättre på att lyssna på varandra och på att samarbeta. Drama kan ibland utifrån upplevas som flummigt, men alla som arbetar med det vet att det krävs en oerhörd struktur.
Förutom rollspel arbetar vi även med teateruppsättningar. Jag hade en fantastisk lärare på Lärarhögskolan i Malmö, Stina Block, som undervisade i svenska som andraspråk. Hon berättade att en elev behövde upprepa ett ord mellan 30-40 gånger för att göra ordet till sitt. Som dramapedagog blev teater en metod för att låta eleverna upprepa, leka med språket och på så sätt erövra det och göra det till sitt. I årskurs 4 har eleverna skrivit en text tillsammans under hela läsåret. Den handlar om en resa som eleverna far iväg på genom Sveriges landskap. I texten har pedagoger integrerat olika ämnesord från flera ämnen. Under påsklovet skrevs elevernas resa om till ett manus. I årskurs 5 är vi tre lärare som tillsammans skrivit ett manus på Google drive. Vi gick igenom nationellaprovet i historia och tog ut alla svåra ämnesord och skrev ett manus om Gustav Vasa som årskurs 5 satte upp som en teaterföreställning i mitten av maj. I årskurs 6 har eleverna gjort en film om stormaktstiden. Tanken var från början att de skulle göra en teater, men eleverna hade inte tidigare arbetat med drama och kände sig mer bekväma i att skapa en film. Manuset genomsyras av ämnesord som likhet, skillnader, orsak, konsekvens. Utöver ämnesorden konfronteras eleverna med tankar kring historiemedvetande, vilket sedan har smittat av sig till elever då de börjat reflektera över sina egna historier, hur dessa gjort dem till de människor de är idag och hur detta påverkar deras framtid.
Att arbeta med teater är en process som sällan är helt smärtfri. Jag har studerat dramapedagogik och har satt upp flera pjäser under många år, ändå ställer jag mig alltid samma fråga mitt uppe i repetitionen; Varför utsätter jag mig själv för detta? Det kommer aldrig fungera. Men det fungerar alltid, eleverna är nästan alltid på plats och om de vid något enstaka tillfälle inte varit det så löser det sig ändå. Med drama har man alla förutsättningar att arbeta språkutvecklande. Förutom att svenskaspråket har fler vokalljud än många språk kan de även vara svåra att uttala om man inte har svenska som modersmål. Genom drama tränar eleverna på uttal utan att någon känner sig utpekad och vi repeterar utan att det blir tråkigt.
Det kräver ett engagemang och lärare som vågar tänka utan för boxen för att arbeta med drama. Jag är mycket lyckligt lottad att få arbeta med kolleger som förstår det.
Här har ni en länk till ett utdrag ur filmen ”Stormaktstiden”.
Text: Susanna Sjöstrand
Film: Nikola Petranovic