Myshörnan på Ärtans fritidshem
Klubban slår i bordet, Alex som går i årskurs 3 har öppnat Ärtans fritidsråd. Det är fredag eftermiddag, i rummet sitter ungefär fyrtio av de elever i årskurserna 3-6 som är inskrivna på avdelningen. Ordförande och sekreteraren utsågs i förra veckans fritidsråd, ordföranden sitter nu längts fram, sekreteraren vid rummets dator. På väggen kan vi andra följa hur minnesanteckningarna formas under rubrikerna i dagordningen.
Annebergsskolan i Malmö består av grundskola F-6 med 183 elever samt särskola med 35 elever. 55 elever är inskrivna på fritidshemmet. Särskolans elever är inkluderade i fritidshemmen på eftermiddagarna.
Före fritidsrådet träffar jag Lana Berg som är rektor samt fritidspedagogen John Cording som är en av fritidspedagogerna på skolan. När Lana gick på rektorsutbildningen, valde hon att skriva om elevinflytande på fritidshem. Hon granskade ett fritidshem i en annan kommun utifrån hur de arbetade med inflytande. I samband med det arbetet utformade Lana en Matris för elevinflytandet på fritidshemmet med inspiration från styrdokumenten, Allmänna råd, nationella granskningar samt litteraturstudier. Lanas arbete blev också upptakten för ett utvecklingsarbete på Annebergskolans fritidshem som påbörjades januari 2012. Tillsammans med fritidshemspersonalen påbörjades då arbetet med att utveckla inflytandet och verksamheten på fritidshemmet.
Eleverna på Ärtan styr det mesta av verksamheten själva. Pedagogerna bestämmer i princip ingenting, däremot kan pedagogerna också lägga förslag i förslagslådan som senare tas upp på fritidsrådet. På det sättet kan pedagogerna också bidra till att alla delar kommer med enligt fritidshemmets uppdrag. På fritidsrådet planerar eleverna vilka aktiviteter som ska göras, vem/vilka som ska ansvara, var det ska göras men också vilka regler som ska gälla hur de ska använda pengar mm.
Många av de aktiviteter som genomförs nu hade aldrig genomförts om pedagogerna hade planerat själva säger John. Eleverna får inspiration utifrån bland annat har de haft baktävling som inspirerats av TV-programmet ” hela Sverige bakar”. Den tävlingen planerades och sköttes helt av eleverna.
Pedagogerna finns behjälpliga för de som ska ansvara och kan stödja dem med frågor och annat, men ofta har eleverna tänkt igenom det mesta själva. Efter aktiviteterna får eleverna som ansvarat också möjligheter att tillsammans med pedagoger reflektera över hur det gick och på så sätt lära vidare.
Utifrån matrisen som Lana utformade bedömer fritidshemmet hur långt de nått. Det flesta delarna fungerar enligt bra, det som de framför allt behöver utvecklas är utvärderingar med och av eleverna. John och Lana menar att eleverna har mycket större inflytande idag, eleverna är mer självständiga, de får och tar också mer ansvar, de är också bättre på att samarbeta och lyssna på varandra. Lana och John menar att dessa förmågor syns också i elevernas arbete under skoldagen. Lana uttrycker också att när eleverna har ett reellt elevinflytande ger det bättre förutsättningar för pedagogerna att ha ett entreprenöriellt förhållningssätt. Eleverna planerar, organiserar, genomför och utvärderar aktiviteten som de ansvarar för. De vuxna är behjälpliga och fungerar som bollplank, Att arbeta aktivt med ett målområde ger synergieffekter som trivsel och motivation.
Eleverna trivs
Trivseln på fritidshemmet har ökat med detta arbetssätt enligt deras mätningar. Avdelningen mäter elevernas trivsel var fjortonde dag, eleverna får lägga gröna eller röda lappar i en låda. De gröna lapparna uttrycker att eleven trivs medan eleverna har möjlighet att skriva saker som de inte tycker fungerar så bra eller sådant de vill förbättra på röda lappar. Numera är de röda lapparna dock få till antalet. Andelen elever som stannar kvar på fritidshemmet har ökat vilket också bekräftar bilden av hög trivsel.
Fritidsrådet fortsätter
Fritidsmötet fortsätter, det råder tystnad i rummet och eleverna är uppmärksamma på vad ordförande säger. De första punkterna handlar om vilka som ska vara ansvariga för nästa veckas aktiviteter. Armarna far upp i luften, intresset är stort över att ta ansvar för aktiviteter. Det blir diskussion kring formerna för beslut, ska ordförande också få räcka upp handen eller inte.
Därefter är det dags att gå igenom idéerna från förslagslådan. Ordförande läser upp förslagen som inkommit på gula lappar, de som lagt förslagen får möjlighet att förklara tankarna bakom. De flesta förslag går igenom, besluten tas genom handuppräckning. Även mitt förslag som jag fick lägga i lådan fick ett rungande ja. (men den återkommer vi till en annan gång)
Ett av förslagen diskuteras mycket länge, förslaget går ut på att låsen på de gröna lådorna skall tas bort för att underlätta att hämta uteleksaker. Det är många argument för och emot. Någon säger att då kan vem som helst ta dem. En annan elev säger ”Våra pengar kan ta slut för vi får en budget”.
Till slut är det dags för omröstning i frågan om låsen. Det råder enighet efter diskussionen, alla inklusive förslagsställaren röstar mot att låsen ska tas bort. Beslutet som togs enhälligt stödjer den delen i matrisen som säger ”Eleverna kan omvärdera sin åsikt efter att ha lyssnat på kamrater och/eller pedagoger”
Ett annat förslag kommer från Renée som arbetar som barnskötare. Hon föreslår att de ska fram stafflier till avdelningen. Alla vet dock inte vad ett staffli är. En av eleverna får ordet och beskriver för sina kamrater vad ett staffli är. Stort bifall till förslaget och direkt efter mötet är staffliet sedan på plats och en flicka står och målar i kapprummet.
Efter att ordförande och sekreterare utsetts till nästa vecka avslutas rådet med veckans kluring, två flickor står på en stol och presenterar gåtan. Den/de som svarar rätt får ansvar för nästa veckas gåta.
Elevers röster
Efter mötet är det mellanmål, vid matbordet frågar jag de elever som sitter nära mig om vad de tänker om fritidshemmet och vad de lär sig där. Alla har tankar om vad de lär sig: ” Det är bra att alla får vara med och bestämma, vi lär oss samarbeta, lyssna, respektera varandra, här är alla lika mycket värda, vi lär oss vara snälla att vara vänner, det spelar heller ingen roll om man har en annan hudfärg här, jag lär mig att kunna vara med alla, innan lekte man inte med den och den, vi lär känna varandra bättre, alla har lika mycket värde, alla leker med alla oavsett om det pojkar eller flickor” är vad de berättar för mig. Men även praktiska kunskaper lyfts fram: ”Jag lär mig att sy, att göra halsband, Nu provar vi nya grejer mer, alla tar ansvar och jag lär mig mer”.
Alex som var ordförande för mötet säger att han lär sig att bestämma, han tycker också att det är roligt att alla kan vara med och bestämma. På frågan om hur han lärt sig att leda ett möte svarar Alex; ”Jag har lärt mig genom att lyssna och se hur de andra gör”.
John, Ilse och Réene som arbetar på Ärtans fritidshem
En process
För pedagogerna har förändringen också inneburit en process och lärande. Ilse som också är fritidspedagog på avdelningen uttrycker ”jag har fått arbeta mycket med själv, jag har lärt mig att backa och finnas till hands, barnen får bestämma själva över fritids, det är barnens fritids! Pedagogerna försöker också vara goda förebilder för eleverna. John menar att ödmjukhet och prestigelöshet är viktigt för dem som förebilder och pedagoger, De måste som pedagoger kunna visa att de kan göra fel att de kan backa. Den inställningen menar John har bidragit till att det är tillåtet att göra fel bland eleverna.
Även avdelningen som arbetar med de yngre eleverna arbetar utifrån samma modell. Skillnaden är att där ansvarar eleverna för två dagar i veckan och pedagogerna behöver stödja eleverna i större utsträckning. Fritidshemmet på Annebergskolan arbetar nu vidare med att utveckla, dokumentera och följa processen.
Läs mer
Inflytande för eleverna på fritidshemmet regeleras i Skollagen 2010 kap 4 som handlar om Kvalitet och inflytande samt i Lgr 11 del två under 2.3 Elevers ansvar och inflytande.
Med hjälp av Skolverkets kvalitetsverktyg BRUK kan fritidshemmet också analysera sitt arbete med inflytande
