Antonia Travesett, förstelärare på Örtagårdskolan gästbloggar på Pedagog Malmö om utomhuspedagogik.
Jag har jobbat med utomhuspedagogik lite från och till. Oftast är det på våren, framåt sommaren och tidig höst som jag förlagt lektioner utomhus. Att vara utomhus ger en annan dimension på undervisningen. Man får tillgång till större ytor och eleverna kan själv välja fysiskt avstånd till sina kamrater. Det finns inga väggar som begränsar.
Jag undervisar sedan höstterminen en årskurs 5. Under klassens två första år på lågstadiet var utomhuspedagogik ett kontinuerligt inslag i deras undervisning, så helt obekanta med formen är eleverna inte. Några år utan har dock gjort att det tagit tid för dem att åter bli varma i kläderna. Att arbeta med utomhuspedagogik med elever som inte har vanan inne är inte alltid helt lätt. Optimalt är en halvdag eller enstaka timmar. Då kan man koncentrera sig på några moment och sedan spinna vidare på dem i klassrummet. Jag vill dela med mig av två lektioner som vi nyligen har gjort.
Lektion 1
Eleverna fick i uppgift att få ett äpple att snurra utan att hålla i det. Uppgiften gjordes i grupp. Varje grupp fick en blompinne och ett äpple. Först fick eleverna prata sig samman och planera hur de skulle lösa uppgiften. Därefter fick de tillgång till plastskedar i olika storlek och en spann vatten. Diskussionerna satte igång direkt. Alla grupper började laborera med att dra igenom blomsterpinnen igenom äpplet, stoppa in skedar i äpplet och snurra det. Vissa grupper testade med att stoppa ner allt i vatten och snurra. De laborerade, testade och rättade till sina konstruktioner. Och de funderade på att utnyttja vindens kraft. Ganska snabbt insåg eleverna att kraften i vinden inte var tillräcklig. De drog paralleller med vindkraftverk, flygplanspropellrar och vattenhjul. Därefter kom de på att de kunde hälla vatten på skedarna. När de upptäckte att det fungerade, omarbetade vissa grupper sina konstruktioner.
I slutet av lektionen jämförde vi de olika konstruktionerna och pratade om varför vissa fungerade bättre än andra. Vi kom fram till vad det var som fick äpplet att snurra och hur konstruktionen skulle byggas för att snurra bäst. Vi pratade om uppfinningar som utnyttjade vattenkraft på detta vis, både gamla och nya uppfinningar. Alla var delaktiga och intresserade. Det var en superhäftig lektion.
Lektion 2:
Eleverna blev uppdelade i två grupper, en hargrupp och en rävgrupp. Hargruppen var fem gånger så stor som rävgruppen. Jag strödde ut papperslappar på marken och förklarade att det var gräs som hararna skulle få äta, men att ¼ av gräset hade blivit förgiftat av grundvatten och regn. Vid given signal fick eleverna plocka till sig lappar. När lapparna var slut fick rävarna jaga hararna. När alla harar var fångade fick rävarna ställa sig tillsammans med sina harar. Jag berättade att om räven fångat harar med fem eller fler kryss innebar det att räven hädanefter inte skulle kunna reproducera sig. Om hararna tillsammans visade sig ha 10 kryss innebar det att räven dog. Eleverna räknade lapparna och fick sedan ett domslut.
Båda dessa lektionspass kommer vi fortsätta spinna vidare på inom miljö, ellära och kraft, samt ekosystem, gifter/kemikalier och näringskedjor.
Text och foto: Antonia Travesett